An example search has returned 50 entries

’At’ééd t’áá shǫǫ kinaasda’.

girl just good 3-puberty.P

’Ałk’idą́ą́’ dahane’ yę́ę bíneeshdlį́įgo yíłta’.

long.ago pl-story past 3-1-admire.I-GO 3-1-read.P

’Ólta’di ’áłchíní binaashii sédáago ’ííníshta’.

school-at children 3-across.from 1-sit.SNP 3-read.NI

’Óshą́ą́’ laanaa’ dichin shi’niiłxį́.

1-eat.O wish hunger 1-3-kill.I
listenloadingplaying

I wish I could eat, I am very hungry.

’Íhoo’aah ’ayóo bidziil.

education very 3-strong.I

bik’ídeediz

3DO-1dpl-wrap.it.around.it.P

bik’ídidíídis

3DO-2-wrap.it.around.it.F
listenloadingplaying

wrap it around it, 2nd person singular

dadidíníilkał

pl-3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 1st person plural

dadiilbish

pl-3DO-1dpl-boil.it.F
listenloadingplaying

boil it, 1st person plural

dadoołhį́į́’

pl-3DO-2dpl-melt.it.P

dajiłhį́į́h

pl-3DO-4dpl-melt.it.(snow).I

Damóogo nihaa náájídááh.

Sunday.GO us.return 4-again.visit.F
listenloadingplaying

Visit us again on Sunday.

Damǫ́ǫgo tódilchxoshí yishdlį́į́h.

Sunday-GO soda 3-1-drink.U
listenloadingplaying

On Sundays I drink soda.

deididínóołkał

pl-3DO-3dpl-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 3rd person plural

Dibé dził binaashii nanishkaad.

sheep hill 3-across.from 3-1-herd.CI

Dibé bitah dídéesh’įįł, díkwíínee’ náádeishchį́.

sheep 3-among 3-1-look.F how.many-really again-3-born.R
listenloadingplaying

I’m going to the flock to see how many sheep have been born.

dideidiłjeeh

pl-3DO-3dpl-start.fire.I

didishjeeh

3DO-1-start.fire.I

dishhį́į́h

3DO-1-melt.it.I

Díí tł’éé’ t’áá ká dóola dá’ák’eólyeed lágo, dádiʼnítįįh.

this night NEG bull into.field-3-run.O hope.not 3-2-close.gate.I

Dooládó’ shį́į́ shich’ohoos’ni’ da; ’adą́ą́dą́ą́’ kintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso naadiinígíí ńdiiłtsooz.

wow probably 1-lucky.P yesterday town areal down 1-go.I Past money twenty-NOM 3-sit.FFO.P

díníshkaad

3DO-1-start.to.herd.them.(animals).I

Haashą’ ʼátʼé, shí bichʼįʼ haʼdiisdzih.

how-Q 3-be.NI 1 3-to 1-speak.F

Hahgo lá tá’dinigizh?

When part 2-shear.F

Haóódziih lágo.

2-speak.O don’t

Hádą́ą́’ ’áłtsé chidí naat’a’í n nast’a’?

When past first airplane 2-with 3-fly.P

Háí lá ’ałhosh?

who Q 3-sleep.I

Háísh yiską́ągo ’adoogis?

who-Q tomorrow 3-wash.F

Hooghandóó ch’ínáshdáahgo dibé nánásh’įįh.

home-from 1-go.outside.R-GO sheep 1-look.R
listenloadingplaying

When I go out of the house I check on the sheep.

Jáanísh naalnish?

John-Q 3-work.I

Kintahgóó diit’ash.

town-to 1dpl-go.du.Prog

Lééchąą’í t’áá shǫǫ ’akéé’ nálwod lá.

dog good.thing INDEF-behind 3-return.P DISC

Mary ha’át’íí lá yinízin?

Mary what Q 3-3-want.NI

Náneeskaadi t’áádoo naa’ółí bił yíyą́ą’da. ’Alóós t’éiyá yíyą́ą́’.

Tortilla-N (t’áá)doo-NEG Bean-N bił-3-with yíyą́ą’da-3o-1s-eat.P NEG Rice-N t’éiyá-only yíyą́ą’-3o-1s-eat.P.

nidoohłeeł

3DO-2dpl-carry.a.ropelike.thing.around.F
listenloadingplaying

carry a ropelike thing around, 2nd person dual

nishóóh

3DO-2-brush/comb.it.I

Nizhónígo ha’íí’ą́ yę́ędą́ą́’ ts’íiłgo da’ségis.

beautiful sunrise past quickly pl-3-1-wash.P

Shá bíighah tsiyaa sédáago, shinááł nida’jiłkǫ́ǫ́’.

sun proportionate tree-under 1-sit.SPN-GO 1-watch.CI pl-4-swim.P

Shíká ’anánílwo’ doodago’ t’áadoo shaa nánít’į́ní!

1-after indef-help.R or just-neg 1-about 1-2-bother.NI-neg

Shínaaí shíká ’adoolwoł nisin ńt’éé’ ’áłt’ąą t’áadoo níyáa da.

1-older.brother 1-for 3-run.F 1-want.NI but after.all NEG 3-come.sg.P NEG

Sitsóí éí ’ashiiké nidaanéego ’atah nijóne’ laanaa nízin.

my.grandson TOP boy pl-3pl-play.I-GO join 4-play.O hope 3-3.want.CI
listenloadingplaying

My grandson is wishing to participate in the boys game.

T’ah ’abíínídą́ą́’ naanishgóó dah dii.

still morning-past work-to up start-1-step.I

Tł’éédą́ą́ łééchąą’í léi’ nihił ’yaííyá’ii’ neeztį́.

last.night dog strange 1dpl-with 3-come.inside.P-and lie.down.SNP

Tł’éédą́ą́’ ni’shéłhaazh.

night-past 1-rest.P

yiidą́

3DO-1dpl-eat.it.I

yiishjį́į́ł

Progressive Mode: 1-become.black.Prog
listenloadingplaying

I am in the process of becoming black, getting sunburned

Yéego nihee nahóółtą́ągo yá’át’ééh doo yę́ę ’áko shį́į́ naadą́ą́’ dadinóosééł.

hard.GO 1pl-on 3-rain.P.GO 3-good future wish then maybe corn 3pl-grow.F
listenloadingplaying

If it rains really hard, then maybe the corn will grow well.

Ła’ damóo yę́ędą́ą́’ dah ’iyétł’ónée, k’ad ’ałníí’góó ’eeshtł’óół.

one Sunday past up 3-1-set.P-past now middle-toward 1-weave.Prog

Ła’ nídeezid yę́ędą́ą́’ ’áajigo niséyá.

one month past that-way-GO 1.go.P

ʼDa’azhishgóó, sis łigaii shaʼ díílééł.

dance-to 1-go.F belt silver 1-borrow 3-lend.SFO.F