Your search for * in time has returned 50 entries

’Aadę́ę́’ hoołtį́į́ł.

there-from 3s-rain.Prog

’Adą́ą́dą́ą́’ shá bíighah ’atah ’adishdiłgo ’i’íí’ą́.

yesterday 1-for 3-passing down 1-play.stick.dice.RI-GO evening

’Ahbínídą́ą́’ ch’ééh niba’ hasht’e’ ’ádííníszin.

morning-Past in.vain 2-wait ready REFL-1-keep.CI

listenloadingplayingSpeaker: Ellavina PerkinslistenloadingplayingSpeaker: Ellavina PerkinslistenloadingplayingSpeaker: Sharon J. Nelson

I was all ready and waiting for you all this morning (but you didn’t come).

’Ak’éégo ’éí chizh niléí keehaidi ninahdahiigééh nt’éé’.

autumn-GO that wood over.there winter.camp-at pl-3-1-unload.P past

’Ałk’idą́ą́’ Diné bikéyah bikáa’gi łį́į́’ bichąą bíighahgo tł’oh deíl’áá ńt’éé’ jiní.

long.ago Navajo.land 3-upon-at horse 3-belly sufficient-GO Pl-3-extend.out.of.sight.SNP hearsay
listenloadingplaying

They say that long ago the grass in the Navajo country was as high as a horse’s belly.

’Ałk’idą́ą́’ shimá b na’nishkaadgo ’aghaa’ yisdizígíí dibé yázhí yichíihgo yizénéíłt’ih.

long ago 1-mother 3-with SUP-1-herd.I-GO wool 3-spin.P-ígíí lamb 3-birth.P-GO 3-neck-around-3-tie.P

’ałk’idídą́ą́’

listenloadingplaying

quite some time ago, quite a long time ago

’Ałk’idídą́ą́’ kin ’áshłaa ńt’éé’ ’éí t’ahdii bii’ shighan.

quite.long.ago house 3-1-make.P past it still 3-in 1-home

’Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh nít’éé’.

long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past

’Ałní’ní’ą́dą́ą́’ t’ah doo da’adánígóó disháágóó ch’iyáán ’ásdįįd.

noon-past still NEG cafeteria-to 1-go.I-NEG food 3-dwindle.NI

’Éí naanishígíí haa nízahdę́ę́’ binanilnishgo hoolzhiizh?

that work-ÍGÍÍ how 3-long.N-past 3-2-work-GO time.move.P

’Ííshją́ą́ ’at’ééd yázhí hooghandę́ę́’ ch’idoogááł.

certainly girl little house-from out-3-walk.F

’Ólta’dóó ’azee’ ’al’íníjį’ t’áá ná’ahanaad.

school-from hospital-to just long.time.pass.I

-dę́ę́’

-dóó

At’ééd aní shí k’ad naalyéhé báhooghango déyá. Nit’éé’ bimá aní k’adee’ da’iigháásh.

girl 3-say.IP 1-now goods 3-for-home-GO directional-go. past 3-mother 3-say.IP now time-sleep.

Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh ńt’éé’. Díísh jį́įdi ’éiyá kindi nidahaniih.

long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past | this day-at TOP store-at pl-3-pass-buy.CI
listenloadingplaying

Long ago, we planted corn. Now, corn is bought at the store.

Chidí bąąh dah sitání bąąh dah shishtįįh ńt’éé’ ’ił adaagizí doo ’éí da lá.

car license plate 3-1-put. I SSO past Sup-with screw neg that neg Disc.
listenloadingplaying

I started to put the license plate on my car when I found out I had the wrong kind of nut and bolt (or screws).

Chidí doo diits’į́į́hgóó biniinaa bitoo’ biih yíką́ą́ nít’éé’ ’áłt’ąą diists’ą́ą́’.

car NEG 3-start.I-GOO 3-because gas 3-into pass-pour.OC.P past after.all 3-start.P

Daango k’ééda’dilyééh nt’éé’ t’áádoo k’ééda’diilyáa da.

spring-GO 3-plant.R past NEG 3-3-plant.P NEG

Deenásts’aa’ sh naaldloosh ńt’éé’ shimá siiłtsą́, yiniinaa násineestsxas.

ram 1-with 3-trot.CI past 1-mother 1-3-see.P 3-because 1-3-whip.P
listenloadingplaying

I was riding around on a ram when my mother saw me and she gave me a whipping because of it.

Dii éé’ shił nizhónígo nahideeshniih nisin nt’éé’ ’áko ndi ayóo ilį́į́ .

this clothing 1-with 3-like-GO 3-1-buy.F 1-think.Cl Past even then very 3-expensive Disc

Díí chąą’ shą’ háádę́ę́’ niníyęęzh?

this manure-Q where-from 3-ooze.P

Dííshą’ látsíní háádę́ę́’ naa ninídee’?

this-Q bracelet where-from 2-to 3-arrive.PlO.P

Dlǫ́ǫ́’ ’a’ą́ą́dę́ę́’ hanoolne’ dóó naneesne’.

prairie.dog hole-from stick.head.up.out.P and 3-look.around.P

Doo yéé shaa dinílwodí ’ats’in shį́į́ t’éiyá bik’ííníyáá nít’éé’.

DOO YÉÉ 1-to 2-run.P-Í bone possibly only 3-on-2-find.P

Dzi’izí bikee’ náásxis nít’éé’ bił daalkaałí baa’íí’á.

bicycle 3-tire 3-3-turn.Prog past nail 3-into-3-extend.NP

Ha’a’aahdę́ę́sh naaghan ’éí doodago e’e’aahdę́ę́sh naaghan?

east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2 home

Haash nízah kodóó nighanjį’?

how-Q 3-long.N here-from 2-home-to

Haidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo sh yá’áhoot’éeh da.

winter-past mine.shaft 1-work.I past NEG 1-with area-good.N NEG

Haidą́ą́’ ’a’áán góne’ nishishnish ńt’éé’ --- doo sh yá’áhoot’éeh da.

winter-past mine.shaft 1-work.P past NEG 1-with 3-good.N NEG

Kintahdę́ę́’ łį́į́’ sh nááldlosh.

town-from horse 1-with 3-crawl.CI

Na’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.

1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P

Náhookǫsdę́ę́’ níłch’igo ’ayóo deesk’aaz.

north.from breeze-GO very cold.SPN

ńt’éé’

listenloadingplaying

relates to past time. Used variously as an adverb, a connective (conjunction), and, with nouns, as an adjective translatable as “former, late, deceased”

Shighandóó ndáá’góó ’ada’iisdee’go nihí ’éí t’áá yiike’.

1-home-from war.ceremony-to 3-go.away.P we.du.pl TOP just 1du-remain.behind.P

Shikindóó t’áá ’ahanidi nikin si’ą́

1-house-at just near-at 2-house 3-sit.P.SRO

Shínaaí shíká ’adoolwoł nisin ńt’éé’ ’áłt’ąą t’áadoo níyáa da.

1-older.brother 1-for 3-run.F 1-want.NI but after.all NEG 3-come.sg.P NEG

Shį́į́dą́ą́’ sitsą́ hodíínii’go k’asdą́ą́’ dasétsą́.

summer-last 1-stomach areal-.hurt.P-GO nearly 1-die.P
listenloadingplaying

Last summer I nearly died with a pain in my abdomen.

Shį́į́dą́ą́’ łį́į́’ yázhí shee hazlį́į́’.

summer-past pony 1-with 3-become.P
listenloadingplaying

I got a pony last summer, I acquired a pony last summer.

Shį́į́dą́ą́’ łé’é yázhí shee hazlį́į́’.

summer-past pony 1-with 3-become.P
listenloadingplaying

I got a pony last summer, I acquired a pony last summer.

T’ah doo lą’í náháhą́ądą́ą́’ ’Ashįįh Bii’ Tóodi shighan nít’ę́ę́’.

still NEG many year-past Salt.Lake.City-at 1-home past

T’ą́ą́tsoh táá’góó yoołkáłę́ędą́ą́’ ’ałdó’ Tóta’góó tádííyá.

May three-góó day-past also Farmington-góó 1-went.P

T’óó k’asdidą́ą́ dóola bizgoh.

merely nearly-past bull 3-3-gore.P

Tooh ńlínigíí t’óó bááłk’iis yisháałgo shee ’i’íí’ą́.

river merely 3-alongside 1-walk.Prog 1-with evening time
listenloadingplaying

I spent the day walking alongside the river.

Ła’ nídeezid yę́ędą́ą́’ ’áajigo niséyá.

one month past that-way-GO 1.go.P