An example search has returned 50 entries

’Adą́ą́dą́ą́’ ’íítseedgo bee na’anishí hasht’enáshdlééh.

yesterday 1-pound.P-GO tool 3-1-put.back.I

’Ak’ah ła’ dishhį́įhgo baa naashá.

lard some 3-1-melt.I 3-to 1-go.CI

’Ániid ’iiyą́ą́ ’áko ndi t’ah dichin nisin.

Recently 1-eat.P even then still 3-hungry 1-want.NI

Beeldléí danołtsóós.

blanket pl-3-2dpl-bring.FFO.I

Béégashii báháchxį’go bik’ee neeshchééł.

cattle 3-become.angry.I-GO 3-on.account.of 1-flee.Prog

bik’ídadidiidis

pl-3DO-1dpl-wrap.it.around.it.F

Ch’ééh jiyáán náánááshdą́ą́’.

watermelon again-1-eat.R
listenloadingplaying

I ate watermelon again.

Ch’iyáán bá hooghandi béeso bideená naashnish.

food.store-at money 3-in-exchange.for 1-work.CI

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad t’éiyá bee yádeilti’ nít’ę́ę́’.

formerly Navajo language only 3-with pl-3-speak.I past

dadizhdínóołkał

pl-3DO-4dpl-start.to.herd.them.(animals).F

deiitł’ó

pl-3DO-1dpl-weave.it.I

deishóóh

pl-3DO-3dpl-brush/comb.it.I

Dichinísh doodaii’ dibáá’ísh jinízin?

hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NI

diididoołjah

3DO-3-start.fire.F

Ha’at’iish náádaadi’ní?

what-Q again-pl-3-say.I

hadaoołgizh

pl-3DO-2dpl-cut.it.out.P

hadeneeshchaad

pl-3DO-3dpl-card.it.(as.in.wool).P

hadínóołchał

3DO-2dpl-card.it.(as.in.wool).F

hazhnííłchaad

3DO-4-card.it.(as.in.wool).P

Hosh doo jiyą́ą da.

cactus NEG 3-4-eat.DI NEG
listenloadingplaying

One doesn’t eat cactus.

háágeed

3DO-1-dig.it.out.P

jishóóh

3DO-4-brush/comb.it.I

Joe dóó Louise dóó Kii dahataał.

Joe and Louise and Kii pl-3-sing.CI

K’ad shicheii bíká ’iishyeed.

now 1-grandfather 3-for 1-run.I

Kénídánííljeehgo, sin ła’ beehódíítał.

shoe.game-GO song some 2-sing.F

Kénídánííljeehgo, sin łah beehódíítał.

shoe.game-GO song some 2-sing.F
listenloadingplaying

When we have a shoegame, you will sing a song.

Na’nízhoozhídę́ę́’ shíká b ’oolwoł.

Gallup-from 1-for 3-with 3-drive.I

Neel’ą́ą le’.

term-3-reach.up.to.NI LE’
listenloadingplaying

I wish water to reach (my stomach).

Nichxǫ’ doo ájíníi da.

stop NEG 4-say.thus.NI NEG
listenloadingplaying

Stop, don’t say it!

nidasoolá

pl-3DO-2dpl-carry.a.ropelike.thing.around.P

Nighéí na’ashch’ąą’ígíí níil’į́.

over.there painting-ÍGÍÍ 3-2-du.look.I
listenloadingplaying

We (us two) are looking at that painting.

nizhdooleeł

3DO-4-carry.a.ropelike.thing.around.F

Níléí dá’ák’ehdi ła’ joogááł.

there cornfield-at some 4-walk.Prog

Níwe, doo ch’il bikáá’ nijigháa da!

stop NEG plant 3-on 3-4-walk.I NEG
listenloadingplaying

Stop it, one does not walk on plants!

Níwe, tʼáádoo ʼałkʼésdisí niyą́ní.

stop NEG candy 3-2-eat.DI.NEG

Shicheii naalyehe bahooghandi chʼiiyaan nayiiłniih.

maternal.grandfather grocery 3-house-at food 3-3-buy.I
listenloadingplaying

My maternal grandfather is buying food at the grocery store.

Shiyáázh nih ’oołbąs dooleeł.

1-son 1pl-with 3-drive.Prog will.be

Shiyáázh nízaadi naalnishgo bídin sélį́į́’.

1-son far-at 3-work-GO 3-lack 1-be.SPN

Sh bééhózin.

1-with 3-of-3-conceive.I

Shį́į́dą́ą́’ na’niiłkaadgo t’áá ’áháníjį’ ’adeeshch’iłgo bik’ee deelyiz.

listenloadingplaying

Last summer when we were out herding sheep a bolt of lightning struck nearby and gave us a startle.

T’ah doo la’ nimá bich’į’náah da.

still NEG surprise 2-mother 3-toward 2-go.I NEG

T’áadoo hoshíníkéhé.

T’ÁADOO 2-scold.NI-Í
listenloadingplaying

Don’t scold. (Don’t yell.)

T’áá ’ákwíízhíní tó dah siyínígóó ’ałnánáshdááh.

every summer lake-toward again-1-go.R

T’áá ká ’adinoólgháásh.

neg 2-oversleep.O

T’áá ká ’áshįįh dah díníilghaazh bik’íóónííł.

NEG salt fry.bread 3-on-3-2-sprinkle.PlO.O

Tó lą’ígo nidlą́ ’áko bee nitah yá’áhoot’ééh dooleeł.

water many 3-2-drink.DI so 3-with 2-among pl-3-good.NI future

Yah ’aninááh.

into 2-enter.I
listenloadingplaying

Come in.

Yiską́ągo ’azee’ííłíní niwoo’ yideeshnish doo.

tomorrow doctor 2-teeth 3-2-work.F will.be

yiyííyą́ą́’

3DO-3-eat.it.P

“Níléí dził binaagóó ’ahééh hi’díníilchééł”, ní jiní ma’ii.

yonder.there mountain 3-around-GÓÓ around 2-du-run.F 3-say.P 4-say.P coyote