Your search for the mode Continuative Imperfective (CI)
has returned 50 entries

#Shimá yázhí ’ashkii binisé.

aunt little boy 3-3-raise.CI
listenloadingplaying

My aunt is being raised by the boy.

’Aadę́ę́’ yiłk’as daaní.

there-from cold.weather pl.3-say

’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó sitsiits’iin diniih.

morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG because soon 1-head 3-ache.CI

’Ajótł’óół laanaa nissin ndi ’aghaa’ shee ’ádin.

4-weave.O hope 3-1-want.CI but wool 3-1-with.me 3-none.NI

’Ashkii dibé yázhí yinisé.

boy sheep little 3-3-raise.CI
listenloadingplaying

The boy is raising the lamb.

’Atiin yéego séí ndahadleeh łe.

road very sand 3-becomes,usually.CI
listenloadingplaying

The road usually becomes very sandy.

’Atʼééd naʼniłkaad.

girl 3-herd.CI
listenloadingplaying

The girl is herding.

’Ádihodideesht’ih sha’shin nisingo t’áadoo ’atah haasdzíi’ da.

RFLX-1-get.into.trouble.F perhaps 1-think.CI-GO NEG among 1-say.P NEG

’Eii łį́į́’ ga’ yinízin.

that horse EMPH 3-2-want.CI

Ayóo níyol.

very 3-wind.CI

Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh ńt’éé’. Díísh jį́įdi ’éiyá kindę́ę́’ nidahiilniih.

long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past | this day-at TOP store-from pl-3-1dpl-buy.CI

Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh ńt’éé’. Díísh jį́įdi ’éiyá kindi nidahaniih.

long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past | this day-at TOP store-at pl-3-pass-buy.CI

Casinogóó dóósha’ laanaa nisin.

Casino-GÓÓ 1-go.sg.O hope 3-1-think.CI

Ch’ééh jiyáán hastiin baa nahashniihgo ch’ééh ’ííł’įįd ’ahbínídą́ą́’.

watermelon man 3-from 3-1-buy.CI-GO tried in.vain 1-act.P morning-past

Ch’iyáán bá hooghandi béeso bideená naashnish.

food.store-at money 3-in-exchange.for 1-work.CI

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad naalkaah doo baa ’áhonissin da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫd bik’i’diitą́.

formerly Navajo language research NEG 3-about 1-aware.CI NEG | now TOP at.least 3-of-1-understand.P

Dibé dził binaashii nanishkaad.

sheep hill 3-across.from 3-1-herd.CI

Doo nił bééhózín da lá jiní. T’áá káhí la’ bił hóolne’!

NEG 2-with 3-knowledge.CI NEG disc 4-say.P just never some 3-with 2-tell.F

Dooládóʼ Diné Bizaad nanitł’ah da lá.

certainly Navajo language 3-difficult.CI as.such discover

Ha’át’íísh baa hane’?

What Q 3-for be.told.CI

Ha’át’íísh biniinaa nanichxǫ’?

what-Q 3-because 2-pout.CI

Hashk’aan ’ayóo łikan nisin.

banana very 3-be.tasty 3-1-think.CI

Hashk’aan ła’ náánísdzin.

banana some again-3-1-think.CI

Haʼoodzíí’ binidaołnish.

sentence pl-3-2dpl-work.CI
listenloadingplaying

You (3) are working on Diné sentences.

Háadish chídí sizį́?

where-at-Q car.SRO parked.at.CI

Háágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?

where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI John

Joe dóó Louise dóó Kii dahataał.

Joe and Louise and Kii pl-3-sing.CI

Joe dóó Louise hataał.

Joe and Louise 3-sing.CI

Jooł yee ndaanéhé Jóhonaa’éí daashin daolyée ni’.

ball 3-by.means.of pl-3-player.CI-NMLZ Sun(s) wasn’t.it pl-3-name.NI remember

Jó n bééhozin shibéeso ’adingo

because 2-with 3-knowledge.CI 1-money 3-dwindle.CI-GO

K’idadeelyáá nit’éé’ t’óó daazgan, háálá doo nahałtin da.

1pl-plant.P past just 3pl-dry.SPN, because NEG 3-rain.CI NEG

Naalyéhé sidáhí bíchį́į́shlą́ąjį’ bizęęs.

trader 3-nose-tip-jį’ 3-wart

Nideilnish dooleeł jiní.

pl-3-work.CI it-will-be hearsay

Nimá yázhí bighangóó díílwoł dóó ’áájí ’awéé’ baa ’áhólyą́dooleeł.

2-auntie 3-house-toward 2-run.F and there-side baby 3-to 2-care.CI FUT

N bééhózinísh ’éí doodaii’ nicheii daats’í b bééhózin?

2-with 3-know.CI-Q TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CI

Ron hashkaan ła’ nisin ní.

Ron banana some 3-1-think.CI 3-say.NI
listenloadingplaying

Ron(i) says he(i) wants a banana.

Saad naashkaahgo baa naash.

word 3-1-research.CI-GO 3-to 1-go.Prog

Shidibé ’ąą’ dinót’į́į́ł laanaa ch’ééh nisin.

1-sheep expanse 3-increase.O wish in.vain 1-want.CI

Shigaan dił bąąh

1-arm blood on.CI

Shimá yázhí ’ashkii yinisé.

aunt little boy 3-3-raise.CI
listenloadingplaying

My aunt is raising the boy.

Sh naa’aash shį́į́! T’áá shǫǫdí shaná’níłtsóód!

1-with 3-go.dl.CI maybe please 1-to-back-3-2-feed.I

Shí ’éí doo shił bééhozin da nít’éé’.

1-possessive TOP NEG 3-3-knowledge.CI NEG past

T’ah doo ła’ nihee ninááháłtin da.

not.yet some 1pl-on 3-rain.CI NEG

Yiską́ągo níléí hódahdi ’ółta’di ni’dí’néeshtįįł nissin.

tomorrow that up.at school-at 1-teach.F 1-want.CI

Yiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?

tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI

Łį́į́’ ła’ nisin.

horse some 3-1-think.CI

Łíí’ bił naaldloosh doo ndi yééhósin da.

horse 3-with 3-run.CI NEG but 3-3-know.NI NEG

Ńléí hastiin bitáshtł’ah nishtł’ajígo sid.

that man 3-temple-GI left-JIGO scar

That man has a scar on his left temple.

ʼÁłchíní haʼoodzííʼ naaltsoos yikááʼ ’ádayiilaaígíí baa dloh hasin.

children sentence paper 3-on pl-3-3-make.P-ÍGÍÍ 3-about humor 4-think.CI