An example search has returned 50 entries
ʼÁłah ʼaleehdi ʼamá bééhániih daats’í bá ’ádazhniiyą́ą́’? ʼÁko daatsʼí nímasii łaʼ ʼakǫ́ǫ́ dííkááł.
group gathering-at mother 3-3-remember perhaps 3-for 4-pl-eat.P so perhaps potatoes some there 3-2-take.OC.F’At’éédísh yiniłtsą́?
girl-Q 3-2-see.P’Ałah ’aleehgóó deesháál nínízinísh doodago béésh nitsíkeesí daats’í bee nidoonááł ’éí doodago t’áá hooghanídi daats’í KTNN yídíiłts’iił?
meeting-to 1-go-F 3-2 want.NI-Q or computer possibly 2-watch.F or just home-at possibly KTNN 3-2-listen.F
listen
Will you go to the Chapter meeting in person or watch on the computer or will you stay home and listen to KTNN?
bookmark- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- déyá start to gofind in Navajo Verb Modes
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
- doodago orfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ísh enclitic for yes/no questions
- daats’í maybe, perhaps, possiblyfind in Navajo Adverb Lexicon
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
Chidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsDa’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDíigi ’át’éegoósh ’ájiił’įįh?
this-at 3-be-GO-Q SUP-4-do.PDíí haa yit’éego ’atiin?
this how 3-be.NI roadDíí yihahígíí biyi’, háísh tówónaanígóó ch’aa deeyá?
this year.IGII within who overseas.GOO travel 3-going.F-QDíkwíísh nibeegashii?
how.many-Q 2-cowGohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NIHa’át’éegoshą’ ’ayóo náníldzid?
why-Q very 2-fear.Iha’át’ééjí
Ha’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?
what 3-for meeting 4-say.NIHa’át’íí lá neidiyoołnih lá?
what DISC 3-3-buy.F DISCHa’át’íísh biniinaa nanichxǫ’?
what-Q 3-because 2-pout.CIHa’át’íísh hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what-Q man and girl 3-3-make.Phaa níłtso
haa yit’é (hait’é), haa yit’éego (hait’éego)
Haash nízah kodóó nighanjį’?
how-Q 3-long.N here-from 2-home-toHaaʼí lá áshį́į́h nííníʼą́?
where-Q salt 3-2-handle.SRO.PHaaʼí yeeʼ dibé naakaí?
where-Q show.me sheep 3-walk.around.CIHahgosh Daniel hidilníísh?
when-GO-Q Daniel 3-start.workHastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí lá ’áyiilaa?
man and girl what Q 3-3-make.Phá’at’é-go
Háadi lá lį́į́’ naakai?
where-at Q horse 3-walk.pl.Iháádę́ę́’
Háágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?
where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI JohnHádą́ą́’ hooghan ’ájíilaa?
When-past this hogan 3-4-make.PHádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHáidíígíí lá neidiyoołnih?
which.one-ÍGÍÍ Q 3-3-buy.FHáí lá ’ałhosh?
who Q 3-sleep.IHáí lá tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who Q boat 3-3-make.PHáísh yiską́ągo ’adoogis?
who-Q tomorrow 3-wash.FHáá’íshą’. ’Ákǫ́ǫ́ dílyeed!
what-Q there 2-run.FJáanísh naalnish?
John-Q 3-work.IKwe’éshą’ haa nízah nináhálzhishgo nináháltį́į́h?
here-Q how 3-long.N-up.to time.move.R-GO rain.RMary ha’át’íí nayiisnii’?
Mary what 3-3-buy.PMary ha’át’íí yinízin?
Mary what 3-3-want.NIMary ha’át’íísh nayiisnii’?
Mary what-Q 3-to.buy.INi daats’í nił bééhózin ’éí doodaii’ nicheii daats’í bił bééhózin?
2 perhaps 2-with 3-know.CI TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CINichidísh háadi nííníłbą́ą́z?
2-car-Q where-at 3-2-park.PNichidíshą’ háadi nííníłbą́ą́z?
2-car-Q where-at 3-2-park.PNichidí háadish nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.PNihimásání ha’át’íí lá yinízin?
1dpl-grandmother what LÁ 3-3-want.NINił bééhózinísh ’éí doodaii’ nicheii daats’í bił bééhózin?
2-with 3-know.CI-Q TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CI
listen
Do you know or does your grandfather know?
bookmark- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- accompaniment
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
- -ísh enclitic for yes/no questions
- doodaii’ particle or
- daats’í particle for perhaps
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes




