An example search has returned 50 entries
’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó dichin shi’niiłhį́.
morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG 3-because soon hunger 1-3-kill.I
listen
I did not eat this morning, so I am hungry now.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ashą́ eatfind in Navajo Verb Modes
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- sisxé killfind in Navajo Verb Modes
- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- wónáásdóó soon, finallyfind in Navajo Adverb Lexicon
- -niinaa because of, on account offind in Navajo Postposition Lexicon
’Aoo’, ’ashdladigóó ’oolkiłgo ’áádę́ę́’ shił ná’ílwod.
yes five-at-toward clock-GO there-from 1-with 3-return.P
listen
Yes, I drove back from there at 5 o’clock.
bookmark- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- goal
- -dę́ę́’ from a general location or point in space or time, also out of, off offind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- transportation
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- na‘oolwoł returnfind in Navajo Verb Modes
-ba-
to the point of exhaustion, used up, completed
bookmark-k’i
Bįįh bináyaa niłchiin ’éí hataałii chodayooł’į́.
deer 3-eye beneath matter that medicineman 3-3 use.ICh’ééh déyá léi’ t’óó hanáshyį́į́h.
try 1.go.P since just 1.rest.IChidí bąąh dah sitání bąąh dah shishtįįh ńt’éé’ ’ił adaagizí doo ’éí da lá.
car license plate 3-1-put. I SSO past Sup-with screw neg that neg Disc.Chidí ła’ bíká ’í’iishłaa.
car some 3-for 1-order.PChizh ła’ ’ahidíłkaał ’áko ’índa nich’į’ n’deeshłééł.
firewood some 2-chop CONJ 2-to 1-pay.FDa’ k’ad daats’í ch’iyáán ’áníléehgo ná ’adazh’niiyą́ą́’?
Q now perhaps food 2-make.I-GO 2-for feast.happenDah doónááł lágo!
up 2-go.F don’tdaołbéézh
pl-3DO-2dpl-boil.it.Idayoodlą́ą́’
pl-3DO-3dpl-drink.it.Pdeiyííyą́ą́’
pl-3DO-3dpl-eat.it.PDibé tó yił yáánii’á.
sheep water 3-with 3-crowd.PDibé yázhí ła’ yóó’ ’ííyáá ńt’ę́ę́’ tsiyi’di bik’íníyá.
lamb one away 3-go.P past forest-at 3-find.it.Pdidínéeshkał
3DO-1-start.to.herd.them.(animals).Fstart to herd them (animals), 1st person singular
bookmarkDoo deighánígóó łeeyi’ ’azhnígeed.
NEG far ground-inside 3-4-dig.PDził bíchį́į́shk’ą́ą́h gódeg hoołtį́į́ł.
mountain 3-nose-against areal-up areal-rain.Proghadazhdínóołchał
pl-3DO-4dpl-card.it.(as.in.wool).Fcard it (as in wool), 4th person plural
bookmarkhadééłbįįd
3DO-1-fill.something.up.with.it.Pfill something up with it, 1st person singular
bookmarkhahí
Hádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHííłch’į’go ’íinda ta’iideeshnih.
evening.GO until 1-mix.dough.Fjiigish
3DO-4-make.one.cut.in.it.INa’ńle’dii. Tó háníyá, tóhą́ą ’ásdįįd lá.
dismay water areal-1.go 3-disappear.P DISCNaaltsoos bikáá’ na’aníshí bikáa’gi si’ą́.
book desk 3-on-at up 3-lie.SRO.SPNNaat’áanii bich’į’ yáshti’.
leader 3-toward 1-talk.INibéézh bee hane’ doo ndi naalnish da.
2-cellphone NEG but 3-work.P NEGNichidí háadi-sh nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.Pnidasoolá
pl-3DO-2dpl-carry.a.ropelike.thing.around.Pcarry a ropelike thing around, 2nd person plural
bookmarkNidlóóhísh doodaii’ doo daats’í nidlóoh da?
2-cold.I-Q or neg perhaps 2-cold.I negSam Diné yitah naalnish.
Sam Navajo 3-among 3-work.ISha’áłchíní béeso ’ashladiin baa nínil ńt’éé’ t’ááła’ajį́ ’ałtso yibadooskai.
1-children money 50 3-for 2-put.PlO.P past at-once all 3-3-exhaust.PT’áá ’íídą́ą́’ ła’ nímasii bik’ééłgizh.
already some potato 3-1-peel.PTs’aa’ t’áá nitsaaígíí bídin nishłį́.
basket just 3-large.NI-nom 3-lack 1-be.NITsiiyi’di náá’dzítseeł yiits’a’.
forest.up.to 4-again.chop in.sound.RTsinaabąąs bikáádę́ę́’ ’adaashááh nt’éé shitł’aakał ’íízǫ́ǫ́z.
wagon 3-from downward-1-go.I past 1-skirt 3o-1-tear.Pwoohdlą́ą́’
3DO-2dpl-drink.it.PYadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?
can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NIyididínóołkał
3DO-3-start.to.herd.them.(animals).Fstart to herd them (animals), 3rd person
bookmark