An example search has returned 50 entries
’Ak’ah ła’ dishhį́įhgo baa naashá.
lard some 3-1-melt.I 3-to 1-go.CIʼÁłah ʼaleehdi ʼamá bééhániih daats'í bá ’ádazhniiyą́ą́’? ʼÁko daatsʼí nímasii łaʼ ʼakǫ́ǫ́ dííkááł.
group gathering-at mother 3-3-remember perhaps 3-for 4-pl-eat.P so perhaps potatoes some there 3-2-take.OC.F’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.
very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R’Azee’ál’į́įdi t’óó tsé’édin ’ájiidzaa.
hospital-at just worse 4-become.NP’Ałchíní ’ólta’di t’áá ’áhą́dígo ’ahąąh naazį́.
boy school-at just together-GO abreast pl-3-stand.SPNBíla’ashdla’ii nishlį́.
3-hand-five-NOM 1-be.NIBíni’dii si’ą́ t’áádoo baa nánít’íní.
3-let-stay 3-sit.SRO.SPN just.NEG 3-about 2-bother.NICh’iyáán ’ádaasdįįdgo kingóó ła’ hááshááł.
food pl-3-run.out.P-GO store-to some area-1-go.get.ProgChidí na’na’í łęęzh yíyooyił.
tractor dirt 3-3-push.ProgChidíłtsooí bidááh síńzį́į dooleeł.
car-yellow-REL 3-for 2-stand.SPN FUTDa’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.PDibé bits’į́’ daodą́ą́’ laanaa.
sheep 3-meat pl-3-1dpl-eat.O LAANAADibé bits’į́’ daodą́ą́’ lágo.
sheep 3-meat pl-3-1dpl-eat.O LÁGODíí ’abíní dibé tóógóó neeshkał.
this morning sheep water-to 3-1-herd.ProgDoo nídahiyoołnaah da.
neg pl-3-2dpl-resuscitate.I negHa’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?
what 3-for meeting 4-say.NIHaa'íyee' shimáyázhí daats'í ałtso ch'iyáán 'áyiilaa.
lets.see my-maternal.aunt finished food 3-3-making.Phaiłgéésh
3DO-3-cut.it.out.IHastóíí dóó sáanii k’inááda’didlé.
3-men and 3-women planting.again.PL.Rjidíníłkaad
3DO-4-start.to.herd.them.(animals).IKwe’é k’ad łe’esh’aah.
here now earth-1-put.into.I.SRONa’níle’dii kingóó niséyá, naaltsoos t’áadoo niigį́į da.
dismay store-to 1-go.P mail NEG 3-pass-deliver.LPB.P NEG
listen
I went to the store, only to find the mail had not been delivered.
bookmark- na’ńle’dii unfortunatelyfind in Navajo Particle Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- da expresses negationfind in Navajo Particle Lexicon
Naakaii bizaad jółta’ le’ dzinízingo dzizdá.
mexican language 4-read.I wish 4-wish.O-GO 4-sit.Pnideidooleeł
pl-3DO-3dpl-carry.a.ropelike.thing.around.FNíwe, tʼáádoo ʼałkʼésdisí niyą́ní.
stop NEG candy 3-2-eat.DI.NEGShíká ’anánílwo’ doodago’ t’áadoo shaa nánít’į́ní!
1-after indef-help.R or just-neg 1-about 1-2-bother.NI-negShoo, nahachagii t’óó ’ahayóí nihaa nínáá lá; ’áko shį́į́ baa ’ákodanosin dooleeł.
hey.look grasshopper merely many 1pl-to 3-migrate.P mirative then maybe 3-of 2pl-be.aware.NI FUTSohodizingo t’áá ká nídoó’nééh.
prayer-GO neg 2-get.up.OT’ah doo la’ ké ániidígíí ła’ biih náánást’ées da.
not.yet DISC shoe.new-IGII some 3-into 1-step.in.I NEGT’áadoo hoshíníkéhé.
T’ÁADOO 2-scold.NI-ÍTł’éédą́ą́’ shį́į́ nida’a’nééhgóó nidadziskai.
last.night perhaps game-to pl-3-3-go.pl.PTł’éédą́ą́, yá’át’ééhgo iiłhaaz. Night.last good.GO 1-sleep.P
Night.last good.GO 1-sleep.PYadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?
can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NIyidooyį́į́ł
3DO-3-eat.it.FYiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CIYiską́ągo shicheii nihaa deeshááł ní.
tomorrow 1-grandfather 1pl-to 1-walk.F 3-say.NIyiłbéézh
3DO-3-boil.it.IŁáháda ’ach’íí’ náshdį́į́h.
now.and.then rolled.intestine 1-eat.RʼAtʼééd doo bił hózhǫ́ǫ da dooleeł.
girl NEG 3-with 3-happy.NI NEG 3-become.F“Níléí dził binaagóó ’ahééh hi’díníilchééł”, ní jiní ma’ii.
yonder.there mountain 3-around-GÓÓ around 2-du-run.F 3-say.P 4-say.P coyote“We’ll run around yonder mountain”, Coyote said, they say.
bookmark