Your search for the mode Continuative Imperfective (CI)
has returned 50 entries

’Ak’ah ła’ dishhį́įhgo baa naashá.

lard some 3-1-melt.I 3-to 1-go.CI

’At’ééd ’éí ch’iyáán ’ál’į́įgi łá’í nidi doo bił bééhózin da.

girl TOP food 3-make.NI-at one but 3-with 3-know.CI NEG

#Shimá yázhí ’ashkii binisé.

aunt little boy 3-3-raise.CI
listenloadingplaying

My aunt is being raised by the boy.

’Aadę́ę́’ yiłk’as daaní.

there-from cold.weather pl.3-say

’Ajótł’óół laanaa nissin ndi ’aghaa’ shee ’ádin.

4-weave.O hope 3-1-want.CI but wool 3-1-with.me 3-none.NI

’Ashkii dibé yázhí yinisé.

boy sheep little 3-3-raise.CI
listenloadingplaying

The boy is raising the lamb.

’Atʼééd naʼniłkaad.

girl 3-herd.CI
listenloadingplaying

The girl is herding.

’Ádihodideesht’ih sha’shin nisingo t’áadoo ’atah haasdzíi’ da.

RFLX-1-get.into.trouble.F perhaps 1-think.CI-GO NEG among 1-say.P NEG

’Eii łį́į́’ ga’ yinízin.

that horse EMPH 3-2-want.CI

Ayóo níyol.

very 3-wind.CI

Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh ńt’éé’. Díísh jį́įdi ’éiyá kindę́ę́’ nidahiilniih.

long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past | this day-at TOP store-from pl-3-1dpl-buy.CI

Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh ńt’éé’. Díísh jį́įdi ’éiyá kindi nidahaniih.

long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past | this day-at TOP store-at pl-3-pass-buy.CI

Bíni’ tsésǫ’ t’áá ’ąą’ ’át’é, ’áádę́ę́’ yah ’íích’i.

let window leave.open from.there in breeze.I

Casinogóó dóósha’ laanaa nisin.

Casino-GÓÓ 1-go.sg.O hope 3-1-think.CI

Ch’iyáán bá hooghandi béeso bideená naashnish.

food.store-at money 3-in-exchange.for 1-work.CI

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad naalkaah doo sh bééhózin da. K’ad éí t’áá shxǫǫd sh báá hózin.

formerly Navajo language research NEG 1-with 3-of ho-know.CI NEG | now TOP luckily 1-with 3-about-ho-know.CI

Don ’ayóo łe’ nisin ní.

Don very jealousy 3-1-think.CI 3-say.NI

Doo b bééhózin da ya’?

neg 3-with 3-know.CI neg Q

Dzghą́ą́’í bizaad doo shił bééhózin da.

White.Mountain.Apache-NOM 3-language NEG 1-with 3-ho-know.CI NEG

Ha’át’íísh biniinaa nanichxǫ’?

what-Q 3-because 2-pout.CI

Ha’át’íí́sh baa hane’?

What Q 3-for be.told.CI

Haidą́ą́’ shich’ą́ą́h ’ííchííl na’nishkaadgo.

winter-past 1-protect 3-snow.P 3-1-herd.CI-GO

Hashk’aan ’ayóo łikan nisin.

banana very 3-be.tasty 3-1-think.CI

Hashk’aan ła’ nisin.

banana some 3-1-think.CI

Haʼoodzíí’ binaołnish.

sentence 3-2dpl-work.CI

Haʼoodzíí’ yinidaalnish.

sentence pl-3-3-work.CI
listenloadingplaying

They (3) are working on Diné sentences.

Háadi lá dibé nidahaniih?

where-at Q sheep pl-3-pass-sell.CI

Háadish chídí sizį́?

where-at-Q car.SRO parked.at.CI

Háágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?

where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI John

Jacob ’éí ayóo naalnish

Jacob this.one very 3-work.CI

Jooł yee ndaanéhé Jóhonaa’éí daashin daolyée ni’.

ball 3-by.means.of pl-3-player.CI-NMLZ Sun(s) wasn’t.it pl-3-name.NI remember

Jó n bééhozin shibéeso ’adingo

because 2-with 3-knowledge.CI 1-money 3-dwindle.CI-GO

K’idadeelyáá nit’éé’ t’óó daazgan, háálá doo nahałtin da.

1pl-plant.P past just 3pl-dry.SPN, because NEG 3-rain.CI NEG

Kingóó déyáhą́ą́’ łá’í nidi doo bénáshniih da.

store-to 1-go.P-past but NEG 3-1-remember.CI NEG

Ma’ii jooldloshí hane’ haigo t’éiyá baa hane’.

coyote 4-walk.Prog-NMLZ story winter only 3-for story

Ma’ii yéego nahihóółtį́į̨́ł nisin ní.

coyote very 3-rain.SSO.O 3-1-think.CI 3-say.NI

Naalyéhé sidáhí bíchį́į́shlą́ąjį’ bizęęs.

trader 3-nose-tip-jį’ 3-wart

Nimá yázhí bighangóó díílwoł dóó ’áájí ’awéé’ baa ’áhólyą́dooleeł.

2-auntie 3-house-toward 2-run.F and there-side baby 3-to 2-care.CI FUT

Níwe, naaltsoos wolʼigi tʼáádoo nahízǫsí. Baa ʼáhólyą́.

stop paper 3-read.CI-ÍGÍÍ NEG 3-2-tear.P.NEG 3-of 2-care.CI

Ron daats’í doogááł nisin.

Ron maybe 3-go.sg.F 3-1-think.CI

Shidibé ’ąą’ dinót’į́į́ł laanaa ch’ééh nisin.

1-sheep expanse 3-increase.O wish in.vain 1-want.CI

Shigaan dił bąąh.

1.arm blood 3-on

Sh naa’aash shį́į́! T’áá shǫǫdí shaná’níłtsóód!

1-with 3-go.dl.CI maybe please 1-to-back-3-2-feed.I

Yiską́ągo níléí hódahdi ’ółta’di ni’dí’néeshtįįł nissin.

tomorrow that up.at school-at 1-teach.F 1-want.CI

Łį́į́’ ła’ nisin.

horse some 3-1-think.CI

Ńléí hastiin bitáshtł’ah nishtł’ajígo sid.

that man 3-temple-GI left-JIGO scar

That man has a scar on his left temple.

Ńléí hastiin bíchį́į́shníi’gi sid.

that man 3-nose-middle-GI scar

That man has a scar in the middle of his nose.