An example search has returned 50 entries
’At’ééd t’áá shǫǫ kinaasda’.
girl just good 3-puberty.P’Azhą́ níchíil ndi dibé ch’ínínil.
even 3-snow.I but sheep 3-1-release.P’Áde’óóyą́ą́’ lágo.
self-2-eat.O don’t’Áshįįh Bii’ Tóógóó náádísdzáago dziłghą́ą́’ hanáádeesh’nah.
Salt.Lake.City-toward again-1-go.F-GO mountain-back again-1-climb.R’Ííshją́ą́ shį́į́ díí ’atoo’ béésh bii’ kǫ’í bikáá’ dah séką́.
certainly perhaps this stew stove 3-on up 3-1-put.OC.P’Ólta’góó daats’í deeshááł doodaii’ jooł bee nideeshneeł.
school-toward maybe 1-walk.F or ball 3-with 1-play.F’Ániid ’iiyą́ą́’ ’áko ndi t’ah dichin nisin.
recently 1-eat.P even then still 3-hungry 1-want.NIbik’ídadidoohdis
pl-3DO-2dpl-wrap.it.around.it.FBįįh bił da’doółdǫǫh.
deer 3-with pl-2dpl-shoot.OCh’į́į́góó ch’ééh tádííyá.
fail in.vain 1-go.PCh’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad naalkaah doo baa ’áhonissin da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫd bik’i’diitą́.
formerly Navajo language research NEG 3-about 1-aware.CI NEG | now TOP at.least 3-of-1-understand.PCh’ééh la’ baa ntséskees.
in.vain puzzlement 3-about 1-think.IChidí ’anáshdlééh, háálá doo naalnish da.
car 3-1-repair.I because NEG 3-work.I NEGDibé bits’į́’ daodą́ą́’ lágo.
sheep 3-meat pl-3-1dpl-eat.O LÁGODlǫ́ǫ́’ ’a’ą́ą́dę́ę́’ hanoolne’ dóó naneesne’.
prairie.dog hole-from stick.head.up.out.P and 3-look.around.PDooládó’ shį́į́ shich’ohoos’ni’ da; ’adą́ą́dą́ą́’ kintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso naadiinígíí ńdiiłtsooz.
wow probably 1-lucky.P yesterday town areal down 1-go.I Past money twenty-NOM 3-sit.FFO.P
listen
Boy oh boy, I was in luck; yesterday I was walking down the street and found a twenty dollar bill.
bookmark- dooládó’ --- da lá (it) certainly isfind in Navajo Particle Lexicon
- shį́į́ perhaps, probably, possiblyfind in Navajo Particle Lexicon
- ’adą́ą́dą́ą́’ yesterdayfind in Navajo Adverb Lexicon
- góyaa downfind in Navajo Adverb Lexicon
- nit’ee’ pastfind in Navajo Particle Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
Díí tsé t’óó la’ béésh át’é nahalin.
this rock contrary.to.appearances metal 3.be.NI 3-resemble.NIhadazhdoołtééł
pl-3DO-4dpl-carry.him/her.up.out.of.something.Fhadééłbįįd
3DO-1-fill.something.up.with.it.Phanííníłchaad
3DO-2-card.it.(as.in.wool).PHádą́ą́’ ’áłtsé chidí naat’a’í nił nast’a’?
When past first airplane 2-with 3-fly.PHádą́ą́’ Jáan bighan ’áyiilaa?
When-past John 3-hogan 3-3-make.PHáí lá bił nanilnish?
who Q 3-with 2-work.IHáí lá sis ligái ííł’įįh?
who-Q belt silver 3-make.UHooghan bine’jígo łį́į́’ sizį́ dóó t’íís yiyaagi dahaastł’ǫ́.
home behind-at-GO horse 3-stand.SPN AND cottonwood 3-under-at up-3-3-tie.PJacob ’éí ayóo naalnish
Jacob this.one very 3-work.CIKingóó ’anááda’iisdee’.
town-to again-pl-3-go.RMary ha’át’íí nayiisnii’?
Mary what 3-3-buy.PNibéézh bee hane’ doo ndi naalnish da.
2-cellphone NEG but 3-work.P NEGnidiilyeeł
3DO-1dpl-carry.a.ropelike.thing.around.FNihimásání ha’át’íí lá yinízin?
1dpl-grandmother what LÁ 3-3-want.NIShikindóó t’áá ’ahanidi nikin si’ą́
1-house-at just near-at 2-house 3-sit.P.SROShínaaí shíká ’adoolwoł nisin ńt’éé’ ’áłt’ąą t’áadoo níyáa da.
1-older.brother 1-for 3-run.F 1-want.NI but after.all NEG 3-come.sg.P NEG
listen
I wanted my older brother to help me but unfortunately he didn’t come.
bookmark- -ká after, forfind in Navajo Postposition Lexicon
- benefactive
- Future (F)
- yishwoł run along
- Neuter Imperfective (NI)
- nisin think, want
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- ’áłt’ąą after allfind in Navajo Adverb Lexicon
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- nishááh come, arrive




