Ła’ ha’nitáhígíí ’éí biihidzóhí 50 entries
’Adeesdíilgo dibé sits’ą́ą́’ dah diijéé’.
3-thunder.P-GO sheep 1-away.from start-3-run.Pl.P’Asdzą́ą́ Báhoozhóní yinishyé.
woman happy 1-called.NI’Ałk’idą́ą́’ dahane’ yę́ę k’ad ’índa baa nídahane’.
past pl-3.tell.story.I old now until.now 3-for pl-3.tell.story.I’áko shį́į́
CONJ’Óshą́ą́’ laanaa’ dichin shi’niiłxį́.
1-eat.O wish hunger 1-3-kill.I’Áłah ’aleehgo ch’iyáán ’ádadiilnííł ’áko shį́į́ ’índa diné ndahidookah.
meeting-Comp food 3-1-Pl-make.F CONJ people 3-Pl.will-arrive.FAsdzą́ą́ yázhí bichidí doondó’ naalnish da.
woman little 3-car not.even but 3-work.P NEGBéésh bii’ kǫ’í bizooł dego deez’á.
stove 3-pipe up 3-extend.SPNbik’ídadohdis
pl-3DO-2dpl-wrap.it.around.it.IDa’ chidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?
Q car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIdajiłhį́į́h
pl-3DO-4dpl-melt.it.(snow).Idajííyą́ą́’
pl-3DO-4dpl-eat.it.Pdajííłhį́į́’
pl-3DO-4dpl-melt.it.(snow).PDaniel hahgosh hidilníísh?
Daniel when-Q 3-start.work.IDaniel hahgosh hidilníísh?
Daniel when-Q 3-start.work.Idaoohdlą́ą́’
pl-3DO-2dpl-drink.it.Pdeidíníłkaad
pl-3DO-3dpl-start.to.herd.them.(animals).Ideiłhį́į́h
pl-3DO-3dpl-melt.it.(snow).Ididadiiljéé’
pl-3DO-1dpl-start.fire.Pdideididoołjah
pl-3DO-3dpl-start.fire.FDíí ’abíní dibé tóógóó neeshkał.
this morning sheep water-to 3-1-herd.ProgDíí tł’óół tsin bik’ídísdis.
this rope stick 3-on-3-1-wrap.IDíkwíísh ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIDoo deighánígóó łeeyi’ ’azhnígeed.
NEG far ground-inside 3-4-dig.Phaa yídéetą́ą́’
hadadoołbįįd
pl-3DO-2dpl-fill.something.up.with.it.Phadaniilchaad
pl-3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).Phadasiigeed
pl-3DO-1dpl-dig.it.out.Phadeeshtééł
3DO-1-carry.him/her.up.out.of.something.Fhaníłchaad
3DO-2-card.it.(as.in.wool).IHáadi lá ’ádeiit’į́?
where-at Q pl-3-beHáí dahoneesná, Kinłánídę́ę́’ ’Óola yee ’ádadójíhígíí doodago Gah Bikee’ Taah Yí’áhídę́ę́’ Hado yee ’ádadójíhígíí daats’í?
who pl-3-win.P Denver-from nugget 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom or Florida-from heat 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom perhaps
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- háí who
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- doodago orfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- daats’í maybe, perhaps, possiblyfind in Navajo Adverb Lexicon
Joołísh ’atiin tsé’naa ’ahííníłhan doodaii’ daats’í ’anít’i’ báhátis ’ahííníłhan?
ball-Q road across 3-2-throw.P or perhjaps fence 3-over 3-2-throw.PNa’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.
1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- na’nishkaad herd, go out herdingfind in Navajo Verb Modes
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -gi atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- hanááshyį́į́’ restfind in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’iishháásh sleepfind in Navajo Verb Modes
- t’ah ńt’éé’ all of a suddenfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ch’ééníssííd awaken him/herfind in Navajo Verb Modes
nidoohłeeł
3DO-2dpl-carry.a.ropelike.thing.around.FŃléí ’asdzą́ą́ sáníshą’ háí ’át’į́?
there woman old-Q what 3-be.Nńt’éé’
Ronshą’ saadísh neiiłkaah?
Ron-Q word-Q 3-3-investigate.ISháahsita’gi yihę́ęsgo tsin-ts’ósí bee yích’id.
1-point.between.shoulder.blades 3-itch.I-GO stick 3-with 3-1-scratch.PShidá’í látsíní ’áyiilaa’ii’ yaa bił hoozhǫǫhgo bima yaa yinítą́.
1-uncle bracelet 3-make.P-and 3-3-happy.I 3-mother 3-3-give.P
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ashłééh makefind in Navajo Verb Modes
- -ii’ and, and thereuponfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -aa tofind in Navajo Postposition Lexicon
- benefactive
- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- cognitive experiencer
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
Shidá’í tsékooh góyaa bił ’adáá’áázh.
1-uncle canyon areal-down 3-with 1.go.dual.PShidibé ’ąą’ dinót’į́į́ł laanaa ch’ééh nisin.
1-sheep expanse 3-increase.O wish in.vain 1-want.CIShimá sání dah díníilghaazh ’ayiila’ii’, nihí yaa néíni’ką́.
1-grandmother frybread 3-3-make.P-and 1.dpl under 3-3-place.P
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- -ii’ and, and thereuponfind in Navajo Conjunction Lexicon
- yaa down, downwardfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ashłééh makefind in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- baa’nishkah place it, put itfind in Navajo Verb Modes