An example search has returned 50 entries

Hííłch’į’go ’índa ta’iideeshnih.

evening.GO until 1-mix.dough.F

’Aoo’, ’ashdladigóó ’oolkiłgo ’áádę́ę́’ sh ná’ílwod.

yes five-at-toward clock-GO there-from 1-with 3-return.P

’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.

very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R
listenloadingplaying

When it’s very cold, I get into a thick blanket.

’Azhą́ shaa jidiijéé’ ndi, t’áá hwéé deeshwoł.

even.though 1-from-4-start-run.P just but 1-run.F

’Ííshją́ą́ ’at’ééd yázhí hooghandę́ę́’ ch’idoogááł.

certainly girl little house-from out-3-walk.F

Beeldléí danołtsóós.

blanket pl-3-2dpl-bring.FFO.I

bik’ídadohdis

pl-3DO-2dpl-wrap.it.around.it.I

bik’ídideesdis

3DO-1-wrap.it.around.it.F
listenloadingplaying

wrap it around it, 1st person singular

bik’ídídis

3DO-2-wrap.it.around.it.I

Bįįh b da’doółdǫǫh.

deer 3-with pl-2dpl-shoot.O

Ch’iyáán bá hooghandi béeso bideená naashnish.

food.store-at money 3-in-exchange.for 1-work.CI

Chidí nidabinołtłáád.

car pl-3-2dpl-stop.I
listenloadingplaying

You all stop the car!

Da’ dichinísh nínízin?

Q hunger-Q 2-feel.NI

dadínółkaad

pl-3DO-2dpl-start.to.herd.them.(animals).I

dajiłhį́į́h

pl-3DO-4dpl-melt.it.(snow).I

dayííłhį́į́’

pl-3DO-3dpl-melt.it.(snow).P

deididínóołkał

pl-3DO-3dpl-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 3rd person plural

deiidą́ą́’

pl-3DO-1dpl-eat.it.P

deitł’ó

pl-3DO-3dpl-weave.it.I

deiłbéézh

pl-3DO-3dpl-boil.it.I

doohsį́į́ł

3DO-2dpl-eat.it.F
listenloadingplaying

eat it, 2nd person dual

dołhį́į́h

3DO-2dpl-melt.it.I

Dziłghą́ą́’í ’alóós dóó nááneeskadí ńdeidį́į́h.

Wht.Mtn.Apache rice and tortilla pl-3-3-eat.R
listenloadingplaying

White Mountain Apaches eat rice and tortillas.

Dzghą́ą́’í bizaad doo shił bééhózin da.

White.Mountain.Apache-NOM 3-language NEG 1-with 3-ho-know.CI NEG

Haa’íyee’ shinááł Diné bizaad bíhwiidííł’aał.

lets.see 2-1-watch.Prog Navajo language 3-2-learn.F

hadadínóołchał

pl-3DO-2dpl-card.it.(as.in.wool).F
listenloadingplaying

card it (as in wool), 2nd person plural

hadoołtééł

3DO-2dpl-carry.him/her.up.out.of.something.F
listenloadingplaying

carry him/her up out of something, 2nd person dual

hayííłgizh

3DO-3-cut.it.out.P

Háí lá kintahgóó sh adoołbąs?

who-Q town-to 1-me 3-drive.F

Hodíína’go ch’í’deeshnił.

later.GO out.animals.F

jidiłhį́į́h

3DO-4-melt.it.I

Kintahgóó diit’ash.

town-to 1dpl-go.du.Prog

Nicheii nida’iiníísh góne’é kingóó ’ałnánádáah łeh.

2-grandfather Friday on store-to 3-go.R usually

nijizlá

3DO-4-carry.a.ropelike.thing.around.P

Níwo’jį’ nídiidááh.

move-to 2-get.up.I
listenloadingplaying

Go and get up.

Remark- Hachidí laʼ doo sizį́į da. Response- Jó doo jiza da .

4-vehicle surprise NEG 3-stand.SPN-NEG | well NEG 4-sit.SPN NEG

Sha’áłchíní Toohgóó bił ’eesbąs.

1-children Shiprock-to 3-with 1-drive.Prog

Shi’éé’ kin bikáá’dóó hadah (or bidah, ’adah) ’ahé’ah.

1-clothes house 3-on-from areal-downward 3-1-toss.FFO.P

Shichidí t’ahdii yá’át’ééh, ’át’ah ’índa ła’ ninááhideeshnih.

1-car still 3-good.N later one again-3-1-buy.F

Shidibé ’ąą’ dinót’į́į́ł laanaa ch’ééh nisin.

1-sheep expanse 3-increase.O wish in.vain 1-want.CI

Shiye’ bicheii yi’ká ’análwo’dooleeł biniiyé ba’niłtį́į́́ nt’éé’ sits’ą́ą́’ yił nikidíńiit’ą́ą́zh.

1-son 3-grand.father for 3-1-help.F for 3-loan for 1-away with 2-dpl.walk.P
listenloadingplaying

I loaned my son to his grandfather to help him and he just kept him.

T’ah doo béeso ’ałtso ’ádįįhdą́ą́’ chidí bitoo’ nahíłniih.

still NEG money all 3-not.exist.NI-past vehicle 3-fuel 3-2-buy.I

T’ahádą́ą́’ niha’áłchiní ’ólta’di bá hada’didoołííł.

right.now 2pl-children school-at 3-for pl-2dpl-enroll.F

T’áadoo hoshíníkéhé.

T’ÁADOO 2-scold.NI-Í

T’áadoo ná’iilwosh.

NEG 2-sleep.R

T’áá sáhí ʼííníyą́ą́ʼ. Tʼáá shǫǫ da ʼíyą́ shididííniił.

only.you 2-eat.P T’ÁÁ SHǪǪ DA 2-eat.I 1-2-tell.F

yiidą́ą́’

3DO-1dpl-eat.it.P

yiyíí’aal

3DO-3-chew.it.P

yiyííłhį́į́’

3DO-3-melt.it.(snow).P

yiłhį́į́h

3DO-3-melt.it.(snow).I