An example search has returned 50 entries
Hííłch’į’go ’íinda ta’iideeshnih.
evening.GO until 1-mix.dough.FI will mix the dough towards evening.
bookmark’Ádą́ą́dą́ą́’ásh nishínílnish?
yesterday-Q 2-work.P-k’i
Ch’ééh jiyáán náánááshdą́ą́’.
watermelon again-1-eat.RCh’óóshdą́ą́dą́ą́’ shichidí naaki. K’ad ’éí t’ááłá’i.́
formerly 1-car two now it oneChidí sits’ą́ą́’ hashtł’ish yiih yilwodgo t’áá ch’į́į́góó ch’ééh ’ííł’įįd.
car 1-from mud 3-into 3-go.P-GO failure in.vain 1-act.P
listen
I did everything possible to get my car out of the mud.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- yilyeed go, runfind in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’asht’í actfind in Navajo Verb Modes
- t’áá ch’į́į́góó failurefind in Navajo Adverb Lexicon
- -iih intofind in Navajo Postposition Lexicon
Da’ k’ad daats’í ch’iyáán ’áníléehgo ná ’adazh’niiyą́ą́’?
Q now perhaps food 2-make.I-GO 2-for feast.happendaats’í
dadiilyį́į́h
pl-3DO-1dpl-melt.it.IDaniel hahgosh hidilníísh?
Daniel when-Q 3-start.work.IDibé yázhí bitsį’ bíchą́ yídéeshni’.
lamb 3-meat 3-crave 3-addicted.NPDíí ’abíní dibé tóógóó neeshkał.
this morning sheep water-to 3-1-herd.ProgDííshą’ látsíní háádę́ę́’ naa ninídee’?
this-Q bracelet where-from 2-to 3-arrive.PlO.PDíí jį́ Nida’iiníísh ’áko shį́į́ nihich’į’ nida’iilyé, ya’?
today Friday then.maybe 1pl-toward 1pl-payment.I QGah bikéé’ yishwoł.
rabbit 3-following 1-run.ProgGohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NIhaa níłtso
hadajishgizh
pl-3DO-4dpl-cut.it.out.Phajíígeed
3DO-4-dig.it.out.PHoozdohgóó daats’í deeshááł ’éí doodaii’ Be’eldííldahsínilgóó deeshááł.
Phoenix-toward maybe 1-walk.F or Albuquerque-toward 1-walk.FHáádę́ę’shą’ díí ch’ah nizhóní léi’ naa yílts’id?
where-from-Q DEM hat 3-beautiful.NI INDEF 2-to 3-move.air.SRO.Pháíníłgizh
3DO-2-cut.it.out.PJáan Mary bił baghan.
John Mary 3-with 3-liveK’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?
arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.PNaashnéego jooł báátis yímááz.
1-play-go.CI ball over 3-roll.PNáhookǫsdę́ę’go níłch’igo ’ayóo deesk’aaz.
north.from-GO breeze-GO very cold.SPNNidlóóhísh doodaii’ dooísh nidlóoh da?
2-cold.I-Q or NEG-Q 2-cold.I-Q NEGnijiskáá’
3DO-4-investigate.it.Pnisoolá
3DO-2dpl-carry.a.ropelike.thing.around.Pcarry a ropelike thing around, 2nd person dual
bookmarkShighan bíighahgi yas biyi’dę́ę́’ tsé hahíí’ą́.
3-house 3-inside of snow 3-inside-from rock 3-stick.out.NPShimá sitsilí bibéésh bee hane’í bits’ą́ą́’ náádii’ą́.
1-mother 1-little.brother 3-cellphone 3-away.from 3-3-return.PShiníbaal doo tó biníkáogeeh le’ ’át’éégóó ’íishłaa.
1-tent NEG water 3-through-3-flow.O proof.against-NEG 3-1-make.PShiye’ éí naaki béeso yideená chidí yésį́.
1-son TOP two money 3-exchange.for car 3-stand.SPNShí hanii t’éiyá Naasht’ézhí bizaad shił bééhózin.
I contrary only English 3-language 1-wtih 3-know.PShí t’óó ’ááłk’iis yisháałgo shizhé’é tsékooh gódeg ha’asbą́ą́z.
1 merely SUP-alongside 1-go.Prog-GO 1-father canyon areal-up up-3-drive.PShį́į́dą́ą́’ sitsą́ hodíínii’go k’asdą́ą́’ dasétsą́.
summer-last 1-stomach areal-.hurt.P-GO nearly 1-die.PSitsiitł’óól tsásk’eh bikáá’ dah yishłééh.
Navajo.hair.tie bed 3-on up 3-1-put.SFO.USitsóí ’ólta’góó dah diigháahgo ła’ béeso baa yish’ááh.
1-grandchild school-toward up 3-start.to.go.I-GO some money 3-to 3-1-give.SRO.U
listen
When my grandchild leaves for school, I usually give him/her some money.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- dishááh start to gofind in Navajo Verb Modes
- Usitative (U)find in Navajo Verb Modes
- yish’aah move it, handle it (SRO)find in Navajo Verb Modes
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon