Your search for * in time has returned 50 entries

’Ahbínídą́ą́’ ch’ééh niba’ hasht’e’ ’ádííníszin.

morning-Past in.vain 2-wait ready REFL-1-keep.CI
listenloadingplaying

I was all ready and waiting for you all this morning (but you didn’t come).

’Ahbínídą́ą́’ t’óó ’ahodiyeeshdláałgo biniinaa ’ólta’di doo hah níyáa da.

morning-past with pretend-1-move.Prog-GO 3-because school-at NEG quickly 1-go.P NEG

’Ashkii nishłínę́ędą́ą́’ łah yoostsah bik’íníyá.

boy 1-be.NI-past once ring 3-1-find.P

’Ałk’idídą́ą́’ kin ’áshłaa ńt’éé’ ’éí t’ahdii bii’ shighan.

quite.long.ago house 3-1-make.P past it still 3-in 1-home

’Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh nít’éé’.

long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past

’Áádę́ę́’ nánísdzáago łį́į́’ bá nida’deeshjoł.

from.there 1-return.P-GO horse 3-for pl-1-set.out.NCM.F

’Éí naanishígíí haa nízahdę́ę́’ binanilnishgo hoolzhiizh?

that work-ÍGÍÍ how 3-long.N-past 3-2-work-GO time.move.P

’Ííshją́ą́ ’at’ééd yázhí hooghandę́ę́’ ch’idoogááł.

certainly girl little house-from out-3-walk.F

-dóó

Deenásts’aa’ sh naaldloosh ńt’éé’ shimá siiłtsą́, yiniinaa násineestsxas.

ram 1-with 3-trot.CI past 1-mother 1-3-see.P 3-because 1-3-whip.P
listenloadingplaying

I was riding around on a ram when my mother saw me and she gave me a whipping because of it.

Dibé yázhí ła’ yóó’ ’ííyáá ńt’ę́ę́’ tsiyi’di bik’íníyá.

lamb one away 3-go.P past forest-at 3-find.it.P

Dííshą’ látsíní háádę́ę́’ naa ninídee’?

this-Q bracelet where-from 2-to 3-arrive.PlO.P

Doo ’áádę́ę́’ naagháa da nít’éé’áłt’ąą nida’iilyéego ’índa níyá.

NEG there.from 3-go.about.I NEG past after.all pass.pay.I-go only.then 3-arrive.P

Doo yéé shaa dinílwodí ’ats’in shį́į́ t’éiyá bik’ííníyáá nít’éé’.

DOO YÉÉ 1-to 2-run.P-Í bone possibly only 3-on-2-find.P

Ha’a’aahdę́ę́sh naaghan ’éí doodago e’e’aahdę́ę́sh naaghan?

east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2 home

Haash nízah kodóó nighanjį’?

how-Q 3-long.N here-from 2-home-to

Haidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo sh yá’áhoot’éeh da.

winter-past mine.shaft 1-work.I past NEG 1-with 3-good.N NEG

Haidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo sh yá’át’éeh da.

winter-past mine.shaft 1-work.I past NEG 1-with 3-good.N NEG

Hádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

when-past-Q Mary school-from 3-return.P

Kintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso ńdiiłtsooz

areal-down 1-go.Prog past money 3-1-pick.FFO.P

Mary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

Mary when-past-Q school-from 3-return.P

Naadą́ą́’ t’ah doo dadiigááhdą́ą́’ deiiti’.

corn before pl-3-leaves.turn.white.I-past pl-3-1dpl-harvest.P

Náshdóítsoh shich’į ńdiilwodgo yíníiłdon ńt’éé’ k’asídą́ą́’ sésiih.

cougar 1-toward 3-run.P-GO 3-1-shoot.P past very.nearly 3-1-miss.P
listenloadingplaying

As the mountain lion came for me I fired at him and very nearly missed him.

ńt’éé’

listenloadingplaying

relates to past time. Used variously as an adverb, a connective (conjunction), and, with nouns, as an adjective translatable as “former, late, deceased”

Ólta’di ndeii’néego ’ashkii ła’ kin bizánághahdę́ę́’ shich’į’ ch’élwodgo b ’ahídégoh.

school-at 1pl-play.I-GO boy some building-3-around-from 1-to out-3-run.P-GO 3-with 3-1-collide.P

Sha’áłchíní béeso ’ashladiin baa nínil ńt’éé’ t’ááła’ajį́ ’ałtso yibadooskai.

1-children money 50 3-for 2-put.PlO.P past at-once all 3-3-exhaust.P

Shighan bíighahgi yas biyi’dę́ę́’ tsé hahíí’ą́.

3-house 3-inside of snow 3-inside-from rock 3-stick.out.NP

Shighandóó ha’a’aahjígo ’ahidiildzis dóó ’ákóyaa bida’atiin.

1-house-from east-to-GO join-together-canyons and there-down 3-off-road

Shighandóó ndáá’góó ’ada’iisdee’go nihí ’éí t’áá yiike’.

1-home-from war.ceremony-to 3-go.away.P we.du.pl TOP just 1du-remain.behind.P

Shikindóó t’áá ’ahanidi nikin si’ą́

1-house-at just near-at 2-house 3-sit.P.SRO

Shilééchąą’í yázhí shikéé’ yildlosh ńt’éé’ hashtł’ish yiih yildloozh.

1-dog little 1-behind 3-walk.Prog past mud 3-into 3-walk.P

Shimá dóó shizhé’é bił dibé dóó tł’ízí ta’nda’díígish nt’éé’.

1-mom and 1-dad 3-with sheep and goats 3-pl.shear.I past

Shí ’éí t’áá naanishdóó kingóó déyá.

I TOP just work-from town-to 1-go.I

Shínaaí shíká ’adoolwoł nisin ńt’éé’ ’áłt’ąą t’áadoo níyáa da.

1-older.brother 1-for 3-run.F 1-want.NI but after.all NEG 3-come.sg.P NEG

Shínaaí łahda b náhoniidoh.

1-older.brother sometime 3-with 3-become.warm.R
listenloadingplaying

My older brother gets drunk sometimes.

Shį́į́dą́ą́’ sitsą́ hodíínii’go k’asdą́ą́’ dasétsą́.

summer-last 1-stomach areal-.hurt.P-GO nearly 1-die.P
listenloadingplaying

Last summer I nearly died with a pain in my abdomen.

Shį́į́dą́ą́’ łé’é yázhí shee hazlį́į́’.

summer-past pony 1-with 3-become.P
listenloadingplaying

I got a pony last summer, I acquired a pony last summer.

T’ah ’ałk’idídą́ą́’ ’éí Diné tát’áá góyaa kéédahat’íinii t’éiyá díí tábąąhgóó bidáda’ak’eh naaznil ńt’éé’.

still quite.long.ago the people water-near areal-down pl-3-reside.NI-NOM only this water-edge-toward farm 3-lie.about.SPN past

T’ah ’ałk’idídą́ą́’ sik’is t’áá yiiłtsą́ą́ nít’ę́ę́’.

still long-ago 1-friend just 3-1-see.P past

T’ah doo béeso ’ałtso ’ádįįhdą́ą́’ chidí bitoo’ nahíłniih.

still NEG money all 3-not.exist.NI-past vehicle 3-fuel 3-2-buy.I

T’ahádą́ą́’ dah ’ayítł’óh.

before.thus up 3-2-loom.set.I

T’ą́ą́tsoh táá’góó yoołkáłę́ędą́ą́’ ’ałdó’ Tóta’góó tádííyá.

May three-góó day-past also Farmington-góó 1-went.P

T’óó k’asdidą́ą́ dóola bizgoh.

merely nearly-past bull 3-3-gore.P

Tsinaabąąs bikáádę́ę́’ ’adaashááh nt’éé shitł’aakał ’íízǫ́ǫ́z.

wagon 3-from downward-1-go.I past 1-skirt 3o-1-tear.P

Tł’éédą́ą́’ ’iiłhaazh.

night-past 1-sleep.P

Tł’éédą́ą́’ásh nahóółtą́ kééhót’ínígi?

night-past-Q rain.P 2-live.NI-at

Ła’ nídeezid yę́ędą́ą́’ ’áajigo niséyá.

one month past that-way-GO 1.go.P

łah

listenloadingplaying

once, at one time, once upon a time