An example search has returned 50 entries
ʼAdaʼniigeh, nihíká ʼadoohjah.
3pl-marry.F 1dpl-after 2dpl-run.pl.F’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó dichin shi’niiłhį́.
morning-past NEG 1-eat.P-NEG.GO because soon hunger 1-3-kill.P
listen
Because I did not eat this morning I am hungry now.
bookmark- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ashą́ eatfind in Navajo Verb Modes
- -niinaa because of, on account offind in Navajo Postposition Lexicon
- wónáásdóó soon, finallyfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- sisxé killfind in Navajo Verb Modes
’Ashkii yázhí éí bimá kingóó yił yi’ash.
boy little TOP 3-mother store-to 3-with 3-walk.du.Prog’Awééh kweʼé ninishteeh, adaʼoogeeh.
baby here 3-carry.AnO.I 3-fall.O’Ałk’ésdisí naháłnii’go sitsilí dóó shideezhí ’aheełt’éego bá ’ahá níjaa’.
candy 3-1-buy.P-GO 1-little.brother and 1-little.sister RECP-equal-GO 3-for RECP-for 3-lie.aligned.PlO.NP’Ákót’éego lá ’i’íímas ’ájiił’įįh ni.
like.this-GO FOC twill 3-4-make.U EMPHBéésh bee hane’é bił nááshbał.
phone 3-with 1-whirl.ProgCh’il t’áadoo yishnizhí t’óó ’ahayóí hanáánáájéé’.
plant NEG 3-1-rip.P-NEG just many 3-again.return.PCh’į́į́góó ch’ééh tádííyá.
fail in.vain 1-go.PChidí nidabinóołtłáád.
car pl-3-2dpl-stop.Odadidíníilkał
pl-3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).FDamóo yę́ędą́ą́’ Yootóógóó niséyá.
Sunday past Santa.Fe-to 1-go.Pdaołhį́į́h
pl-3DO-2dpl-melt.it.(snow).Ideiilbéézh
pl-3DO-1dpl-boil.it.Ideiitł’ó
pl-3DO-1dpl-weave.it.Ideishóóh
pl-3DO-3dpl-brush/comb.it.IDíí tł’éé’ t’áá ká dóola dá’ák’eólyeed lágo.
this night NEG bull into.field-3-run.O hope.not LÁGOGohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NIhadadiiltééł
pl-3DO-1dpl-carry.him/her.up.out.of.something.Fhadiiltééł
3DO-1dpl-carry.him/her.up.out.of.something.FHazhó’ó nidahísóotą́.
still pl-2dpl-sit.pl.Pjiyą́
3DO-4-eat.it.Ijiłhį́į́h
3DO-4-melt.it.(snow).IKwii sínídáa dooleeł.
here 2-sit.SPN will.be.FLáshdóón chidí bídadiiltłʼółígíí k’ad hashtʼe dadiilnííł.
ribbon car 3-dist.pl-3-tie.F-ÍGÍÍ now prepare 3-1pl-make.Fna’ashkǫ́ǫ́’
1-swim.INibéézh bee hane’ doo ndi naalnish da.
2-cellphone NEG but 3-work.P NEGNighéí na’ashch’ąą’ígíí níil’į́.
over.there painting-ÍGÍÍ 3-2-du.look.INisneez sélį́į’go shicheii nahałáhági ’át’éego nahashłáa doo nisin.
1-tall.NI 1-become.P-GO 1-grandfather 3-perform.ceremony.CI-similar.to 1-perform.ceremony.CI future 3-want.NINíwe, tʼáádoo ʼabeʼ tʼóó bee naninéʼhí. Hazhóʼó nidlą́.
stop NEG milk just 3-with 2-play.R-NEG properly 3-2-drink.ISha’áłchíní Toohgóó bił ’eesbąs.
1-children Shiprock-to 3-with 1-drive.ProgShe’abe’ sits’ą́ą́’ wóódlą́ą́’ lágo.
1-milk 1-from 3-2-drink.O LÁGOShilééchąą’í bikéé’ yishááł.
my.dog 3-following 1-go.ProgSitsiitł’óól tsásk’eh bikáá’ dah yishłééh.
Navajo.hair.tie bed 3-on up 3-1-put.SFO.USitsóí ’ólta’góó dah diigháahgo ła’ béeso baa yish’ááh.
1-grandchild school-toward up 3-start.to.go.I-GO some money 3-to 3-1-give.SRO.U
listen
When my grandchild leaves for school, I usually give him/her some money.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- dishááh start to gofind in Navajo Verb Modes
- Usitative (U)find in Navajo Verb Modes
- yish’aah move it, handle it (SRO)find in Navajo Verb Modes
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
T’ah ’abíínídą́ą́’ naanishgóó dah diiyá.
still morning-past work-to up start-1-step.IT’áadoo hosh biih dadoołtaałí.
neg cactus 3-in pl-2dpl-step.O-ÍT’áá ká ’adinoólgháásh.
neg 2-oversleep.OT’áadoo hooyání łį́į́’ shidáagi ch’éltáál.
suddenly horse 1-front-at 3-bolt.PT’áá shǫǫ da la’ da’adą́ądi diné bich’iiyą’ hólǫ́ǫ́ lá.
at.least such.as some restaurant-at Navajo 3-food 3-exist.NI DISCTóógóó łį́į́’ ’ałkéé’ deíkááh.
water-to horse RECIP-behind 3-walk.pl.ProgTł’óo’di kǫ’ diltłi’ bikáa’gi chéch’il ła’ dináádísh’nííł.
outside-at fire 3-burn.NI 3-on-at oak some fire-again-3-1-move.PlO.I
listen
I put some more oak on top of the fire burning outside.
bookmark- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- diltłi’ burnfind in Navajo Verb Modes
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- dináádish’nííł put more of them into the firefind in Navajo Verb Modes
- tł’óo’di outsidefind in Navajo Adverb Lexicon
- -gi atfind in Navajo Postposition Lexicon




