An example search has returned 50 entries

’Ach’ą́ la’ nissin.

mutton.craving 1-think.NI disc

I’m suddenly mutton hungry.

’Asdzą́ą́ Báhoozhóní yinishyé.

woman happy 1-called.NI
listenloadingplaying

My name is Happy Woman.

’Áshįįh Bii’ Tóógóó náádísdzáago dziłghą́ą́’ hanáádeesh’nah.

Salt.Lake.City-toward again-1-go.F-GO mountain-back again-1-climb.R

’Éí lą́ą baa nitséskees nít’ę́ę́’.

that EMP 3-about 1-think.I past

’Éí naanishígíí haa nízahdę́ę́’ binanilnishgo hoolzhiizh?

that work-ÍGÍÍ how 3-long.N-past 3-2-work-GO time.move.P

’Ííyą́ą́dóó bik’ijį’ tsinyaagi nétį́į́ dóó ’iiłhaazh.

1-eat.P and 3-after tree-under-at.spec 1-lie.down.P and 1-sleep.P

Béégashii báháchxį’go bik’ee neeshchééł.

cattle 3-become.angry.I-GO 3-on.account.of 1-flee.Prog

bik’ídadohdis

pl-3DO-2dpl-wrap.it.around.it.I

bik’ídeediz

3DO-1dpl-wrap.it.around.it.P

Bini’ íídeeshtah doodago ’éiyá yóó’ ’adeeshwoł.

let will-1-school or only away 1-off-run.P

Da’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?

Q noon-until outside-at 2-work.P

dajishóóh

pl-3DO-4dpl-brush/comb.it.I

Damóo yę́ędą́ą́’ Yootóógóó niséyá.

Sunday past Santa.Fe-to 1-go.P

Damóogo ’áłah ’aleeh ’áko ’áadi nihaadíínááł.

Sunday 3-gather 3-be so there-at 1-Pl-to-2-arrive.F

didazhdidoołjah

pl-3DO-4dpl-start.fire.F
listenloadingplaying

start fire, 4th person plural

Díí jį́ ’áłchíní nááda’ołta’.

this day children again-pl-3-study.R
listenloadingplaying

Today, the children are in school again.

Díí tł’éé’ t’áá ká dóola dá’ák’eólyeed.

this night NEG bull into.field-3-run.O

Díkwíí jį́ nanilnish?

how.many-Q day 2-work.I

díníilkaad

3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).I

Díí jį́ Nida’iiníísh ’áko shį́į́ nihich’į’ nida’iil, ya’?

today Friday then.maybe 1pl-toward 1pl-payment.I Q

Gohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ bgo daats’í nínízin?

coffee only TOP or milk perhaps 3-with 3-2-want.NI

Haa’íyee’ shimáyázhí daats’í ałtso ch’iyáán ’áyiilaa.

lets.see my-maternal.aunt finished food 3-3-making.P

Haashą’ ʼátʼé, shí bichʼįʼ haʼdiisdzih.

how-Q 3-be.NI 1 3-to 1-speak.F

hadadoołbįįd

pl-3DO-2dpl-fill.something.up.with.it.P

hadaoołgizh

pl-3DO-2dpl-cut.it.out.P

hadasiigeed

pl-3DO-1dpl-dig.it.out.P

hadééłbįįd

3DO-1-fill.something.up.with.it.P

haidoołtééł

3DO-3-carry.him/her.up.out.of.something.F

haiigeed

3DO-1dpl-dig.it.out.P

Halne’é doo hazhó’ó halne’ da.

preacher NEG well 3-explain.CI NEG

haníłchaad

3DO-2-card.it.(as.in.wool).I

Hastiiin Kinłánídę́ę́’ ’anáálwodgo baa ’ákonissin.

Man Flagstaff-from return-walk.P-GO 3-for thus-1-aware.NI
listenloadingplaying

I’m aware of the man having walked back from Flagstaff.

Nahóółtą́ągo tł’óo’di dizhdółjeeh le’ nízin shicheii.

it.rained-GO outside.at 4-build.fire.O wish 3-3.want.CI my.grandfather
listenloadingplaying

My grandfather wishes to build a fire outside, but it has just rained.

nideilé

pl-3DO-3dpl-carry.a.ropelike.thing.around.I

Ron hashk’aan ła’ ní.

Ron banana some 3-say.NI
listenloadingplaying

Ron says: he wants a banana.

Ron hashkaan ła’ nisin ní.

Ron banana some 3-1-think.CI 3-say.NI
listenloadingplaying

Ron(i) says he(i) wants a banana.

Shigaan dił bąąh

1-arm blood on.CI

There is blood on my arm.

shiilbéézh

3DO-1dpl-boil.it.P

Sitsiitł’óól tsásk’eh bikáá’ dah yishłééh.

Navajo.hair.tie bed 3-on up 3-1-put.SFO.U

T’ah ’ałk’idídą́ą́’ sik’is t’áá yiiłtsą́ą́ nít’ę́ę́’.

still long-ago 1-friend just 3-1-see.P past

T’ah doo kintahgóó diit’aash da.

not.yet store-to 1du-go.I NEG

T’ah doo naat’áanii naaltsoos ná heidiléeh da.

not.yet leader paper 2-for 3-fill.out.I NEG

wooshóó’

3DO-2dpl-brush/comb.it.P

Yá’át’éehgo yínááł.

be.good.I-GO 2-go.sg.Prog
listenloadingplaying

You are walking well.

yiishjį́į́’

Perfective Mode: 1-become.black.P
listenloadingplaying

I became black, got sunburned

Yiską́ągo Na’nízhoozhígóó deet’áazhgo haa’í lá ’adiidį́į́ł?

tomorrow Gallup-to 1dpl-go.du.F-GO where Q 1pdl-eat.F

Yéego nihee nahóółtą́ągo yá’át’ééh doo yę́ę ’áko shį́į́ naadą́ą́’ dadinóosééł.

hard.GO 1pl-on 3-rain.P.GO 3-good future wish then maybe corn 3pl-grow.F
listenloadingplaying

If it rains really hard, then maybe the corn will grow well.

Łį́į́’ ła’ nisin.

horse some 3-1-think.CI
listenloadingplaying

I want a horse.

“Níléí dził binaagóó ’ahééh hi’díníilchééł”, ní jiní ma’ii.

yonder.there mountain 3-around-GÓÓ around 2-du-run.F 3-say.P 4-say.P coyote