Your search for * has returned 50 entries
’Adáádą́ą́’, hééł sinil góne’ hasht’ehooshłaa.
Day.last belongings storage inside 3-1-clean.P’Ahbínígo gohwééh dííłbish.
morning-GO coffee 3-2-boil.F’Ahbínídą́ą́’ t’óó ’ahodiyeeshdláałgo biniinaa ’ólta’di doo hah níyáa da.
morning-past with pretend-1-move.Prog-GO 3-because school-at NEG quickly 1-go.P NEG
listen
I was late getting to school this morning because I dilly-dallied on the way.
bookmark- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- -dą́ą́’ past time
- time
- t’óó withfind in Navajo Adverb Lexicon
- -niinaa because of, on account of
- -di at
- location
- hah, hahí fast, quickfind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
’Ayóo łį́į́’ shił naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah.
very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I’ałk’idą́ą́’
’Ałk’idą́ą́’ ch’iyáán ’ ádayiilaa léi’ ła’ ’ánáádeiilyaa.
long.ago food pl-3-3-make.P Indef. some again-pl-3-1dpl-make.P’Áłchíní hastą́ą́ binááhaidóó deigo hodees’áago t’áá ’ałtso da’ółta’go yá’át’ééh.
children six 3-year.P-from up areal-extend.NP all pl-3-study.NI-GO 3-good.N’Áłchíní hastą́ą́ binidááhaidóó deigo hodees’áago t’áá ’ałtso da’ółta’go yá’át’ééh.
children six 3-year.P-from up areal-extend.NP all pl-3-study.NI-GO 3-good.NBéésh náábał dóó haa nízahdi nighan?
windmill and how 3-long.N-at 2-homeCh’į́į́góó ch’ééh tádííyá.
fail in.vain 1-go.PChidí doo diits’į́į́hgóó biniinaa bitoo’ biih yíką́ą́ nít’éé’ ’áłt’ąą diists’ą́ą́’.
car NEG 3-start.I-GOO 3-because gas 3-into pass-pour.OC.P past after.all 3-start.PChidí sits’ą́ą́’ hashtł’ish yiih yilwodgo t’áá ch’į́į́góó ch’ééh ’ííł’įįd.
car 1-away mud 3-into 3-go.P-GO just fail in.vain 3-1-act.P
listen
I did everything possible to get my car out of the mud.
bookmark- -ts’ą́ą́’ away from, separating from, derived from
- location
- -iih into
- location
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- ch’į́į́góó, ch’ínígóó everything possible without resultfind in Navajo Adverb Lexicon
- ch’ééh in vain, futilely, tryfind in Navajo Adverb Lexicon
Daniel hahgosh hidilníísh?
Daniel when-Q 3-start.work.IDííshjį́į́góó shizhé’é łáháda bił ná’ahiistsééh.
nowadays 1-father seldom 3-with RECP-1-see.Rdołhį́į́h
3DO-2dpl-melt.it.IDziłghą́’ą́ bizaad diists’a’ laanaa.
White.Mountain.Apache 3-language 1-understand.NI wishHa’át’íí́sh baa hane’?
What Q 3-for be.told.CIHaa níníłnééz?
what 2-tall.relatively.NIHaaʼí lá áshį́į́h nííníʼą́?
where-Q salt 3-2-handle.SRO.PHastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí lá ’áyiilaa?
man and girl what Q 3-3-make.PHatáálgóó déyáago shikélchí t’óó tsxį́į́łgo bił ’ada’shéshiizhgo ńdaséłkad.
ceremony-1-go-Fut-GO 1-moccasin merelyhurry.GO 3-with 3-1-pierce-GO 3-1-sew-PHádą́ą́’ Jáan bighan ’áyiilaa?
When-past John 3-hogan 3-3-make.PHáidíígíí lá neidiyoołnih?
which.one-ÍGÍÍ DISC 3-3-buy.FJooł yee ndaanéhé Jóhonaa’éí daashin daolyée ni’.
ball 3-by.means.of pl-3-player.CI-NMLZ Sun(s) wasn’t.it pl-3-name.NI rememberK’os hazlį́į́’ lá t’áá shǫǫ nahodoołtį́į́ł.
cloud 3-become.P EMP just good 3-rain.FClouds have formed. It’s a good thing it will rain.
bookmark



