An example search has returned 50 entries
Hííłch’į’go ’íinda ta’iideeshnih.
evening.GO until 1-mix.dough.F’Adeesdíilgo dibé sits’ą́ą́’ dah diijéé’.
3-thunder.P-GO sheep 1-away-from start-3-run.Pl.P’Ahwééh náshdlį́į́h áádóó naanishgóó yishááh.
coffee again-1-drink.R then work-toward 1-go.I’Aseezį́ binaaltsoos biníkádinishchid.
gossip 3-paper 3-through-1-stick.finger.P’Ayóo łį́į́’ shił naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah!
very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I’Áádóó shą’?
and.then Q’Íídeeshwosh daats’í doodaii’ saad naalkaah bindeeshnish.
1-sleep.F maybe or word research 3-1-work.F*Nidlóóhísh doodaii’ doo sha’shin nidlóoh da?
2-cold.X-Q or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEG-doondó’ --- da, doo ndi ---da, doondó’ ndi --- da
-jí + -k’ehgo
Abínídą́ą́’ kintahgóó dah didoohkah.
morning-past town-GÓÓ up start-3pl.go.F
listen
You all go to town in the morning. (YM1987: 344)
bookmark- I-A-Command, affirmative
- I-i-Future
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- dah up at an elevation, off, static, holdingfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
Béésh hataałí t’áádoo de nídíłki’í.
radio NEG up 2-volume.turn.I-ÍChidí bikee’ nits’ą́ą́’ nółtsǫ́ǫs le’.
car 3-tire 2-away 3-deflate.F hopeChidí daats’í bee hólǫ́ ’éí doodaii’ niísh chidí nee hólǫ́?
car maybe 3-with 4-exist.N TOP or 2-Q car 2-with 4-exist.NIChidí sits’ą́ą́’ hashtł’ish yiih yilwodgo t’áá ch’į́į́góó ch’ééh ’ííł’įįd.
car 1-away mud 3-into 3-go.P-GO just fail in.vain 3-1-act.P
listen
I did everything possible to get my car out of the mud.
bookmark- -ts’ą́ą́’ away from, separating from, derived fromfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -iih intofind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- ch’į́į́góó, ch’ínígóó everything possible without resultfind in Navajo Adverb Lexicon
- ch’ééh in vain, futilely, tryfind in Navajo Adverb Lexicon
dajiłhį́į́h
pl-3DO-4dpl-melt.it.(snow).IDá’ák’ehdi nídahodoohgoł.
cornfield-at pl-3-2-hoe.FDibé tóógóó dínóshkaad.
sheep water-toward 3-1-start.herd.Odididoołjah
3DO-2dpl-start.fire.FDíí haa yit’éego ’atiin?
this how 3-be.NI roadDoo chosh shijooł’į́į́’ léi’gi’ ’át’éégóó shił hóyéé’.
NEG 3-1-make.use.O proof.against-NEG 1-with lazy.NIDoo hanii ni ’ałdó’ nilį́į́’ bik’i dah ’íníił da.
NEG contrary 2 also 2-horse 3-on up saddle 3-2-put.PlO.I NEGdooshą’ dó’ léi’ --- lá
Haash nízah kodóó nighanjį’?
how-Q 3-long.N here-from 2-home-tohadeeshtééł
3DO-1-carry.him/her.up.out.of.something.Fcarry him/her up out of something, 1st person singular
bookmarkHastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí ’áyiilaa?
man and girl what 3-3-make.PHá’át’íí lá hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what Q man and girl 3-3-make.Pháagi
hádą́ą́’
Hádą́ą́’ ’áłtsé chidí naat’a’í nił nast’a’?
When past first airplane 2-with 3-fly.PHágo daaníigo ’áko ’índa ’ákǫ́ǫ́ níyá.
come.here 3.say.P-GO after.that towards 1.arrive.PHáísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PHoozdodę́ę́’ Łééchąąłgaii bee nááshdááłgo Kinłánídi da’jiyání góne’ sédáago shiyaa haalwod lá.
Phoenix-from greyhound.bus 3-with 1-return.Prog-GO Flagstaff-at cafe into 1-sit.SPN-GO 1-under 3-run.P DISC
listen
Coming back from Phoenix by Greyhound bus I got left behind in the restaurant in Flagstaff.
bookmark- -dę́ę́’ from a general location or point in space or time, also out of, off offind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- instrumental
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- Si-Perfective Neuter (SPN)find in Navajo Verb Modes
- sédá sitfind in Navajo Verb Modes
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location