An example search has returned 50 entries
’Anishkeed, t’áá ká nóólk’oł lágo.
2-3-photograph.I neg 2-blink.O LÁGO’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.
very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R’Ólta’di ’áłchíní binaashii sédáago ’ííníshta’.
school-at children 3-across.from 1-sit.SNP 3-read.NI"Doildinę́ę’ daazts’ą́ą́ lá," didííniił.
3-be.outcast.NI-deceased 3-die.P DISC 3-2-tell.FBee nahaldzoohí yah ’adíítį́į́ł. Da’ yah ’ííńtą́?
broom in 3-2-bring.F.SSO Q in 3.2.bring.P.SSOChidí bits’ą́ą́’ niiltłago t’óó yíyooyił.
car 3-from 3-stop.P-GO just 3-3-push.ProgDamóogo ’áłah ’aleeh ’áko ’áadi nihaadíínááł.
Sunday 3-gather 3-be so there-at 1-Pl-to-2-arrive.FDá’ák’eh góyaa yishwoł.
cornfield down.that.way 1-run.ProgDiné nishłį́į ndi Bilaagana bizaad t’éí bee yáshti’.
Navajo 1-be.NI but English language only 3-with 1-speak.IDziłghą́’ą́ bizaad diists’a’ laanaa.
White.Mountain.Apache 3-language 1-understand.NI wishGah bik’ee’ taah yí’áhígóó ’eesbąs.
rabbit foot water 3-into1-drive.ProgHa’át’íí neidiyoołnih nínízin?
who 3-3-buy.F 2-think.NIhadazhdééłbįįd
pl-3DO-4dpl-fill.something.up.with.it.Phadiiltééł
3DO-1dpl-carry.him/her.up.out.of.something.Fhaidoołtééł
3DO-3-carry.him/her.up.out.of.something.FHáí lá Naatsis’áángóó náádeesdzá?
who-Q discover Navajo.Mountain.GOO again-3-go.FHodíínáá’ágo bááh dootł’izhí ła’ deeshį́į́ł.
after.a.while-GO bread blue some 1-eat.Fjidooyį́į́ł
3DO-4-eat.it.FJó nił bééhozin shibéeso ’adingo
because 2-with 3-knowledge.CI 1-money 3-dwindle.CI-GONa’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.
1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P
listen
When I was out herding I was resting under a pinetree and I went to sleep but suddenly to my surprise my dog woke me up.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
- na’nishkaad herd, go out herding
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -gi atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
- hanááshyį́į́’ rest
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- ’iishháásh sleep
- t’ah ńt’éé’ all of a suddenfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- ch’ééníssííd awaken him/her




