An example search has returned 50 entries

’Ahbínídą́ą́’ ch’ééh niba’ hasht’e’ ’ádííníszin.

morning-Past in.vain 2-wait ready REFL-1-keep.CI

’Ajóółháásh laanaa.

4-sleep.O wish

’Ádihodideesht’ih sha’shin nisingo t’áadoo ’atah haasdzíi’ da.

RFLX-1-get.into.trouble.F perhaps 1-think.CI-GO NEG among 1-say.P NEG

’át’ah ’índa

’Ííshją́ą́ ’at’ééd yázhí hooghandę́ę́’ ch’idoogááł.

certainly girl little house-from out-3-walk.F

’Áłah ’aleehgo ch’iyáán ’ádadiilnííł ’áko shį́į́ ’índa diné ndahidookah.

meeting-Comp food 3-1-Pl-make.F CONJ people 3-Pl.will-arrive.F

-ááłk’iis

Béégashii yáázh ła’ shibee’í’diidłííd bik’i niní’ą́.

calf one 1-cattle.brand 3-on 3-1-put.NP
listenloadingplaying

I put my cattlebrand on a calf.

Da’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?

Q Cuba-from boat 2-with 3-float.P

Damóo yę́ędą́ą́’ dziłghą́ą́’dę́ę́’ shádí dóó ba’áłchíní bił ’adaashkai.

sunday past-time mountain top.of-from 1-elder.sister and 3-children 3-with downward-1-go.Pl.P

Damóogo ’áłah ’aleeh ’áko ’áadi nihaadíínááł.

Sunday 3-gather 3-be so there-at 1-Pl-to-2-arrive.F

daohtł’ó

pl-3DO-2dpl-weave.it.I

deiidą́ą́’

pl-3DO-1dpl-eat.it.P

deiłhį́į́h

pl-3DO-3dpl-melt.it.(snow).I

Dibé bighan báátis dah yiishte’.

Sheep corral 3-over up 1-climb.P

Dichin nínízin ya’?

hungry 2-want.NI Q

dideidííłjéé’

pl-3DO-3dpl-start.fire.P

dididoołjah

3DO-2dpl-start.fire.F

Díí haa yit’éego ’atiin?

this how 3-be.NI road
listenloadingplaying

How is this road?

Gohwééh nayiisnii’diísh b bééhózin?

coffee 3-3-buy.P-at-Q 3-with 3-know.NI

haa néelą́ą́’

listenloadingplaying

how much, how many, what quantity. [mass]

Haa néelą́ą́’ nidá’ák’eh?

how 3-much.N 2-cornfield
listenloadingplaying

How many cornfields do you have?

hadazhneeshchaad

pl-3DO-4dpl-card.it.(as.in.wool).P

hadeiniłchaad

pl-3DO-3dpl-card.it.(as.in.wool).I

haidoołtééł

3DO-3-carry.him/her.up.out.of.something.F

hajííłgizh

3DO-4-cut.it.out.P

Hastóíí dóó sáanii k’inááda’didlé.

3-men and 3-women planting.again.PL.R
listenloadingplaying

The men and women are planting again.

háádóó

listenloadingplaying

where from (specifically)

Hodíina’go bááh dootł’izhí deeshį́į́ł dóó ’ahwéé b ła’ deeshdlį́į́ł.

after.a.while-GO bread blue 3-1-eat.F and coffee 3-with some 3-1-drink.F

jidooyį́į́ł

3DO-4-eat.it.F

Mary ha’át’íí nayiisnii’?

Mary what 3-3-buy.P
listenloadingplaying

What did Mary buy?

Mósí yázhí chizhtah yiyah yílwod.

kitten woodpile.among 3-under 3-run.P

Nidlóóhísh ’éí doodago doo daats’í nidlóoh da?

2-cold.X-Q TOP or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEG

nijilé

3DO-4-carry.a.ropelike.thing.around.I

Sam Diné yitah naalnish.

Sam Navajo 3-among 3-work.I

Shik’is bił ’ílyeed ’áko shį́į́ da’diidį́į́ł.

1-friend 3-with 3-drive CONJ 1-Pl-eat.F
listenloadingplaying

My friend is coming (by car); maybe we’ll eat then (when s/he gets here).

Shilééchąą yázhí shikéé’ yildlosh ńt’éé’ hashtł’ish yiih yildloozh.

1-dog little 1-behind 3-walk.Prog past mud 3-into 3-walk.P

Shimá dóó shizhé’é Yootóodi ’ółta’ ńt’éé’.

1-mother and 1-father Santa.Fe-at 3-go.to.school.NI past

Shizhé’é bidá’ák’eh shicheii bidá’ák’eh táadi yilááh ’ánáníłtso.

1-father 3-field 1-grandfather 3-field three-at 3-beyond 3-again-big.NI
listenloadingplaying

My father’s farm is three times as big as my grandfather’s.

Shizhé’é bitsą́ądi haashį́į́ yidzaago tł’óó’góó yik’ee naalyiish.

1-father 3-stomach-at something 3-happen.P-GO outside-toward 3-on.account.of 2-bend/stoop.CI

Shí shighan nihígíí bilááh ’áhoníltso.

1 1-house 2-Comp 3-beyond areal-big.NI
listenloadingplaying

My house is more spacious than yours.

T’ah ’ałk’idídą́ą́’ t’áá neesh’į́į́ ńt’éé’.

still quite.long.ago just 2-1-see.P past

T’áá ’ákwíízhíní tó dah siyínígóó ’ałnánáshdááh.

every summer lake-toward again-1-go.R

T’ááłáhádi neeznádiin dóó ba’aan táá’

one hundred and 3-beyond three

T’áadoo hooyání łį́į́’ shidáagi ch’éltáál.

suddenly horse 1-front-at 3-bolt.P
listenloadingplaying

All of a sudden the horse ran right in front of me.

Táá’ daats’í shinááhaigo Hwéeldi hoolyéégóó sh dah ’adiiná níigo halne’ łeh shicheii.

three maybe 1-year.P-GO Fort.Sumner-at areal-be.called-toward 1-with start.off 3-migrate.P 3-say.NI-GO 4-tell. usually 1-grandfather

As my grandfather tells it, he was about three years old when he started off with the family on the move to Fort Sumner.

Tsé taah héjaa’go tó ńlínígíí bikáá’ ha’naa shił ni’ílwod.

stone water-into 3-1-put-.P-GO stream 3-on area-across 1-with 3-run.P
listenloadingplaying

Putting stones into the water, I drove across the stream.

yik’íididis

3DO-3-wrap.it.around.it.I

Yiską́ągo naaltsoos naa deesh’ááł.

tomorrow book 2-for 1-move.SRO.F

yiyiigish

3DO-3-make.one.cut.in.it.I