An example search has returned 50 entries
ʼÁłah ʼaleehdi ʼamá bééhániih daats'í bá dazhniiyą́ą́? ʼÁko daatsʼí nímasii łaʼ ʼakǫ́ǫ́ dííkááł.
meeting-at mother 3-remember perhaps 3-for 4-pl-eat.F potatoes perhaps some there 3-2-take.F’At’éédísh yiniłtsą́?
girl-Q 3-2-see.P’Atsį́’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NI-ísh
Ch’iyáán nináhíłnihgo haa nízahjį’ ’ánádįįh?
food 3-2-buy.R how 3-long.N-up.to 3-become.none.RChidí naat’a’í ’íinilaaígíí háajį’ ninít’a’?
airplane 3-2-make.P-ÍGÍÍ where-up.to 3-fly.PChidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?
airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.PDa’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.P
listen
Did you work outside up to noon?
bookmark- da’ particle for yes/no questions
- ’ałní’ní’ą́ąjį’ noon-untilfind in Navajo Adverb Lexicon
- -jį́’ up to, as far asfind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
Da’ chidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?
Q car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIDa’ dibé nee hólǫ́?
Q sheep 2-with 3-exist.NIDa’ dichinísh nínízin?
Q hunger-Q 2-feel.NIDa’ Ron saad neiskáá’?
Q Ron word 3-3-investigate.PDa’ Ron yiską́ągo saad neidoołkah?
Q Ron tomorrow word 3-3-investigate.Fdaats’í
Díidí háísh bichidí?
this who-Q 3-carDíídó’ doo ákót’ée daásh łí?
this-DÓ’ neg indef-how-3-be.NI neg-ÍSH ŁÍDííshą’ látsíní háádę́ę́’ naa ninídee’?
this-Q bracelet where-from 2-to 3-arrive.PlO.PHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.F DISCHa’át’éegoshą’ t’áadoo ’azee’ál’į́į́góó nisíníyáa da?
why-Q NEG hospital-to 2-go.sg.P NEGHa’át’íí lá neidiyoołnih lá?
what DISC 3-3-buy.F DISCHa’át’íísh neidiyoołnih nínízin?
who-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHa’át’íí lá nizhé’é yaa naaghá?
what Q 2-father 3-about 3-do.CIhaa nízahdę́ę́’ hoolzhiizh
Haa nízahjį’ hanínáshyįh dooleeł t’áá ’ákwíí jį́?
how 3-long.N-up.to 1-rest.R FUT every dayHaa’í lá neezgai?
where Q 3-hurt.NHahgo Jáan hooghan ’íílééh?
When John hogan 3-3-make.FHá’át’íí lá hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what Q man and girl 3-3-make.PHáadi lá ’ádeiit’į́?
where-at Q pl-3-beháá-P.ENCLITIC
where. The expressions formed with ’háá-’ have a postpositional enclitic following them which indicates information about direction, location, or path.
bookmarkHáádę́ę’shą’ díí ch’ah nizhóní léi’ naa yílts’id?
where-from-Q DEM hat 3-beautiful.NI INDEF 2-to 3-move.air.SRO.PHáágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?
where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI JohnHáágóó lá díníyá?
where-to.Q 2-go.FHáágóósh díníyá?
where-to-Q 2-go.IHáágóóshą díníyá?
where-to.Q 2-go.FHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHáísh ’átsą́ą́’ jóyą́ą́’ laanaa nízin?
Who ribs 4-eat.O hope 3-3-want.CIHáísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PHáá’íshą’. ’Ákǫ́ǫ́ dílyeed!
what-Q there 2-run.FHáádę́ę’shą’ díí ch’ah nizhóní léi’ naa yílts’id?
where-from-Q DEM hat 3-beautiful.NI INDEF 2-to 3-move.air.SRO.PKwe’éshą’ haa nízah nináhálzhishgo nináháltį́į́h?
here-Q how 3-long.N-up.to time.move.R-GO rain.Rlá
Nichidí háadish nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.PNichidí háadish nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.PNizhe’é ha’át’íísh yaa naaghá?
2-father what-Q 3-about 3-do.CINizhe’é haash wolyé?
2-father what-Q 3-call.NIRonshą’ saadísh neiiłkaah?
Ron-Q word-Q 3-3-investigate.IWhat about Ron, is he investigating words? / Is Ron studying words (too)?
bookmark