An example search has returned 50 entries
’Asdzą́ą́ ’éí ’ashkii ha’át’íí yeiní’ą́?
woman TOP boy what 3-to-3-3-move.SRO.P’Atsį’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NICh’ah ’éí doodaii’ nák’ee sinilí łizhinígíí daats’í nee hólǫ́’?
hat or sunglasses perhaps 2-with 4-exist.NIChidíísh bee hólǫ́ doodago ni daats’í chidí nee hólǫ́?
car-Q 3-with 4-exist.N or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIDa’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.P
listen
Did you work outside up to noon?
bookmark- da’ particle for yes/no questions
- ’ałní’ní’ą́ąjį’ noon-untilfind in Navajo Adverb Lexicon
- -jį́’ up to, as far asfind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
Da’ chidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?
Q car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIDah díníilghaazhísh ’íilnilaa?
fry.bread-Q 3-2-make.PDaniel hahgosh hidilníísh?
Daniel when-Q 3-start.work.IDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDíidí háísh bichidí?
this who-Q 3-carDíí haa yit’éego ’atiin?
this how 3-be.NI roadDíkwíí jį́ shą’ nanilnish?
how.many Q days 2-work.IDíkwíísh ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIHa’at’íí shą’ baa naniná?
what Q 3-2.do.IHa’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?
where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.PWhere did you leave your hat? Where did you set your hat down?
bookmarkHa’át’éegoshą’ t’áadoo díníyáa da?
why-Q neg 2-go.sg.P NEGHa’át’íísh Mary nayiisnii’?
What-Q Mary 3-to.buy.IHa’át’íísh neidiyoołnih nínízin?
who-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHa’át’ííshą’ hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what-Q man and girl 3-3-make.Phaa nízahdę́ę́’ hoolzhiizh
Haa nízahdę́ę́’ hoołtį́į́ł?
how 3-long-from rain.ProgHaa nízahjį’ hanínáshyįh dooleeł t’áá ’ákwíí jį́?
how 3-long.N-up.to 1-rest.R FUT every dayhaa nóoshóní
Haa’íshą’ neezgai?
where-Q 3-hurt.NHaaʼí yeeʼ dibé naakaí?
where-Q show.me sheep 3-walk.around.CIhahgo
Hahgo hooghan ’ánílééh?
when hogan 3-2-make.IHahgo Jáan hooghan ’íílééh?
When John hogan 3-3-make.FHastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí ’áyiilaa?
man and girl what 3-3-make.Phá’at’é-go
há’at’é-P.ENCLITIC
Háadi lá lį́į́’ naakai?
where-at Q horse 3-walk.pl.IHáadi lá łį́į́’ naakai?
where-at Q horse 3dpl-walk.IHáádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?
where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.Ihádą́ą́’
Hádą́ą́’sh Dibé Nitsaadę́ę́’ néínídzá?
when-past-Q Colorado 3-return.PHáidíígíísh neidiyoołnih nínízin?
which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHáí dahoneesná, Kinłánídę́ę́’ ’Óola yee ’ádadójíhígíí doodago Gah Bikee’ Taah Yí’áhídę́ę́’ Hado yee ’ádadójíhígíí daats’í?
who pl-3-win.P Denver-from nugget 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom or Florida-from heat 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom perhaps
listen
Which team won? Denver Nuggets or Miami Heat.
bookmark- háí who
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- doodago orfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- daats’í maybe, perhaps, possiblyfind in Navajo Adverb Lexicon
Háí lá bił nanilnish?
who Q 3-with 2-work.IKin Łánídi daats’í ’éí doodago Bee’eldííldahsinildiísh naniná?
Flagstaff-at perhaps or Albuquerque-at-Q 2-go.around.CIKin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?
Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CIMary ha’át’íí yinízin?
Mary what 3-3-want.NIMary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
Mary when-past-Q school-from 3-return.PNádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?
older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.FNidlóóhísh doodaii’ dooísh nidlóoh da?
2-cold.I-Q or NEG-Q 2-cold.I-Q NEGNiłísh bééhosin doodaii’ biłísh bééhozin?
2-with-Q 3-know.CI or 3-with-Q 3-know.CI
listen
Do you know or does s/he know?
bookmark- -ísh enclitic for yes/no questions
- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- accompaniment
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- bééhózin there is knowledgefind in Navajo Verb Modes
- doodaii’ particle or
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- bééhózin there is knowledgefind in Navajo Verb Modes




