An example search has returned 50 entries

#’Ashkii dibé yázhí binisé

boy sheep little 3-3-raise.CI

The boy is being raised by the lamb.

’Ak’éégo ’éí chizh niléí keehaidi ninahdahiigééh nt’éé’.

autumn-GO that wood over.there winter.camp-at pl-3-1-unload.P past

’Amásání léi’ dibé yázhí yootééł.

grandmother INDEF sheep little 3-3-carry.AnO.Prog
listenloadingplaying

A grandmother is carrying a lamb.

’Ałk’idą́ą́’ dahane’ yę́ę bíneeshdlį́įgo yíłta’.

long.ago pl-story past 3-1-admire.I-GO 3-1-read.P

’Áádóó hainidzaa?

and.then what-3-2-do.P

’Ákǫ́ǫ́ shił díí’ash.

there 1-with 2sg-go.du.F

Ashkii biłyéé’.

boy 3-with ho-lazy.NI

Baa tįįh náádiikah.

3-for achieve 1dpl-walk.pl.I

Beeldléí danołtsóós.

blanket pl-3-2dpl-bring.FFO.I

Bíni’ tsésǫ’ t’áá ’ąą’ ’át’é, ’áádę́ę́’ yah ’íích’i.

let window leave.open from.there in breeze.I
listenloadingplaying

Keep the window open, let the breeze come in.

Ch’iyáán ’íishłaa ’áádóó da’iidą́ą́’.

food 3-1-make.P CONJ 1Pl-eat.P

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad t’éiyá bee yádeilti’ nít’ę́ę́’.

formerly Navajo language only 3-with pl-3-speak.I past

Da’ ’áájí ’ałdó’ ’áłah ’azlį́į́’?

Q that-side also meeting 1-happen.P

dadoołhį́į́’

pl-3DO-2dpl-melt.it.P

daoohdlą́ą́’

pl-3DO-2dpl-drink.it.P

daooshóó’

pl-3DO-2dpl-brush/comb.it.P

dazhdíníłkaad

pl-3DO-4dpl-start.to.herd.them.(animals).I

deididínóołkał

pl-3DO-3dpl-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 3rd person plural

deidooyį́į́ł

pl-3DO-3dpl-eat.it.F
listenloadingplaying

eat it, 3rd person plural

Dibé tóógóó dínóshkaad.

sheep water-toward 3-1-start.herd.O

Diné nishłį́ndi Bilaagana bizaad t’éí bee yáshti’.

Navajo 1-be.NI but English language only 3-with 1-speak.I

Díí tł’éé’ t’áá ká dóola dá’ák’eólyeed.

this night NEG bull into.field-3-run.O

Dooládóʼ Diné Bizaad nanitł’ah da lá.

certainly Navajo language 3-difficult.CI as.such discover

Díí ’áʼkáán háidíígíísh nahiidiilnih?

TOPIC flour which.one-ÍGÍÍ-Q 3-2du-buy.F

Gah bik’ee’ taah yí’áhígóó ’eesbąs.

rabbit foot water 3-into1-drive.Prog
listenloadingplaying

I’m driving to Florida.

hadaoołgizh

pl-3DO-2dpl-cut.it.out.P

Hádą́ą́’ dii hooghan ’íinilaa?

when-past this hogan 3-2-make.P

Háí shą’ b nanilnish?

who Q 3-with 2-work.I

Hónáhoot’éhí ’índa ch’aa deeshááł nissin.

next.year until travel will.go.F 1-desire.

Jáan bimá łóó’ t’áá yiyánígíí daats’í b bééhózin.

John 3-mother fish just 3-3-eat.I-ÍGÍÍ maybe 3-with 3-about-3-know.NI
listenloadingplaying

John’s mom knows whether (or not) he eats fish.

jidoołbish

3DO-4-boil.it.F

Jooł de’’aah.

ball here 3-2-bring.I

Kwii nináá’nísh’aah.

here again-3-1-place.R
listenloadingplaying

I will place it here again.

Mary ha’át’íí yinízin?

Mary what 3-3-want.NI

Na’nízhoozhígóó chídí doo n dah didoolwoł da.

Gallup-to car NEG 2-with up start-3.drive.F NEG

Neeznáá shinaahai yéedą́ą́ʼ shimásání bighandi ayóó nináshtih ńt’ę́ę́ʼ.

ten 1-winter.pass.P past 1-maternal.grandmother 3-home-at very 1-balk.R past
listenloadingplaying

When I was ten years old, I used to balk at my grandmother’s house.

Níwe, tʼáádoo ʼałkʼésdisí niyą́ní.

stop NEG candy 3-2-eat.DI.NEG

Shicheii naalyehe bahooghandi chʼiiyaan nayiiłniih.

maternal.grandfather grocery 3-house-at food 3-3-buy.I
listenloadingplaying

My maternal grandfather is buying food at the grocery store.

Shimósí yázhí tsin yąąh dah sidáago hádésh’na’ ńt’éé’ ’áłt’ąą hadanáálwod.

1-cat little tree 3-on up 3-sit.SPN-GO 1-climb.P but after.all 3-run.down.P

Shiyáázh nízaadi naalnishgo bídin sélį́į́’.

1-son far-at 3-work-GO 3-lack 1-be.SPN
listenloadingplaying

I missed my son who works far away.

Shį́įhgo, doo haigo sin hadidii’áał da.

summer-GO, NEG winter-GO song start-2.sing.F NEG

shíníłbéézh

3DO-2-boil.it.P

T’ah doo kintahgóó diit’aash da.

not.yet store-to 1du-go.I NEG

T’ah doo la’ tł’oh ła’ baa náánágeeh da.

not.yet DISC hay some 3-for 3-haul.I NEG

T’óó tá’ádeesgizii’ ’ííyą́ą́’.

just 3-reflex-wash.P-CONJ 3-eat.P

Tátł’idgo doot̨’izh.

algae-as 3-blue.NI
listenloadingplaying

It is blue like algae. (green)

yiidą́

3DO-1dpl-eat.it.I

Yiską́ągo níléí hódahdi ’ółta’di ni’dí’néeshtįįł nissin.

tomorrow that up.at school-at 1-teach.F 1-want.CI

yiyííyą́ą́’

3DO-3-eat.it.P

Łį́į́’ bik’i na’ashnííł.

horse 3-on 3-1-unsaddle.I