An example search has returned 50 entries
’At’éédísh yiniłtsą́?
girl-Q 3-2-see.P’Áádóó shą’?
and.then Q’Ádą́ą́dą́ą́’ásh nishínílnish?
yesterday-Q 2-work.P*Nidlóóhísh doodaii’ doo sha’shin nidlóoh da?
2-cold.X-Q or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEG-ísh
-sh
Bikáá’ dah ’asdáhí bikáa’gi doodaai’ ni’góó daats’í nishdaah?
chair 3-top-at or floor-on perhaps 1-sit.NIChidí naat’a’í ’íinilaaígíí háajį’ ninít’a’?
airplane 3-2-make.P-ÍGÍÍ where-up.to 3-fly.PChidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsChidíísh bee hólǫ́ doodago ni daats’í chidí nee hólǫ́?
car-Q 3-with 4-exist.N or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIDa’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.P
listen
Did you work outside up to noon?
bookmark- da’ particle for yes/no questions
- ’ałní’ní’ą́ąjį’ noon-untilfind in Navajo Adverb Lexicon
- -jį́’ up to, as far asfind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
Da’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDa’ dibé nee hólǫ́?
Q sheep 2-with 3-exist.NIDa’ shééhonísin?
Q 1-2-know.NIDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many Q 2-winter.NIDíkwíísh ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIDíkwíí lá ninááhai?
how.many Q 2-winterGohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk perhaps 3-with 3-2-want.NIHa’át’éegoshą’ ’ayóo náníldzid?
why-Q very 2-fear.IHa’át’íísh hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what-Q man and girl 3-3-make.PHa’át’íísh nizhé’é nahideeshnih nízin.
what-Q 2-father 3-1-buy.F 3-want.NIhaa néelt’e’
Haash nízah kodóó nighanjį’?
how-Q 3-long.N here-from 2-home-toHastiin dóó ’at’ééd lá ha’át’íí ’áyiilaa?
man and girl Q what 3-3-make.PHáadi lá dibé nidahaniih?
where-at Q sheep pl-3-pass-sell.CIháágóó
Hádą́ą́’ hooghan ’ájíilaa?
When-past this hogan 3-4-make.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHáidíígíí lá neidiyoołnih?
which.one-ÍGÍÍ Q 3-3-buy.FHáí lá́ bá nidáá’?
who Q 3-for 2-enemyway.ceremonyHáísh bił nanilnish?
who-Q 3-with 2-work.IHáísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PHáíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa lá?
who-Q boat 3-3-make.P DISCHáá’íshą’. ’Ákǫ́ǫ́ dílyeed!
what-Q there 2-run.FJáanísh naalnish?
John-Q 3-work.IMary ha’át’íísh nayiisnii’?
Mary what-Q 3-to.buy.IMary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
Mary when-past-Q school-from 3-return.PNa’nízhoozhígóó deeyá, ya’?
Gallup-toward 2-go.sg.F QNichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.PNidlóóhísh ’éí doodago doo daats’í nidlóoh da?
2-cold.X-Q TOP or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEGNidlóóhísh doodaii’ doo daats’í nidlóoh da?
2-cold.I-Q or neg perhaps 2-cold.I negShizhé’éésh łį́į́’ yiyííshǫǫdę́ę ’ayóó ’eelwod?
1-father horse-Q 3-3-tame.P-COMP.past really 3-run.away.Pya’
Yiską́ągo Na’nízhoozhígóó deet’áazhgo haa’í lá ’adiidį́į́ł?
tomorrow Gallup-to 1dpl-go.du.F-GO where Q 1pdl-eat.F
listen
When we go to Gallup tomorrow, where shall we eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- déyá start to gofind in Navajo Verb Modes
- haa’í where
- lá particle for content questions
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾




