An example search has returned 50 entries
’Asdzą́ą́ ’éí ’ashkii ha’át’íí yeiní’ą́?
woman TOP boy what 3-to-3-3-move.SRO.P’At’éédísh yiniłtsą́?
girl-Q 3-2-see.P’Ádą́ą́dą́ą́’ásh nishínílnish?
yesterday-Q 2-work.PBá’ólta’íísh níyá?
3-for-3-teach-Q 3-come.PDa’ k’ad daats’í ch’iyáán ’áníléehgo ná ’adazh’niiyą́ą́’?
Q now perhaps food 2-make.I-GO 2-for feast.happenDa’ Ron yiską́ągo saad neidoołkah?
Q Ron tomorrow word 3-3-investigate.FDíísh haa yit’éego ’atiin?
this-Q how 3-be.NI roadDíkwíí jį́ lá nanilnish?
how.many Q days 2-work.IDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIDíkwíí lá ninááhai?
how.many Q 2-winterha’át’éegi
Ha’át’éegoshą’ t’áadoo ’azee’ál’į́į́góó nisíníyáa da?
why-Q NEG hospital-to 2-go.sg.P NEGha’át’íí biniyé/ biniinaa
Ha’át’íísh biniinaa naníchxǫ’?
what-Q 3-because 2-pout.CIHaa níníłnééz?
what 2-tall.relatively.NIhaa níłtso
Haa’ísh neezgai?
where-Q 3-hurt.NHaashą’ ʼátʼé, shí bichʼįʼ haʼdiisdzih.
how-Q 3-be.NI 1 3-to 1-speak.FHahgosh Daniel hidilníísh?
when-GO-Q Daniel 3-start.workHá’át’íí lá hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what Q man and girl 3-3-make.PHáadi niyaa hazlį́į́’?
where-at 2-under area-grow.PHáádę́ę’shą’ díí ch’ah nizhóní léi’ naa yílts’id?
where-from-Q DEM hat 3-beautiful.NI INDEF 2-to 3-move.air.SRO.PHáádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?
where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.Ihádą́ą́’
Hádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHáí dahoneesná, Kinłánídę́ę́’ ’Óola yee ’ádadójíhígíí doodago Gah Bikee’ Taah Yí’áhídę́ę́’ Hado yee ’ádadójíhígíí daats’í?
who pl-3-win.P Denver-from nugget 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom or Florida-from heat 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom perhaps
listen
Which team won? Denver Nuggets or Miami Heat.
bookmark- háí who
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- doodago orfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- daats’í maybe, perhaps, possiblyfind in Navajo Adverb Lexicon
Háí lá kintahgóó shił ’adoołbąs?
who-Q town-to 1-me 3-drive.FHáí shą’ ’ałhosh?
who Q 3-sleep.IHáíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa lá?
who-Q boat 3-3-make.P DISCHáíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PJáan, nanilnishísh?
John 2-work.I-QKin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?
Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CIAre you at Flagstaff or at Albuquerque?
bookmarkMary ha’át’íí yinízin?
Mary what 3-3-want.NIMary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
Mary when-past-Q school-from 3-return.PNa’nízhoozhígóósh díníyá?
Gallup-to-Q 2-go.SPNaadą́ą́’ lá haa néelą́ą́’ nida’ak’eh biyi’ góne’?
corn Q how 3.much.N 2-cornfield 3-in thereNádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?
older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.FNichidí háadishą’ nííníłbą́ą́z
2-car where-at-Q 3-2-park.PNichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?
2-car-Q where-at 3-2-park.PAs for your car, where did you park it?
bookmark



