An example search has returned 50 entries
Da’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDa’ Ron saad nináánéíłkaah ya’?
Q Ron word 3-3-investigate.I QDaniel hahgosh hidilníísh?
Daniel when-Q 3-start.work.IDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDíigi ’át’éegoósh ’ájiił’įįh?
this-at 3-be-GO-Q SUP-4-do.PDíí chąą’ shą’ háádę́ę́’ niníyęęzh?
this manure-Q where-from 3-ooze.PDíí haa yit’éego ’atiin?
this how 3-be.NI roadDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many Q 2-winter.NIDíkwíísh nibeegashii?
how.many-Q 2-cowDonovanísh aadę́ę́’ deeyá?
Donovan-Q from-there 3-come.PHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.F DISCHa’át’éegosh náníldzid?
why-Q 2-fear.Iha’át’éégóó
Ha’át’íísh hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what-Q man and girl 3-3-make.PHaa néelą́ą́’ nidá’ák’eh?
how 3-much.N 2-cornfieldhaa néelt’e’
haa nízah
haa nóolin
haa nóoshóní
Haa’íshą’ neezgai?
where-Q 3-hurt.NHaash nízah kodóó nighanjį’?
how-Q 3-long.N here-from 2-home-toHaashą’ ʼátʼé, shí bichʼįʼ haʼdiisdzih.
how-Q 3-be.NI 1 3-to 1-speak.FHahgo hooghan ’ájílééh?
When hogan 4-make.IHá’át’íí lá hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what Q man and girl 3-3-make.PHáadi lá dibé nidahaniih?
where-at Q sheep pl-3-pass-sell.CIháajį’
Háágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?
where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI JohnHádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHáí dahoneesná, Kinłánídę́ę́’ ’Óola yee ’ádadójíhígíí doodago Gah Bikee’ Taah Yí’áhídę́ę́’ Hado yee ’ádadójíhígíí daats’í?
who pl-3-win.P Denver-from nugget 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom or Florida-from heat 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom perhaps
listen
Which team won? Denver Nuggets or Miami Heat.
bookmark- háí who
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- doodago orfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- daats’í maybe, perhaps, possiblyfind in Navajo Adverb Lexicon




