An example search has returned 50 entries
ʼAdaʼniigeh, nihíká ʼadoohjah.
3pl-marry.F 1dpl-after 2dpl-run.pl.F’Adáádą́ą́’, hééł sinil góne’ hasht’ehooshłaa.
Day.last belongings storage inside 3-1-clean.P’Ałk’ésdisí naháłnii’go sitsilí dóó shideezhí ’aheełt’éego bá ’ahá níjaa’.
candy 3-1-buy.P-GO 1-little.brother and 1-little.sister RECP-equal-GO 3-for RECP-for 3-lie.aligned.PlO.NPAsdzą́ą́ yázhí bichidí doondó’ naalnish da.
woman little 3-car not.even but 3-work.P NEGAt'ééd aní shí k'ad naalyéhé báhooghango déyá. Nit'éé' bimá aní k'adee' da'iigháásh.
girl 3-say.IP 1-now goods 3-for-home-GO directional-go. past 3-mother 3-say.IP now time-sleep.Baa tįįh náádiikah.
3-for achieve 1dpl-walk.pl.ICh’iyáán t’óó ’ahayóí ndi tó ’ádin.
food lots but water 3-none.NIChahash’ohjí ch’ínááhoníshóó’.
brush arbor-JÍ out-again-area-sweep.RDamǫ́ǫgo tódilchxoshí yishdlį́į́h.
Sunday-GO soda 3-1-drink.UDoo hanii kintahgóó díníyáa da nisin.
NEG contrary town-toward 2-start.go.P NEG 1-think.CIDziłghą́ą́’í bizaad doo shił bééhózin da.
White.Mountain.Apache-NOM 3-language NEG 1-with 3-ho-know.CI NEGDíí dibé yázhí yíłtééł.
TOP sheep little 3-2-carry.AnO.ProgHa’át’íísh neidiyoołnih nínízin?
who-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHaa'íyee' díí chidí bikééji' adeez'ahí hasht'e diilnííł.
lets.see this pickup.truck 3-1.pl-fix.Fhadazhneeshchaad
pl-3DO-4dpl-card.it.(as.in.wool).Phadeneeshchaad
pl-3DO-3dpl-card.it.(as.in.wool).PHaidą́ą́’ shich’ą́ą́h ’ííchííl na’nishkaadgo.
winter-past 1-protect 3-snow.P 3-1-herd.CI-GOHastiin Nééz lą́ą hádadíníit’ı̨́ı̨́’.
Mister Neez emph pl-3-1dpl-search.IHáadi lá lį́į́’ naakai?
where-at Q horse 3-walk.pl.IMary ha’át’íí yinízin?
Mary what 3-3-want.NINíwe, tʼáádoo ʼabeʼ tʼóó bee naninéʼhí. Hazhóʼó nidlą́.
stop NEG milk just 3-with 2-play.R-NEG properly 3-2-drink.IShichidí t’ahdii yá’át’ééh, ’át’ah ’índa ła’ ninááhideeshnih.
1-car still 3-good.NI later one again-3-1-buy.FShidá’í látsíní ’áyiilaa’ii’ yaa bił hoozhǫǫhgo bima yaa yinítą́.
1-uncle bracelet 3-make.P-and 3-3-happy.I 3-mother 3-3-give.PShimá dóó shizhé’é Yootóodi ’ółta’ ńt’éé’.
1-mother and 1-father Santa.Fe-at 3-go.to.school.NI pastShimá bighangóó shíni’ ńt’éé’ ch’ééh déyáago shił náhoogéé’.
1-mother 3-home-to 1-desire.to.go past in.vain 1-go.P-GO 1-with ho-become.lazy.XShí ’éí doo shił bééhozin da nít’éé’.
1-possessive TOP NEG 3-3-knowledge.CI NEG pastShínaaí shíká ’adoolwoł nisin ńt’éé’ ’áłt’ąą t’áadoo níyáa da.
1-older.brother 1-for 3-run.F 1-want.NI but after.all NEG 3-come.sg.P NEG
listen
I wanted my older brother to help me but unfortunately he didn’t come.
bookmark- -ká after, forfind in Navajo Postposition Lexicon
- benefactive
- Future (F)
- yishwoł run along
- Neuter Imperfective (NI)
- nisin think, want
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- ’áłt’ąą after allfind in Navajo Adverb Lexicon
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- nishááh come, arrive




