An example search has returned 50 entries
’Éí naanishígíí haa nízahdę́ę́’ binanilnishgo hoolzhiizh?
that work-ÍGÍÍ how 3-long.N-past 3-2-work-GO time.move.PCh’ah ’éí doodaii’ nák’ee sinilí łizhinígíí daats’í nee hólǫ́’?
hat or sunglasses perhaps 2-with 4-exist.NIChidí daats’í bee hólǫ́ ’éí doodaii’ niísh chidí nee hólǫ́?
car maybe 3-with 4-exist.N TOP or 2-Q car 2-with 4-exist.NIChidí naat’a’í ’íinilaaígíí háajį’ ninít’a’?
airplane 3-2-make.P-ÍGÍÍ where-up.to 3-fly.PDa’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.PDid you work outside up to noon?
bookmark- da’ particle for yes/no questions
- ’ałní’ní’ą́ąjį’ noon-untilfind in Navajo Adverb Lexicon
- -jį́’ up to, as far asfind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
Da’ ’áájí ’ałdó’ ’áłah ’azlį́į́’?
Q that-side also meeting 1-happen.PDa’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDa’ k’ad daats’í ch’iyáán ’áníléehgo ná ’adazh’niiyą́ą́’?
Q now perhaps food 2-make.I-GO 2-for feast.happenDichinísh doodaii’ dibáá’ísh dzinízin?
hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NIDíidí háísh bichidí?
this who-Q 3-carDíídó’ doo ákót’ée daásh łí?
this-DÓ’ neg indef-how-3-be.NI neg-ÍSH ŁÍDíkwíí lá ninááhai?
how.many Q 2-winterHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.sg.F DISCHa’át’éegosh náníldzid?
why-Q 2-fear.IHa’át’éegoshą’ t’áadoo ’azee’ál’į́į́góó nisíníyáa da?
why-Q NEG hospital-to 2-go.sg.P NEGha’át’íí biniyé/ biniinaa
Ha’át’íí lá neidiyoołnih lá?
what DISC 3-3-buy.F DISCHa’át’íísh Mary nayiisnii’?
What-Q Mary 3-to.buy.IHa’át’íísh nizhé’é nahideeshnih nízin.
what-Q 2-father 3-1-buy.F 3-want.NIhaa níłtsááz
Haa’ísh neezgai?
where-Q 3-hurt.Nhahgo
Hastiin dóó ’at’ééd lá ha’át’íí ’áyiilaa?
man and girl Q what 3-3-make.PHáadi lá łį́į́’ naakai?
where-at Q horse 3dpl-walk.IHáadi niyaa hazlį́į́’?
where-at 2-under area-grow.PHáádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?
where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.IHáágóó lá díníyá?
where-to.Q 2-go.Fhádą́ą́’
Háí lá kintahgóó shił ’adoołbąs?
who-Q town-to 1-me 3-drive.FHáísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PHáíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa lá?
who-Q boat 3-3-make.P DISCJáan naalnishísh?
John 3-work.I-QKin Łánídi daats’í ’éí doodago Bee’eldííldahsinildiísh naniná?
Flagstaff-at perhaps or Albuquerque-at-Q 2-go.around.CIKwe’éshą’ haa nízah nináhálzhishgo nináháltį́į́h?
here-Q how 3-long.N-up.to time.move.R-GO rain.Rlá
Mary ha’át’íí lá yinízin?
Mary what Q 3-3-want.NIMary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
Mary when-past-Q school-from 3-return.PNizhe’é ha’át’íísh yaa naaghá?
2-father what-Q 3-about 3-do.CIShééhonísinísh?
1-2-know.NI-QShoo sitsóí, da’ Na’nízhoozhígóó nił ’adeeswod?
hey 1-grandson Q Gallup-to 2-with 2-go.Fya’
Yiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI
listen
When you go to Gallup tomorrow where do you want to eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- háá-P.ENCLITIC where
- -sh enclitic for content questions
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modes
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes




