Ła’ ha’nitáhígíí ’éí biihidzóhí 50 entries
’Asdzą́ą́ Báhoozhóní yinishyé.
woman happy 1-called.NI’Íídeeshwosh daats’í doodaii’ saad naalkaah bindeeshnish.
1-sleep.F maybe or word research 3-1-work.FAsdzą́ą́ yázhí bichidí doondó’ ndi naalnish da.
woman little 3-car not.even but 3-work.P NEGbik’ídadisoodiz
pl-3DO-2dpl-wrap.it.around.it.Pbik’ídeediz
3DO-1dpl-wrap.it.around.it.Pbik’ídisoodiz
3DO-2dpl-wrap.it.around.it.PChidíłtsooí bidááh síńzį́į dooleeł.
car-yellow-REL 3-for 2-stand.SPN FUTdeiilyį́į́h
pl-3DO-1dpl-melt.it.(snow).IDibé dził binaashii nanishkaad.
sheep hill 3-across.from 3-1-herd.CIDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI Qdidínéeshkał
3DO-1-start.to.herd.them.(animals).Fdiidííłjéé’
3DO-3-start.fire.PDíí mósí yázhí hooghangóó nááshtééł.
this cat little home-towards 3-1-carry.ProgDíí yiską́ągo ’íídííłtah.
this tomorrow 3-2-read.FDoo ’atiin bąąhgóó ch’il ’ahwééh ’áłah ’ájíléeh da.
NEG road 3-beside-along plant coffee together 3-4-gather.SFO.I NEG
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- Indirect command with negationfind in Navajo Imperatives
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasessaad ’át’éii zanoo’į́ bik’ídáahgi
- 4th person admonition, negative, Imperfectivefind in Navajo Imperatives
- -ąąh on, beside’akéé’ si’ání zanoo’į́ bik’ídáahgi
- location
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a date’akéé’ si’ání zanoo’į́ bik’ídáahgi
- T’ahdii
Doondó’ ’awéé’ yicha da.
not.even baby 3-cry.I NEGdíłhį́į́h
3DO-2-melt.it.IGohwééh ła’ shaa níkaah.
coffee some 1-to 2-give.OC.IHa’át’íísh nizhé’é nahideeshnih nízin.
what-Q 2-father 3-1-buy.F 3-want.NIHaashíyee' díí naak'ee sinilí biniitááh t'áá daats'í bee hoot'į́.
try.and.find.out this eyeglasses 3-2-try.IP just maybe 3-with area-pas-see.Prog.Nhaiłgéésh
3DO-3-cut.it.out.Ihanishchaad
3DO-1-card.it.(as.in.wool).Ihayííłgizh
3DO-3-cut.it.out.PHáágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?
where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI JohnHáísh yiską́ągo ’adoogis?
who-Q tomorrow 3-wash.Fjííyą́ą́’
3DO-4-eat.it.PK’ad niba’ sédáa dooleeł.
now 2-wait 1-sit.SPN FUTMexicogóó daashin déyáa ni’.
Mexico-to was.it 2-go.I NI’naohłé
3DO-2dpl-carry.a.ropelike.thing.around.Ineizlá
3DO-3-carry.a.ropelike.thing.around.PNi ga’ k’ad dibé bikéé’ díínááł.
you EMPH now sheep 3-behind 2-go.FNichxǫ' aad ’át’éii">t'áadoo baa nánít’íní.
stop NEG 3-about 2-bother.I-Ínidasiilkáá’
pl-3DO-1dpl-investigate.it.Pnidasoolá
pl-3DO-2dpl-carry.a.ropelike.thing.around.Pnishóóh
3DO-2-brush/comb.it.IŃdíshchíí’ yáázhí bąąh hasis’na’go shił yaa ’ádzaa.
pine.tree little 3-on 1-climb.P-GO 1-with down 3-act.PŃléí dziłtsį́į́góó diit’ash.
there mountain-base-toward start-1du-go.du.IShich’é’é bi’éé’ bá ’áshłéehgo naat’ą́hí hááłgizh.
1-daughter 3-clothes 3-for 3-1-make-I 1-GO fabric I-cut.PShichidí t’ahdii yá’át’ééh, ’át’ah ’índa ła’ ninááhideeshnih.
1-car still 3-good.NI later one again-3-1-buy.FShichidí t’ahdii yá’át’ééh, ’át’ah ’índa ła’ ninááhideeshnih.
1-car still 3-good.N later one again-3-1-buy.FShidibé ’ąą’ dinót’į́į́ł laanaa ch’ééh nisin.
1-sheep expanse 3-increase.O wish in.vain 1-want.CIShimá bighangóó náshdáahgo łééchąą’í baná’ástso’.
1-mother 3-house-toward again-1-go-GO dog 3-again-1-feed.RT’áadoo hooyání łį́į́’ shidáagi ch’éltáál.
suddenly horse 1-front-at 3-bolt.PTó lą’ígo nidlą́ ’áko bee nitah yá’áhoot’ééh dooleeł.
water many 3-2-drink.DI so 3-with 2-among pl-3-good.NI future
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- T’ahdii
- ’áko so, so that, so thenfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ee by means of’akéé’ si’ání zanoo’į́ bik’ídáahgi
- -tah, -taa-, -ta- among, mixing’akéé’ si’ání zanoo’į́ bik’ídáahgi
- Neuter Imperfective (NI)
- dooleeł futuresaad ’át’éii zanoo’į́ bik’ídáahgi
- dooleeł futuresaad ’át’éii zanoo’į́ bik’ídáahgi