An example search has returned 50 entries
’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nanilnishgo nee ’ałní’ní’ą́?
yesterday-Q outside-at 2-work.CI-GO 2-with noon’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nishínílnish?
yesterday-Q outside-at 2-work.P’At’éédísh yiniłtsą́?
girl-Q 3-2-see.P*Nidlóóhísh doodaii’ doo sha’shin nidlóoh da?
2-cold.X-Q or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEGBikáá’ dah ’asdáhí bikáa’gi doodaai’ ni’góó daats’í nishdaah?
chair 3-top-at or floor-on perhaps 1-sit.NIChidí daats’í bee hólǫ́ doodaii’ niísh chidí nee hólǫ́?
car maybe 3-with 4-exist.N or 2-Q car 2-with 4-exist.NIDa’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.P
listen
Did you work outside up to noon?
bookmark- da’ particle for yes/no questions
- ’ałní’ní’ą́ąjį’ noon-untilfind in Navajo Adverb Lexicon
- -jį́’ up to, as far asfind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
Da’ chidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?
Q car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDíkwíí lá ninááhai?
how.many Q 2-winterDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many Q 2-winter.NIHa’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?
where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.PHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.F DISCHa’át’éegoshą’ ’ayóo náníldzid?
why-Q very 2-fear.IHa’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?
what 3-for meeting 4-say.NIHa’át’íí lá neidiyoołnih lá?
what DISC 3-3-buy.F DISCHa’át’íísh hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what-Q man and girl 3-3-make.PHa’át’íísh nizhé’é yaa naaghá?
what-Q 2-father 3-about 3-do.CIHa’át’ííshą’ hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what-Q man and girl 3-3-make.Phaa nízah nináhálzhishgo shą’
haa nízahdę́ę́’ hoolzhiizh
Haa nízahdę́ę́’ hoołtį́į́ł?
how 3-long-from rain.Proghaa níłtsááz
haa níłtso
haa nóolin
Haa’ísh neezgai?
where-Q 3-hurt.NHaaʼí lá áshį́į́h nííníʼą́?
where-Q salt 3-2-handle.SRO.PHahgo hooghan ’ánílééh?
when hogan 3-2-make.Iháádę́ę́’
Háágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?
where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI JohnHáágóó lá díníyá?
where-to.Q 2-go.FHáágóó shą’ díníyá?
where-to.Q 2-go.Fhádą́ą́’
Háidíígíísh neidiyoołnih nínízin?
which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHáí lá sis łigai ’iił’įh
who-Q belt silver 3-3-make.UHáí shą’ bił nanilnish?
who Q 3-with 2-work.IHáísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PKin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?
Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CIMary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
Mary when-past-Q school-from 3-return.PNaadą́ą́’ lá haa néelą́ą́’ nida’ak’eh biyi’ góne’?
corn Q how 3.much.N 2-cornfield 3-in thereNichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?
2-car Q where-at 3-2-park.PŃléí ’asdzą́ą́ sáníshą’ háí ’át’į́?
there woman old-Q what 3-be.NYiską́ągo Na’nízhoozhígóó deet’áazhgo haa’í lá ’adiidį́į́ł?
tomorrow Gallup-to 1dpl-go.du.F-GO where Q 1pdl-eat.F
listen
When we go to Gallup tomorrow, where shall we eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- déyá start to gofind in Navajo Verb Modes
- haa’í where
- lá particle for content questions
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾




