An example search has returned 50 entries

ʼÁłah ʼaleehdi ʼamá bééhániih daats’í bá ’ádazhniiyą́ą́’? ʼÁko daatsʼí nímasii łaʼ ʼakǫ́ǫ́ dííkááł.

group gathering-at mother 3-3-remember perhaps 3-for 4-pl-eat.P so perhaps potatoes some there 3-2-take.OC.F

’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nishínílnish?

yesterday-Q outside-at 2-work.P

’Asdzą́ą́ ’éí ’ashkii ha’át’íí yeiní’ą́?

woman TOP boy what 3-to-3-3-move.SRO.P
listenloadingplaying

What did the woman give the boy?

’Áádóó shą’?

and.then Q

*Nidlóóhísh doodaii’ doo sha’shin nidlóoh da?

2-cold.X-Q or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEG

Bá’ólta’íísh níyá?

3-for-3-teach-Q 3-come.P
listenloadingplaying

Has the teacher come yet?

Chidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?

airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhaps

Chidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?

car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NI

Da’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?

Q noon-until outside-at 2-work.P

Da’ Ron saad neiskáá’?

Q Ron word 3-3-investigate.P
listenloadingplaying

Did Ron study words?

Dibé bitsį’ doodago béégashii bitsį’ daats’í nínízin?

sheep 3-meat or cow 3-meat possibly 3-2-want.NI

Dibé nee hólǫ́, ya’?

sheep 2-with 3-exist.NI Q

Díidí háísh bichidí?

this who-Q 3-car

Díí chąą’ shą’ háádę́ę́’ niníyęęzh?

this manure-Q where-from 3-ooze.P

Díkwíí jį́ nanilnish?

how.many-Q day 2-work.I

Díkwíí lá ninááhai?

how.many Q 2-winter

Díkwíísh nibeegashii?

how.many-Q 2-cow

Ha’át’éegoshą’ ’ayóo náníldzid?

why-Q very 2-fear.I
listenloadingplaying

Why are you afraid?

Ha’át’éegoshą’ t’áadoo ’azee’ál’į́į́góó nisíníyáa da?

why-Q NEG hospital-to 2-go.sg.P NEG

ha’át’éégóó

listenloadingplaying

where to

Ha’át’íí biniiyé ’ákǫ́ǫ́ díníyá?

what 3-for.purpose there 2-start.go.P

Ha’át’íí lá neidiyoołnih lá?

what DISC 3-3-buy.F DISC
listenloadingplaying

What is she going to buy?

Ha’át’íí shį́į́ biniinaa łeech’ąą’í nidahał’in?

what perhaps 3-because dog pl-3-bark.I

Ha’át’íísh neidiyoołnih nínízin?

who-Q 3-3-buy.F 2-think.NI

haa néelt’e’

listenloadingplaying

how much, how many, what quantity. [count]

Haa nízahdę́ę́’ hoołtį́į́ł?

how 3-long-from rain.Prog

haa níłtso

listenloadingplaying

how big is it

haa yídéetą́ą́’

listenloadingplaying

how deep is it

haa’í

listenloadingplaying

where

hahgo

listenloadingplaying

when [future]

Háadi niyaa hazlį́į́’?

where-at 2-under area-grow.P
listenloadingplaying

Where did you grow up?

háajį’

listenloadingplaying

to what point

háajį’go

listenloadingplaying

toward where

háá-P.ENCLITIC

listenloadingplaying

where. The expressions formed with ’háá-’ have a postpositional enclitic following them which indicates information about direction, location, or path.

Hádą́ą́’ Jáan bighan ’áyiilaa?

When-past John 3-hogan 3-3-make.P

Háidíígíí lá neidiyoołnih?

which.one-ÍGÍÍ Q 3-3-buy.F
listenloadingplaying

Which one is s/he going to buy?

Háí lá b nanilnish?

who Q 3-with 2-work.I

Háí shą’ ’ałhosh?

who Q 3-sleep.I

Háísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?

who-Q boat 3-3-make.P

Háíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa?

who-Q boat 3-3-make.P

listenloadingplayingSpeaker: Tyler TinhornlistenloadingplayingSpeaker: Tyler Tinhorn

Who made a boat?

Háidígíí ááhdi?

which.one-ÍGÍÍ 3-2-to say
listenloadingplaying

Which one are you talking about?

Háágóósh díníyá?

where-to-Q 2-go.I
listenloadingplaying

Where are you going?

K’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?

arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P

Mary ha’át’íí nayiisnii’?

Mary what 3-3-buy.P
listenloadingplaying

What did Mary buy?

Mary ha’át’íísh nayiisnii’?

Mary what-Q 3-to.buy.I
listenloadingplaying

What did Mary buy?

Na’azhǫǫshgi díkwíí shį́į́ shaa woobįįh?

hoop.and.pole.game-at how.much 1-to pass-win.I
listenloadingplaying

How much will I lose at the hoop and pole game?

Nidlóóhísh doodaii’ doo daats’í nidlóoh da?

2-cold.I-Q or neg perhaps 2-cold.I neg
listenloadingplaying

Are you cold or not?

Niłísh bééhosin doodaii’ biłísh bééhozin?

2-with-Q 3-know.CI or 3-with-Q 3-know.CI

ʼAwéé chʼídeeldloʼ. ʼA’áshįįh daatsʼí nihee dahólǫ́.

baby 3-laugh.P Navajo.salt perhaps 2dpl-with pl-HO-exist.NI