An example search has returned 50 entries
’Atsį́’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NIBikáá’ dah ’asdáhí bikáa’gi doodaai’ ni’góó daats’í nishdaah?
chair 3-top-at or floor-on perhaps 1-sit.NIBá’ólta’íísh níyá?
3-for-3-teach-Q 3-come.PDa’ Ron saad nináánéíłkaah ya’?
Q Ron word 3-3-investigate.I QDa’ shééhonísin?
Q 1-2-know.NIDah díníilghaazhísh ’íilnilaa?
fry.bread-Q 3-2-make.PDíidí háísh bichidí?
this who-Q 3-carDíísh haa yit’éego ’atiin?
this-Q how 3-be.NI roaddíkwíí
Díkwíí shą’ ninááhai?
how.many Q 2-winter.NIDíí ’áʼkáán háidíígíísh nahiidiilnih?
TOPIC flour which.one-ÍGÍÍ-Q 3-2du-buy.FHa’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?
where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.PHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.sg.F DISCHow can I get back onto the main road?
bookmarkHa’át’éegoshą’ ’ayóo náníldzid?
why-Q very 2-fear.Iha’át’íí biniyé/ biniinaa
Ha’át’íí lá neidiyoołnih lá?
what DISC 3-3-buy.F DISCHa’át’íísh baa hane’?
What Q 3-for be.told.CIHa’át’íísh nizhé’é nahideeshnih nízin.
what-Q 2-father 3-1-buy.F 3-want.NIHa’át’íísh nizhé’é nayiisnii’?
what-Q 2-father 3-3-buy.PHa’át’íísh nizhé’é yaa naaghá?
what-Q 2-father 3-about 3-do.CIHa’át’íí́sh baa hane’?
What Q 3-for be.told.CIhaa nóoshóní
haa’í
Haa’íshą’ neezgai?
where-Q 3-hurt.NHaashą’ ʼátʼé, shí bichʼįʼ haʼdiisdzih.
how-Q 3-be.NI 1 3-to 1-speak.Fháadi
Háadi niyaa hazlį́į́’?
where-at 2-under area-grow.Pháajį’go
háádę́ę́’
Háí dahoneesná, Kinłánídę́ę́’ ’Óola yee ’ádadójíhígíí doodago Gah Bikee’ Taah Yí’áhídę́ę́’ Hado yee ’ádadójíhígíí daats’í?
who pl-3-win.P Denver-from nugget 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom or Florida-from heat 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom perhaps
listen
Which team won? Denver Nuggets or Miami Heat.
bookmark- háí who
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- doodago orfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- daats’í maybe, perhaps, possiblyfind in Navajo Adverb Lexicon




