An example search has returned 50 entries
’At’ééd t’áá shǫǫ kinaasda’.
girl just good 3-puberty.P’Áshįįh Bii’ Tóodi níyáago dził bąąh hanáádeesh’nah.
Salt.Lake.City-at 1-go.P-GO mountain 3-on again-1-climb.RAsdzą́ą́ yázhí bichidí doondó’ ndi naalnish da.
woman little 3-car not.even but 3-work.P NEGAshkii tł’óodi naashné ni. Nit’éé’ bimá aní k’adee’ ’aadéé’ chiíłtsxóoí yilwoł.
boy outside-at 1-play.IP 3-say. past 3-mother 3-say.IP now there-from vehicle-yellow-NMZ 3-moving.fast.FBibee’eldǫǫh haiyííłhan’ii’ ’bįįh yił ’adeesdǫǫh.
gun 3-jerk.out.P-and deer 3-shot.PBá ólta’í la’ t’áá shǫ́ǫ́ da nihaa joozba’.
3-teacher some at.least such.as 1du-about 3-care.PCh’ééh jiyáán náánááshdą́ą́’.
watermelon again-1-eat.RCh’éénísh’į́įgo náá’deeshtł’óół nissin.
out summer.GO 1-again.weave.F 1-desireCh’iyáán ’ádaasdįįdgo kingóó ła’ hááshááł.
food pl-3-run.out.P-GO store-to some area-1-go.get.ProgCh’iyáán t’óó ’ahayóí ndi tó ’ádin.
food lots but water 3-none.NIChahash’ohjí ch’ínááhoníshóó’.
brush arbor-JÍ out-again-area-sweep.Rdadidínóołkał
pl-3DO-2dpl-start.to.herd.them.(animals).FDiné nishłį́į ndi Bilaagana bizaad t’éí bee yáshti’.
Navajo 1-be.NI but English language only 3-with 1-speak.Idizhdiłjeeh
3DO-4-start.fire.IDooládó’ shį́į́ ’adą́ą́dą́ą́’ shich’ohoos’ni’ da kintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso naadiinígíí ńdiiłtsooz.
wow probably yesterday 1-lucky.P town areal down 1-go.I Past money twenty-NOM 3-sit.FFO.PHa’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?
what 3-for meeting 4-say.NIHaa’íyee’ díí chidí bikééji’ adeez’ahí hasht’e diilnííł.
lets.see this pickup.truck 3-1.pl-fix.Fhajiłgéésh
3DO-4-cut.it.out.IHatáaldi ’iikááh ’atah ’ajóle’.
ceremony-at sandpainting among 4-make.OHooghandóó ch’ínáshdáahgo dibé nánásh’įįh.
home-from 1-go.outside.R-GO sheep 1-look.RJacob ’éí ayóo naalnish
Jacob this.one very 3-work.CIjidooyį́į́ł
3DO-4-eat.it.Fjitł’ó
3DO-4-weave.it.IMary ha’át’íí yinízin?
Mary what 3-3-want.NIShilééchąą’í bikéé’ yishááł.
my.dog 3-following 1-go.ProgShí ’éí t’áá naanishdóó kingóó déyá.
I TOP just work-from town-to 1-go.ISitsóí ’ólta’góó dah diigháahgo ła’ béeso baa yish’ááh.
1-grandchild school-toward up 3-start.to.go.I-GO some money 3-to 3-1-give.SRO.UT’ah nagháíí yę́ędą́ą́’ ’áłchíní nízaadi da’ółta’ nít’ę́ę́’.
still there past children far-at pl-3-read.I pastT’áá ’íídą́ą́’ ła’ nímasii bik’ééłgizh.
already some potato 3-1-peel.PTsé bikáa’gi béésh dah si’ą́.
rock 3-on-at knife up 3-sit.SNPTsinaabąąs bee nida’abąąs yę́ędą́ą́’ shi’dizhchį́.
wagon 3-with pl-3-drive.I past 1-pass-born.PWónáasdóó t’óó tsé’édin nihee deezhchííl.
so.then just overwhelm 1pl-with 3-snow.Pyishbéézh
3DO-3-boil.it.PYiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI
listen
When you go to Gallup tomorrow where do you want to eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- háá-P.ENCLITIC wherefind in Navajo Questions Lexicon
- -sh enclitic for content questionsfind in Navajo Questions Lexicon
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)
- yíshą́ eat itlook up conjugationhide conjugation ▾
- Continuative Imperfective (CI)
- nisin think, want




