Your search for * in time has returned 50 entries

’Ahbínídą́ą́’ ch’ééh niba’ hasht’e’ ’ádííníszin.

morning-Past in.vain 2-wait ready REFL-1-keep.CI
listenloadingplaying

I was all ready and waiting for you all this morning (but you didn’t come).

’Ak’éégo ’éí chizh niléí keehaidi ninahdahiigééh nt’éé’.

autumn-GO that wood over.there winter.camp-at pl-3-1-unload.P past

’Ashkii nishłínę́ędą́ą́’ łah yoostsah bik’íníyá.

boy 1-be.NI-past once ring 3-1-find.P

’Ałk’idą́ą́’ ’ayóo nahałtin ńt’éé’.

long.ago very areal-rain.I past

’Ałk’idą́ą́’ Diné bikéyah bikáa’gi łį́į́’ bichąą bíighahgo tł’oh deíl’áá ńt’éé’ jiní.

long.ago Navajo.land 3-upon-at horse 3-belly sufficient-GO Pl-3-extend.out.of.sight.SNP hearsay

listenloadingplayingSpeaker: Lorene B LegahlistenloadingplayingSpeaker: Lorene B Legah

They say that long ago the grass in the Navajo country was as high as a horse’s belly.

’Áádę́ę́’ nánísdzáago łį́į́’ bá nida’deeshjoł.

from.there 1-return.P-GO horse 3-for pl-1-set.out.NCM.F

’Ánísts’ísí yę́ędą́ą́’ Kintahdi shi yaa hoo’a’ ’éí biniinaa díshní.

1-small.NI past town-at 1-possessive 3-of 3-space.P TOP because 3-1-say.NI
listenloadingplaying

Back when I was young, I grew up in town which is why Im saying.

’Ólta’dóó ’azee’ ’al’íníjį’ t’áá ná’ahanaad.

school-from hospital-to just long.time.pass.I

-dą́ą́’

past time, also used in conditionals, marking the antecedent

Béeso ła’ nich’į’ nidoolyééł t’ahádą́ą́’ ’ałtso nanilnish.

money some 2-toward 2-3-pay.F before.thus all 2-work.I

Chidí bąąh dah sitání bąąh dah shishtįįh ńt’éé’ ’ił adaagizí doo ’éí da lá.

car license plate 3-1-put. I SSO past Sup-with screw neg that neg Disc.
listenloadingplaying

I started to put the license plate on my car when I found out I had the wrong kind of nut and bolt (or screws).

Chidí doo diits’į́į́hgóó biniinaa bitoo’ biih yíką́ą́ nít’éé’ ’áłt’ąą diists’ą́ą́’.

car NEG 3-start.I-GOO 3-because gas 3-into pass-pour.OC.P past after.all 3-start.P

Damóo yę́ędą́ą́’ dziłghą́ą́’dę́ę́’ shádí dóó ba’áłchíní bił ’adaashkai.

sunday past-time mountain top.of-from 1-elder.sister and 3-children 3-with downward-1-go.Pl.P

listenloadingplayingSpeaker: Ronald GenelistenloadingplayingSpeaker: Devon Denny

Last Sunday I accompanied my older sister and her family down from the mountaintop.

Deenásts’aa’ sh naaldloosh ńt’éé’ shimá siiłtsą́, yiniinaa násineestsxas.

ram 1-with 3-trot.CI past 1-mother 1-3-see.P 3-because 1-3-whip.P

Dibé yázhí ła’ yóó’ ’ííyáá ńt’ę́ę́’ tsiyi’di bik’íníyá.

lamb one away 3-go.P past forest-at 3-find.it.P

Díí chąą’ shą’ háádę́ę́’ niníyęęzh?

this manure-Q where-from 3-ooze.P

Dlǫ́ǫ́’ ’a’ą́ą́dę́ę́’ hanoolne’ dóó naneesne’.

prairie.dog hole-from stick.head.up.out.P and 3-look.around.P

Doo ’áádę́ę́’ naagháa da nít’éé’áłt’ąą nida’iilyéego ’índa níyá.

NEG there.from 3-go.about.I NEG past after.all pass.pay.I-go only.then 3-arrive.P

Doo ’íits’a’ída nít’éé’ ’áłt’ąą Irene níyáago ’índa hahodíídláád.

NEG 3-sound.P-NEG past finally Irene 3-arrive.P-go only.then 3-uproar.P

Doo yéé shaa dinílwodí ’ats’in shį́į́ t’éiyá bik’ííníyáá nít’éé’.

DOO YÉÉ 1-to 2-run.P-Í bone possibly only 3-on-2-find.P

Háádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?

where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.I

Hádą́ą́’sh Dibé Nitsaadę́ę́’ néínídzá?

when-past-Q Colorado 3-return.P

Hádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

when-past-Q Mary school-from 3-return.P

K’idadeelyáá nit’éé’ t’óó daazgan, háálá doo nahałtin da.

1pl-plant.P past just 3pl-dry.SPN, because NEG 3-rain.CI NEG

Kin bighą́ą́’dę́ę́’ hadah ’adzííłhaal ndi t’áadoo ’ádadénih da.

house 3-to-from down 1-tumble.P but NEG RFLX-1-hurt.P NEG

Kintahdę́ę́’ hahí néínídzáá lá.

town-from quickly 2-return.P DISC

Na’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.

1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P

Naalyéhé bá hooghandi t’ah doo dá’deelkaałdą́ą́’ nisingo na’ńle’dii tsį́į́ł shiisxį́ (siisxį́).

trading.post-at just NEG 3-PASS-close.I-past 1-think.N-GO dismay speed 1-3-kill.P

Náhookǫsdę́ę́’ níłch’igo ’ayóo deesk’aaz.

north.from breeze-GO very cold.SPN

Neeznáadigóó ’oolkiłgo ’áłah ’aleeh daaní.

ten.at-toward time-GO meeting pl-4-say.NI

Ólta’di ndeii’néego ’ashkii ła’ kin bizánághahdę́ę́’ shich’į’ ch’élwodgo b ’ahídégoh.

school-at 1pl-play.I-GO boy some building-3-around-from 1-to out-3-run.P-GO 3-with 3-1-collide.P

Shighan bíighahgi yas biyi’dę́ę́’ tsé hahíí’ą́.

3-house 3-inside of snow 3-inside-from rock 3-stick.out.NP

Shighandóó ha’a’aahjígo ’ahidiildzis dóó ’ákóyaa bida’atiin.

1-house-from east-to-GO join-together-canyons and there-down 3-off-road

Shighandóó ndáá’góó ’ada’iisdee’go nihí ’éí t’áá yiike’.

1-home-from war.ceremony-to 3-go.away.P we.du.pl TOP just 1du-remain.behind.P

Shilééchąą’í yázhí shikéé’ yildlosh ńt’éé’ hashtł’ish yiih yildloozh.

1-dog little 1-behind 3-walk.Prog past mud 3-into 3-walk.P

Shilééchąą yázhí shikéé’ yildlosh ńt’éé’ hashtł’ish yiih yildloozh.

1-dog little 1-behind 3-walk.Prog past mud 3-into 3-walk.P

Shimósí yázhí tsin yąąh dah sidáago hádésh’na’ ńt’éé’ ’áłt’ąą hadanáálwod.

1-cat little tree 3-on up 3-sit.SPN-GO 1-climb.P but after.all 3-run.down.P

Shí ’éí doo shił bééhozin da nít’éé’.

1-possessive TOP NEG 3-3-knowledge.CI NEG past

Shínaaí łahda b náhoniidoh.

1-older.brother sometime 3-with 3-become.warm.R

Shį́į́dą́ą́’ łį́į́’ yázhí shee hazlį́į́’.

summer-past pony 1-with 3-become.P
listenloadingplaying

I got a pony last summer, I acquired a pony last summer.

T’ah ’ałk’idídą́ą́’ ’éí Diné tát’áá góyaa kéédahat’íinii t’éiyá díí tábąąhgóó bidáda’ak’eh naaznil ńt’éé’.

still quite.long.ago the people water-near areal-down pl-3-reside.NI-NOM only this water-edge-toward farm 3-lie.about.SPN past

T’óó k’asdidą́ą́ dóola bizgoh.

merely nearly-past bull 3-3-gore.P

Ła’ damóo yę́ędą́ą́’ dah ’iyétł’ónée, k’ad ’ałníí’góó ’eeshtł’óół.

one Sunday past up 3-1-set.P-past now middle-toward 1-weave.Prog

Ła’ nídeezid yę́ędą́ą́’ ’áajigo niséyá.

one month past that-way-GO 1.go.P

łah