An example search has returned 50 entries

’Adą́ą́dą́ą́’ ch’iyáán ’áshłaago dajííyą́ą́’.

yesterday food 1-make.P-GO pl-4-eat.P
listenloadingplaying

Yesterday I cooked food and they ate.

’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó dichin shi’niiłhį́.

morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG 3-because soon hunger 1-3-kill.I

’Ashkii t’áá shǫǫ ółta’ lá.

boy good.thing 3-learn.I DISC

’Ayóo la’ deesdoi, nahóółtą́ą́’ laanaa.

very disc 3-hot.SPN 3-rain.O hope

’Áádóó háajigo dah diníyá?

and.then which.way-GO start.off 2-go.I

’Áde’óóyą́ą́’ lágo.

self-2-eat.O don’t

’Ádą́ą́dą́ą́’ásh nishínílnish?

yesterday-Q 2-work.P

’Áádę́ę́’ nánísdzáago łį́į́’ ni’deeshjoł.

from.there 1-return.p-GO horse 3-for pl-1-feed.F

bik’ídidíídis

3DO-2-wrap.it.around.it.F
listenloadingplaying

wrap it around it, 2nd person singular

Béeso bá hooghan góne’ saad hazlį́į́’.

bank inside words 3-pas-it.occured.P
listenloadingplaying

There was an arugment inside the bank.

Ch’ééh jiyáán náshdį́į́h ’áádóó tó náshdlį́į́h.

watermelon again-1-eat.R then water again-1-drink.R
listenloadingplaying

I eat watermelon then I drink water.

Chidí nidabinóołtłáád.

car pl-3-2dpl-stop.O

dadidiilyįh

pl-3DO-1dpl-melt.it.F

Damóogo nihaa náájídááh.

Sunday.GO us.return 4-again.visit.F
listenloadingplaying

Visit us again on Sunday.

daoołhį́į́’

pl-3DO-2dpl-melt.it.(snow).P

Dibé ła’ yóó’ ’íínilgo k’adę́ę ’e’e’aahgo ch’ééh naanááshwoł.

sheep some away 3-1-lose.P-GO almost evening in.vain 3-after 1-run.around.P

didazhdiłjeeh

pl-3DO-4dpl-start.fire.I

didołjeeh

3DO-2dpl-start.fire.I

Diné bikéyah bikáa’gi ndahonidzood yę́ędą́ą́’ Naatsis’áán hoolyégóó niha’áłchíní bił ’adahineet’į́į́’.

Navajo 3-land 3-on-at pl-areal-3-flee.pl.P past Navajo.Mountain areal-be.called.NI-to 1pl-children 3-with pl-1dpl-sneak.off.P

dizhdidoołjah

3DO-4-start.fire.F

Díí ’abíní dibé tóógóó neeshkał.

this morning sheep water-to 3-1-herd.Prog

Doo ńdeeshdááł da, háálá kwii doo shił yá’áhoot’éeh da.

NEG 1-return.F NEG because here NEG 1-with 3-good.NI NEG

Dooládó’ shį́į́ shich’ohoos’ni’ da; ’adą́ą́dą́ą́’ kintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso naadiinígíí ńdiiłtsooz.

wow probably 1-lucky.P yesterday town areal down 1-go.I Past money twenty-NOM 3-sit.FFO.P

Dziłgóó ’o’ooldee’ yę́ę ná’ooldah.

mountain-to 3-go.pl.P past 3-return.pl.I

Ha’at’iish náádaadi’ní?

what-Q again-pl-3-say.I

hadanoołchaad

pl-3DO-2dpl-card.it.(as.in.wool).P

Hastiin t’áá baa wóólyeed lágo.

man see.to.it to.him 2-run.to.O NEG-wish

hazhdoołtééł

3DO-4-carry.him/her.up.out.of.something.F

Háí lá Naatsis’áángóó náádeesdzá?

who-Q discover Navajo.Mountain.GOO again-3-go.F
listenloadingplaying

Who is going to Navajo Mountain again?

Háí lá yiską́ągo Tónaneesdizígóó bił ’adeeswod?

who discovery tomorrow.GO Tuba.City.GOO with 3-drive.F-Q

háíníłgizh

3DO-2-cut.it.out.P

Jacob ’éí ayóo naalnish

Jacob this.one very 3-work.CI

Na’nízhoozhígóó náádínídzáago háadish ’adeeshį́į́ł nínízin?

Gallup-toward again-2-go.R-GO where-Q 1-eat-F 2-want.NI

Naaltsoos bikáá’ na’aníshí bikáa’gi si’ą́.

book desk 3-on-at up 3-lie.SRO.SPN

nidiilyeeł

3DO-1dpl-carry.a.ropelike.thing.around.F
listenloadingplaying

carry a ropelike thing around, 1st person dual

Nimá sání dó’ bina’nitin t’ah ła’ bénánílniihísh łí.

2-grandmother DÓ’ 3-teaching yet some 3-2-remember.CI-Q ŁÍ

Nizhónígo ha’íí’ą́ yę́ędą́ą́’ ts’íiłgo da’ségis.

beautiful sunrise past quickly pl-3-1-wash.P

NTUdi yee’ da’íídóółtah yéeni’ háajį́’goshį́į́ da daįįnóołta’.

NTU-at really pl-2dpl-attend.school.R contrary.to.assumption somewhere such.as pl-2dpl-study.P

Níwe, tʼáádoo ʼabeʼ tʼóó bee naninéʼhí. Hazhóʼó nidlą́.

stop NEG milk just 3-with 2-play.R-NEG properly 3-2-drink.I

Sha’ałchíní ayóó niłch’í naalkídi deineł’į́ ’áko ndi shí éí shináá bąą adin.

1-children very air 3-move.I 3-3.look.I however I 1-eyes 3-on doesn’t exist.

Shich’é’é bi’éé’ bá ’áshłéehgo naat’ą́hí hááłgizh.

1-daughter 3-clothes 3-for 3-1-make-I 1-GO fabric I-cut.P

Shicheii déidiiłjeeh’ii’, hoozdohgóó nahisiitą́.

1-grandfather 3-3-built.fire.P-and warm-to 3-sit.P

Shilééchąą’í b na’nishkaadgo jooł b ’abíńjíshhałgo yikéé’ náádiilwo’.

1-dog 3-with 1-herd.CI ball 3-for 3-1-bat.R-GO 3-after 3-run.R

Shimá dóó shizhé’é bił dibé dóó tł’ízí ta’nda’díígish nt’éé’.

1-mom and 1-dad 3-with sheep and goats 3-pl.shear.I past

Shimósí yázhí tsin yąąh dah sidáago hádésh’na’ ńt’éé’ ’áłt’ąą hadanáálwod.

1-cat little tree 3-on up 3-sit.SPN-GO 1-climb.P but after.all 3-run.down.P

Shį́įgo ch’ééh jiyáán yishį́į́h ’áádóó tó lą’í yishdlį́į́h.

summer-GO watermelon 3-1-eat.U and.then water lots 3-1-drink.U
listenloadingplaying

Every summer, I eat watermelon then I drink a lot of water.

T’ah doo la’ shą́ą́’ ’azhjaa’góó náádiikáah da.

not.yet DISC flea market-to 1pl-run.I NEG

T’áá shǫǫ da la’ da’adą́ądi diné bich’iiyą’ hólǫ́ǫ́ .

at.least such.as some restaurant-at Navajo 3-food 3-exist.NI DISC

Yiską́ągo ’azee’ííłíní niwoo’ yideeshnish doo.

tomorrow doctor 2-teeth 3-2-work.F will.be