An example search has returned 50 entries
Shichʼéʼé kinaasdaʼgo bitsiiʼ shá beʼdíítłʼóół. Tʼáásh ʼáko?
1-daughter 3-reach.puberty.P-GO 3-hair 1-for 3-2-tie.F just-Q okay
listen
When my daughter has the puberty ceremony, will you tie her hair for me?
bookmark- Request, affirmativefind in Navajo Imperatives
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -á for, for the benefit offind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- -ísh enclitic for yes/no questions
- t’áá justfind in Navajo Particle Lexicon
’Éí naanishígíí haa nízahdę́ę́’ binanilnishgo hoolzhiizh?
that work-ÍGÍÍ how 3-long.N-past 3-2-work-GO time.move.PBéésh náábał dóó haa nízahdi nighan?
windmill and how 3-long.N-at 2-homeChidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghąą’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsChidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsChidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?
car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIDa’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDa’ Ron saad nináánéíłkaah ya’?
Q Ron word 3-3-investigate.I QDíí haa yit’éego ’atiin?
this how 3-be.NI roadDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.F DISCHow can I get back onto the main road?
bookmarkHa’át’éegosh náníldzid?
why-Q 2-fear.IHa’át’éegoshą’ ’ayóo náníldzid?
why-Q very 2-fear.IHa’át’éegoshą’ t’áadoo ’azee’ál’į́į́góó nisíníyáa da?
why-Q NEG hospital-to 2-go.sg.P NEGHa’át’éegoshą’ t’áadoo díníyáa da?
why-Q neg 2-go.sg.P NEGha’át’ééjí
Ha’át’íísh náádaadi’ní?
what-Q again-pl-3dpl-say.Ihaa nízahdę́ę́’ hoolzhiizh
Haa’í lá neezgai?
where Q 3-hurt.NHastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí lá ’áyiilaa?
man and girl what Q 3-3-make.PHáadish nichídí?
where-Q 2-carHáadísh nighan?
where-at-Q 2-homeháagi
Háádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?
where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.IHáádísh tsé si’ą́?
where-at-Q rock 3-be.SRO.NPhááji
Hádą́ą́’ Jáan bighan ’áyiilaa?
When-past John 3-hogan 3-3-make.PHáí lá tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who Q boat 3-3-make.PHáí lá yiską́ągo Tónaneesdizígóó bił ’adeeswod?
who discovery tomorrow.GO Tuba.City.GOO with 3-drive.F-QHáí shą’ ’ałhosh?
who Q 3-sleep.IHáísh ’átsą́ą́’ jóyą́ą́’ laanaa nízin?
Who ribs 4-eat.O hope 3-3-want.CIHáísh bił nanilnish?
who-Q 3-with 2-work.IHáísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PHáágóósh díníyá?
where-to-Q 2-go.IK’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh ?
arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P
listen
Did s/he perhaps shoot arrows under or over the bridge?
bookmark- -ísh enclitic for yes/no questions
- doodago particle or
- daats’í particle for perhaps
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -tis overfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’adisht’oh be an archer, shoot arrowsfind in Navajo Verb Modes
Kin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?
Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CIMary ha’át’íí nayiisnii’?
Mary what 3-3-buy.PNidlóóhísh doodaii’ dooísh nidlóoh da?
2-cold.X-Q or NEG-Q 2-cold.X-Q NEGNizhe’é haash wolyé?
2-father what-Q 3-call.NINiłísh bééhosin doodaii’ biłísh bééhozin?
2-with-Q 3-know.CI or 3-with-Q 3-know.CI
listen
Do you know or does s/he know?
bookmark- -ísh enclitic for yes/no questions
- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- accompaniment
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- bééhózin there is knowledgefind in Navajo Verb Modes
- doodaii’ particle or
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- bééhózin there is knowledgefind in Navajo Verb Modes
Ronísh saad neiiłkaah?
Ron-Q word 3-3-investigate.IRonshą’ saadísh neiiłkaah?
Ron-Q word-Q 3-3-investigate.ITł’óodiísh t’ah ’áłchíní nidaané?
outside-Q still children pl-3-play.IYadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?
can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NIYiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI
listen
When you go to Gallup tomorrow where do you want to eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- háá-P.ENCLITIC where
- -sh enclitic for content questions
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes




