An example search has returned 50 entries
’Ak’ah ła’ dishhį́įhgo baa naashá.
lard some 3-1-melt.I 3-to 1-go.CI’Ahwééh náánááshdlą́ą́’.
coffee again-1-drink.R’Ahwééh ła’ wóshdlą́ą́’.
coffee some 3-1-drink.O’Ak’éégo ’éí chizh niléí keehaidi ninahdahiigééh nt’éé’.
autumn-GO that wood over.there winter.camp-at pl-3-1-unload.P past’Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh nít’éé’.
long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past’Áłahji’ tó dilchxoshí síníł’ą́.
always water popping-Í 3-2-keep.SPN’Áłchíní hazhóʼí bik’i yíldził.
children careful 3-for 2-support.ProgCh’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad éí t’ááshxǫǫd t’áá bee yáshti’.
formerly English NEG 1-understand.I NEG | now TOP at.least just 3-with 1-speak.IChidí łizhinígíí doodago łigaaígíí daats’í nahideeshnih?
car black-nom or white-nom perhaps 3-2-buy.FDa’ dichinísh nínízin?
Q hunger-Q 2-feel.NIDamǫ́ǫgo tódilchxoshí yishdlį́į́h.
Sunday-GO soda 3-1-drink.UDibé bits’į́’ daodą́ą́’ lágo.
sheep 3-meat pl-3-1dpl-eat.O LÁGOdizhdínóołkał
3DO-4-start.to.herd.them.(animals).FDziłneeláagí nánisé’ ’azee’ háágeed.
mountain-end-at growing.herb medicine up-3-1-dig-1.PHa’át’íísh biniinaa naníchxǫ’?
what-Q 3-because 2-pout.CIhanííníłchaad
3DO-2-card.it.(as.in.wool).PHastiin t’áá ’ádzaagóó nahasne’.
man at.random 3-tell.PHáadi lá dibé nidahaniih?
where-at Q sheep pl-3-pass-sell.CIHáí lá sis ligái ííł’įįh?
who-Q belt silver 3-make.UHáísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.Pjíí’aal
3DO-4-chew.it.PK’idadeelyáá nit’éé’ t’óó daazgan, háálá doo nahałtin da.
1pl-plant.P past just 3pl-dry.SPN, because NEG 3-rain.CI NEG
listen
We planted but they just shriveled up, because of the lack of rain.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- k’idishłé plant it
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- Si-Perfective Neuter (SPN)
- háálá for, becausefind in Navajo Conjunction Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- Continuative Imperfective (CI)




