An example search has returned 50 entries

’Adą́ą́dą́ą́’ ch’iyáán ’áshłaago dajííyą́ą́’.

yesterday food 1-make.P-GO pl-4-eat.P

’Ajóółháásh laanaa.

4-sleep.O wish

Béégashii yáázh ła’ shibee’í’diidłííd bik’i niní’ą́.

calf one 1-cattle.brand 3-on 3-1-put.NP

bik’ídédiz

3DO-1-wrap.it.around.it.P

bik’ízhdídis

3DO-4-wrap.it.around.it.I

Bini’ íídeeshtah doodago ’éiyá yóó’ ’adeeshwoł.

let will-1-school or only away 1-off-run.P

Ch’il t’áadoo yishnizhí t’óó 'ahayóí hanáánáájéé’.

plant NEG 3-1-rip.P-NEG just many 3-again.return.P
listenloadingplaying

I hadn’t pluck the weeds before a lot grew back again.

Da’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?

Q noon-until outside-at 2-work.P

deishóóh

pl-3DO-3dpl-brush/comb.it.I

dididiiljah

3DO-1dpl-start.fire.F

didííníłjéé’

3DO-2-start.fire.P

didííłhįh

3DO-2-melt.it.F

diilbish

3DO-1dpl-boil.it.F

Doo ’áłah diidleeł da.

NEG together pl-1dpl-meet.pl.F NEG

dííníłhį́į́’

3DO-2-melt.it.P

Ha’át’íísh neidiyoołnih nínízin?

who-Q 3-3-buy.F 2-think.NI

hadadiiltééł

pl-3DO-1dpl-carry.him/her.up.out.of.something.F

hadadoołtééł

pl-3DO-2dpl-carry.him/her.up.out.of.something.F

hadadíníilchał

pl-3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).F

hadaoołgizh

pl-3DO-2dpl-cut.it.out.P

hadééłbįįd

3DO-1-fill.something.up.with.it.P

hainííłchaad

3DO-3-card.it.(as.in.wool).P

Hazhó’ó nidahísóotą́.

still pl-2dpl-sit.pl.P

Háadi lá łį́į́’ naakai?

where-at Q horse 3dpl-walk.I

Háát’i’ le’!

up-3-extend.P LE’
listenloadingplaying

(Let my ears) stick up.

háíníłgizh

3DO-2-cut.it.out.P

jishbéézh

3DO-4-boil.it.P

K’ad dibé ch’íi’nííł.

now sheep 3-2-du-take.out.I
listenloadingplaying

We (us two) are taking out the sheep. (YM 1987: 293)

K’ad shicheii bíká ’iishyeed.

now 1-grandfather 3-for 1-run.I

neidooleeł

3DO-3-carry.a.ropelike.thing.around.F

Ni'dózhoł.

term-3-sprinkle.O
listenloadingplaying

I wish for it to sprinkle.

Nibéézh bee hane’ doo ndi naalnish da.

2-cellphone NEG but 3-work.P NEG

nideeshłeeł

3DO-1-carry.a.ropelike.thing.around.F

nisíníłkáá’

3DO-2-investigate.it.P

Shidibé ’ąą’ dinót’į́į́ł laanaa ch’ééh nisin.

1-sheep expanse 3-increase.O wish in.vain 1-want.CI

Sitsóí ’ólta’góó dah diigháahgo ła’ béeso baa yish’ááh.

1-grandchild school-toward up 3-start.to.go.I-GO some money 3-to 3-1-give.SRO.U

Sitsóí yik’i sidáhí béé’éshdlééh.

1-grandchild 3-on 3-sit.SPN-nom 3-1-copy.I

Sohodizingo t’áá ká nídoó’nééh lágo.

prayer-GO neg 2-get.up.O LÁGO

T’áadoo hosh biih dadoołtaałí.

neg cactus 3-in pl-2dpl-step.O-Í

T’áá ’ahánigóó yiizįįh

just near 2-stand.I

Tó lą’ígo nidlą́ ’áko bee nitah yá’áhoot’ééh dooleeł.

water many 3-2-drink.DI so 3-with 2-among pl-3-good.NI future

Tó tsíídkáá’ dididííkááł.

water charcoal-on start-3-2-put.OC.F
listenloadingplaying

Put the water on the charcoal (at some time in the future).

Tsé’áándę́ę́’ dóó tsédáajį’ ninish’na’.

cave-from and cliff-to 1-crawl.P

Tsinaabąąs bee nida’abąąsgo shi’dizhchį́.

wagon 3-with pl-3-drive.I-GO 1-pass-born.P

wołbéézh

3DO-2dpl-boil.it.I

yididínóołkał

3DO-3-start.to.herd.them.(animals).F

yiidą́

3DO-1dpl-eat.it.I

yishtł’ó

3DO-1-weave.it.I

yishóóh

3DO-1-brush/comb.it.I

“Sh naa’aash ’ałgháádidiit’ash”, ní ma’ii jiní.

1-with cousin 1du-race.F 3-say.P coyote 4-say.P
listenloadingplaying

“My cousin, letʼs have a race”, Coyote said to the skunk, they said.