An example search has returned 50 entries
’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nishínílnish?
yesterday-Q outside-at 2-work.P’Éí naanishígíí haa nízahdę́ę́’ binanilnishgo hoolzhiizh?
that work-ÍGÍÍ how 3-long.N-past 3-2-work-GO time.move.P’Ádą́ą́dą́ą́’ásh nishínílnish?
yesterday-Q 2-work.PBéésh náábał dóó haa nízahdi nighan?
windmill and how 3-long.N-at 2-homeChidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?
car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIda’
Da’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.P
listen
Did you work outside up to noon?
bookmark- da’ particle for yes/no questions
- ’ałní’ní’ą́ąjį’ noon-untilfind in Navajo Adverb Lexicon
- -jį́’ up to, as far asfind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
Da’ dichinísh nínízin?
Q hunger-Q 2-feel.NIDa’ k’ad daats’í ch’iyáán ’áníléehgo ná ’adazh’niiyą́ą́’?
Q now perhaps food 2-make.I-GO 2-for feast.happenDa’ Ron yiską́ągo saad neidoołkah?
Q Ron tomorrow word 3-3-investigate.FDibéésh nee hólǫ́?
sheep-Q 2-with 4-exist.NIDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDíídó’ doo ákót’ée daásh łí?
this-DÓ’ neg indef-how-3-be.NI neg-ÍSH ŁÍDííshą’ látsíní háádę́ę́’ naa ninídee’?
this-Q bracelet where-from 2-to 3-arrive.PlO.PDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many Q 2-winter.NIHa’a’aahjíísh ’éí doodago ’e’e’aahjíísh nighan?
east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2-homeHa’át’éegoshą’ t’áadoo ’azee’ál’į́į́góó nisíníyáa da?
why-Q NEG hospital-to 2-go.sg.P NEGha’át’éégóó
Ha’át’íí lá neidiyoołnih lá?
what DISC 3-3-buy.F DISCHa’át’íísh baa hane’?
What Q 3-for be.told.CIHa’át’íísh neidiyoołnih nínízin?
who-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHa’át’íí lá nizhé’é yaa naaghá?
what Q 2-father 3-about 3-do.CIHahgo Jáan hooghan ’íílééh?
When John hogan 3-3-make.FHáadi niyaa hazlį́į́’?
where-at 2-under area-grow.Pháajį’
Háágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?
where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI JohnHáágóóshą díníyá?
where-to.Q 2-go.FHádą́ą́’ Jáan Tó Hónaanígóó naayá?
When past John ocean across-to 3-go.PHádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHáidíígíí lá neidiyoołnih?
which.one-ÍGÍÍ Q 3-3-buy.FHáí lá sis łigai ’áyiił’įįh
who-Q belt silver 3-3-make.UWho makes silver concho belts? (YM 1987: 128)
bookmarkHáísh ’ałhosh?
who-Q 3-sleep.IHáísh yiską́ągo ’adoogis?
who-Q tomorrow 3-wash.FK’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh ?
arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P
listen
Did s/he perhaps shoot arrows under or over the bridge?
bookmark- -ísh enclitic for yes/no questions
- doodago particle or
- daats’í particle for perhaps
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -tis overfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’adisht’oh be an archer, shoot arrowsfind in Navajo Verb Modes
Kin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?
Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CIMary ha’át’íí lá yinízin?
Mary what Q 3-3-want.NIMary ha’át’íí nayiisnii’?
Mary what 3-3-buy.PMary ha’át’íísh nayiisnii’?
Mary what-Q 3-to.buy.INaadą́ą́’ lá haa néelą́ą́’ nida’ak’eh biyi’ góne’?
corn Q how 3.much.N 2-cornfield 3-in thereHow much corn is in your cornfield?
bookmark