An example search has returned 50 entries
Yadiizíní bigháníshgéésh.
can 3-through-1-cut.open.I’Ahbínídą́ą́’ ch’ééh niba’ hasht’e’ ’ádííníszin.
morning-Past in.vain 2-wait ready REFL-1-keep.CI’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó dichin shi’niiłhį́.
morning-past NEG 1-eat.P-NEG.GO because soon hunger 1-3-kill.P
listen
Because I did not eat this morning I am hungry now.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ashą́ eatfind in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- sisxé killfind in Navajo Verb Modes
- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- -niinaa because of, on account offind in Navajo Postposition Lexicon
’Aná’ázt’i’ ńtłóo’go biniinaa béégashii t’óó yigháńdaakah.
fence 3-loose.P-GO 3-because.of cow just 3-through-pl-3-go.pl.P’ałdó’
’Ííshją́ą́ ’at’ééd yázhí hooghandę́ę́’ ch’idoogááł.
certainly girl little house-from out-3-walk.F’Ííyą́ą́’ dóó bik’ijį’ tsinyaagi nétį́į́ dóó ’iiłhaazh.
1-eat.P and 3-after tree-under-at.spec 1-lie.down.P and 1-sleep.P’Ííłta’ dóó ’iiłghaazh.
1-read.P CONJ 1-sleep.P’Ólta’di ’áłchíní binaashii sédáago ’ííníshta’.
school-at children 3-across.from 1-sit.SNP 3-read.NI-ą́ą́h
-diníná
-doondó’ --- da, doo ndi ---da, doondó’ ndi --- da
Bilagáana ła’ níhit’ááh dookah jiní.
Anglo some 1Pl-close.to 3-go.Pl.F 4-say.NIChidí bitoo’ hadi’dííłbį́į́łgo ’índa Na’azhǫǫshgóó diikah.
car 3-fuel 3.fill.up-GO.P only.then casino-GOO 3pl.go.FChidí daats’í bee hólǫ́ ’éí doodaii’ niísh chidí nee hólǫ́?
car maybe 3-with 4-exist.N TOP or 2-Q car 2-with 4-exist.NIChidí k’adę́ę yichxǫǫh lágo naháłnii’.
car almost 3-fall-apart.I altered 3-1-buy.Pdadizhdínóołkał
pl-3DO-4dpl-start.to.herd.them.(animals).Fstart to herd them (animals), 4th person plural
bookmarkDamóo yę́ędą́ą́’ dziłghą́ą́’dę́ę́’ shádí dóó ba’áłchíní bił ’adaashkai.
sunday past-time mountain top.of-from 1-elder.sister and 3-children 3-with downward-1-go.Pl.Pdaołhį́į́h
pl-3DO-2dpl-melt.it.(snow).Ideiyííyą́ą́’
pl-3DO-3dpl-eat.it.PDibé dził binániidi da’ałchozh.
sheep mountain 3-slope-at Pl-3-graze.CIDibé yázhí bitsį’ bíchą́ yídéeshni’.
lamb 3-meat 3-crave 3-addicted.NPDibé doo deeghánígóó ’ałkéé’ ’idíítąądgo hooghanjį’ náákah.
sheep long.way RECP-follow 3-spread.out.NP home-up.to 3-walk.pl.Progdidadiiljeeh
pl-3DO-1dpl-start.fire.IDiné k’asdą́ą́’ t’áá ’ałtso bichidí dahólǫ́ dííshjį́į́góó.
person nearly everyone 3-car pl-exist.N nowadaysDoo ’ííłta’go biniinaa t’áá ’ałtsojį’ t’áá shídin hazlį́į́’.
neg 1-go.to.school.P-GO 3-because every-up.to just 1-without 1-become.PGohwééh ła’ shaa níkaah.
coffee some 1-to 2-give.OC.IHa’a’aahdę́ę́sh naaghan ’éí doodago e’e’aahdę́ę́sh naaghan?
east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2 homeIs your home in the east or the west?
bookmarkha’át’íí
Haa néelą́ą́’ nidá’ák’eh?
how 3-much.N 2-cornfieldHaa’ísh neezgai?
where-Q 3-hurt.Nhainííłchaad
3DO-3-card.it.(as.in.wool).Phádą́ą́’
Hooghan ’adeeshłííł ndi tsineheeshjíí’ shee ’ádin.
hogan 1-build.F but lumber 1-with 3-none.NIJoe dóó Louise dóó Kii dahataał.
Joe and Louise and Kii pl-3-sing.CINádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?
older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.Fnidoohłeeł
3DO-2dpl-carry.a.ropelike.thing.around.Fcarry a ropelike thing around, 2nd person dual
bookmarkniłhį́į́h
3DO-2-melt.it.(snow).IShibéézh bik’í’óshch’iid le’ ’éé’ bitahgi yóó’ ’eelts’id.
1-knife 1-find.it.O clothes 3-among 3-move.PTsinaabąąs bikáá’dę́ę́’ t’áá ’ałkéé’ ’adahaago’ ndeii’néego.
wagon 3-top-from just one-after-another down-1Pl-fall.P 3Pl-play.CI-GO.CITł’éédą́ą́’ shį́į́ nida’a’nééhgóó nidadziskai.
last.night perhaps game-to pl-3-3-go.pl.PYadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?
can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NIyididoołhįh
3DO-3-melt.it.FYiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI
listen
When you go to Gallup tomorrow where do you want to eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- háá-P.ENCLITIC where
- -sh enclitic for content questions
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modes
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes