Ła’ ha’nitáhígíí ’éí biihidzóhí 50 entries
#’Ashkii dibé yázhí binisé
boy sheep little 3-3-raise.CI’Awééh kweʼé ninishteeh, adaʼoogeeh.
baby here 3-carry.AnO.I 3-fall.O’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.
very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R’Azhą́ níchíil ndi dibé ch’ínínil.
even 3-snow.I but sheep 3-1-release.P’Ałní’ní’ą́ągo tó háálínídi ’ahéédidiit’ash.
noon-GO spring-at refl-1du-meet.FAt’ééd aní shí k’ad naalyéhé báhooghango déyá. Nit’éé’ bimá aní k’adee’ da’iigháásh.
girl 3-say.IP 1-now goods 3-for-home-GO directional-go. past 3-mother 3-say.IP now time-sleep.bik’ídideesdis
3DO-1-wrap.it.around.it.FBįįh bił da’doołdǫǫh.
deer 3-with pl-2dpl-shoot.ICh’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫ t’áá bee yáshti’.
formerly English neg 1-understand.I neg. Now TOP good.thing barely 3.with 1.speak-Idadidíníilkał
pl-3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).Fdadoołhį́į́’
pl-3DO-2dpl-melt.it.Pdajiłhį́į́h
pl-3DO-4dpl-melt.it.(snow).Idajoodlą́ą́’
pl-3DO-4dpl-drink.it.Pdaołhį́į́h
pl-3DO-2dpl-melt.it.(snow).Idazhdoołbish
pl-3DO-4dpl-boil.it.FDibé yah ánádanołkaad!
sheep inside semelit-pl-2pl-gather.Rdidínííłkał
3DO-2-start.to.herd.them.(animals).Fdidííłhįh
3DO-2-melt.it.FDíí yiską́ągo ’íídííłtah.
this tomorrow 3-2-read.FDooládóʼ Diné Bizaad nanitł’ah da lá.
certainly Navajo language 3-difficult.CI as.such discoverdíłhį́į́h
3DO-2-melt.it.IGah bik’ee’ taah yí’áhígóó ’eesbąs.
rabbit foot water 3-into1-drive.Proghadeidééłbįįd
pl-3DO-3dpl-fill.something.up.with.it.Phadínóołchał
3DO-2dpl-card.it.(as.in.wool).FHáadi si’ą́?
where-at 3-be.SRO.NPHáidíígíísh neidiyoołnih nínízin?
which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHooghan ayóó ánoolningo yiłtsą́.
house really 3-beautiful.NI-GO 3-1-saw.NIHooghan bine’jígo łį́į́’ sizį́ dóó t’íís yiyaagi dahaastł’ǫ́.
home 3-behind-side-GO horse 3-stand.SPN AND cottonwood 3-under-at up-3-3-tie.PKingóó ’anááda’iisdee’.
town-to again-pl-3-go.RMa’ii jooldloshí hane’ haigo t’éiyá baa hane’.
coyote 4-walk.Prog-NMLZ story winter only 3-for storynidazhdooleeł
pl-3DO-4dpl-carry.a.ropelike.thing.around.FNíwe, tʼáádoo ʼabeʼ tʼóó bee naninéʼhí. Hazhóʼó nidlą́.
stop NEG milk just 3-with 2-play.R-NEG properly 3-2-drink.IShimásání shicheii yich’į’ báhóóchįįd.
1-maternal.grandmother maternal.grandfather 3-to 3-for-3-anger.PSitsóí bi’éé’ nizhónígo bá nishéch’ąą’.
1-grandchild 3-clothes 3-beautiful.NI-GO 3-for designed.P 1-itT’ah kodą́ą́’ kélchí nahideeshnih.
still now-past moccasin 3-1-buy.FTsinaabąąs t’éiyá bee ch’aa nida’asdee’ ha’níigo dahane’.
wagon only 3-it travel pl-3-go.P 3-say-GO.NI pl-3-tell.PTségháhoodzánídi hahonishchaad.
Window.Rock-at 1-trouble.FTsídii yázhí biná’neestł’ǫ́ góne’ nahaztą́.
bird little cage inside 3-sit.pl.SPNTóyónaanídi tó dááląąd lá.
ocean-across.at there flood DISCTł’éédą́ą́’ shį́į́ nida’a’nééhgóó nidadziskai.
last.night perhaps game-to pl-3-3-go.pl.PYadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?
can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NIyishą́
3DO-1-eat.it.Iyishóóh
3DO-1-brush/comb.it.IYiską́ągo díí doo ’íídííłtah da. (K’ad tsxíiłgo ’ííníłta’.)
tomorrow this NEG 3-2-read.F NEG (now quickly 3-2-read.I)
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- Command, negativefind in Navajo Imperatives
- Náásgóó
- Command, affirmativefind in Navajo Imperatives
- T’ahdii baa na’aldeehfind in Navajo Imperatives
- yiską́ągo tomorrowsaad ’át’éii zanoo’į́ bik’ídáahgi
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasessaad ’át’éii zanoo’į́ bik’ídáahgi
- Náásgóó
- k’ad nowsaad ’át’éii zanoo’į́ bik’ídáahgi
- tsxį́įłgo quickly, fastsaad ’át’éii zanoo’į́ bik’ídáahgi
- T’ahdii




