An example search has returned 50 entries

’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó sitsiits’iin díínii’.

morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG because soon 1-head 3-ache.P

’Atsiniltł’ish dóó tó dayókeedígíí baa ’áłah ’aleeh lá.

electricity and water pl-3-request.I-NOM 3-for meeting DISC

Hágoónee’, béeso shaa ní’aah.

well money 1-for 2-give.SRO.I

-dááh

-de

-ii’, yi’

-k’eh+-jí

in a language e.g. diné k’ehjí ’in Navajo’

-ní

bik’ídiidis

3DO-1dpl-wrap.it.around.it.I

ch’óóshdą́ą́dą́ą́’

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ shichidí naaki. K’ad ’éí t’ááłá’i.́

formerly 1-car two now it one
listenloadingplaying

I used to have two cars. Now I have only one.

deidíníłkaad

pl-3DO-3dpl-start.to.herd.them.(animals).I

deidííłhį́į́’

pl-3DO-3dpl-melt.it.P

deiilyį́į́’

pl-3DO-1dpl-melt.it.(snow).P

Dibé ła’ yóó’ ’íínilgo k’adę́ę ’e’e’aahgo ch’ééh bí naanááshwoł.

sheep some away 3-1-lose.P-GO almost evening in.vain 3-after 1-run.around.P

Dichin nínízin ya’?

hungry 2-want.NI Q

dideidiłjeeh

pl-3DO-3dpl-start.fire.I

didínóołkał

3DO-2dpl-start.to.herd.them.(animals).F

didíłjeeh

3DO-2-start.fire.I

Doo hanii kintahgóó díníyáa da nisin.

NEG contrary town-toward 2-start.go.P NEG 1-think.CI

doozhǫǫgo

Dził bit’ááhgi bįįh halzheeh.

Mountain 3-close.to-at deer 3-3-hunting.CI
listenloadingplaying

He’s deer hunting over near the mountain.

Ha’át’íísh hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?

what-Q man and girl 3-3-make.P
listenloadingplaying

What did the man and the girl make?

haahláyéé

hadeiłgéésh

pl-3DO-3dpl-cut.it.out.I

hanoołchaad

3DO-2dpl-card.it.(as.in.wool).P

Hastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí ’áyiilaa?

man and girl what 3-3-make.P
listenloadingplaying

What did the man and the girl make?

hayíígeed

3DO-3-dig.it.out.P

Háidíígíísh neidiyoołnih nínízin?

which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NI

Jį́į́dą́ą́’ t’óó k’asídą́ą́’ nihee nahóółtą́.

today just very.nearly 1dpl-with areal-rain.P
listenloadingplaying

It came awfully close to raining today, it very nearly rained today.

joodlą́ą́’

3DO-4-drink.it.P

k’asídą́ą́’

listenloadingplaying

very nearly, within an ace of, coming close to

Kii łį́į́’ yizloh léi’ yí’diiłííd.

Kii horse 3-3-rope.SP CONJ 3-3-brand.I

laanaa

listenloadingplaying

optative particle expressing a positive wish, hope or desire

Na’nízhoozhídę́ę́’ shíká bił ’oolwoł.

Gallup 1-for 3-with 3-drive.I

Na’ńle’dii. Tó háníyá, tóhą́ą ’ásdįįd lá.

dismay water areal-1.go 3-disappear.P DISC
listenloadingplaying

I went for water but to my dismay I found that it was all gone.

Ndáa’di shizhé’é diné ła’ y ’ahi’niigą́ą’go bita’ niséyá.

summer.ceremony-at 1-father man one 3-fight.P-GO 3-between 3-1-go.siP
listenloadingplaying

When a man started fighting them with my father at the War Dance, I got in between.

nidasoolá

pl-3DO-2dpl-carry.a.ropelike.thing.around.P

nideeshłeeł

3DO-1-carry.a.ropelike.thing.around.F

Nidlóóhísh doodaii’ doo daats’í nidlóoh da?

2-cold.I-Q or neg perhaps 2-cold.I neg

Niísh ’ałdó’ t’áá ’ákwíinínízin?

2-Q also just 2-think.so.NI

Ńléí ’asdzą́ą́ sáníshą’ háí ’át’į́?

there woman old-Q what 3-be.N

Who’s that old lady over there?

Ronshą’ saadísh neiiłkaah?

Ron-Q word-Q 3-3-investigate.I

What about Ron, is he investigating words? / Is Ron studying words (too)?

Shicheii béeso bideená naalnish.

1-grandfather money 3-exchange.for 3-work.I

Shimá bighangóó náshdáahgo łééchąą’í baná’ástso’.

1-mother 3-house-toward again-1-go-GO dog 3-again-1-feed.R

T’áá ’ákwíízhíní tó dah siyínígóó ’ałnánáshdááh.

every summer lake-toward again-1-go.R

T’óó tá’ádeesgizii’ ’ííyą́ą́’.

just 3-reflex-wash.P-CONJ 3-eat.P

Tooh ńlínígíí ha’naa shił ’adeezbą́ą́z ńt’éé’ tsinaabąąs nihits’ą́ą́’ k’é’éłtǫ’.

water river areal-across 1-with 3-drive.P past wagon 2dpl-away 3-break.P
listenloadingplaying

I started to ride across the river (by wagon) but it broke down on us.

Tó bąąhjí naa’ołí k’idíílá.

Tsé ’ayóí ’áníłtso léi’ tsékooh góyaa hadah ch’ééłmááz.

rock remarkably large INDEF canyon areal-down areal-edge out-3-1-roll.P