An example search has returned 50 entries
’Aadę́ę́’ hoołtį́į́ł.
there-from 3s-rain.Prog’Ahwééh bee yishdlį́hígíí bikáá’ ’adání bikáá’ dah yish’ááh.
coffee 3-with 3-1-drink.P-NOM table 3-on up 3-1-put.SRO.U’Ałk’ésdisí naháłnii’go sitsilí dóó shideezhí ’aheełt’éego bá ’ahá níjaa’.
candy 3-1-buy.P-GO 1-little.brother and 1-little.sister RECP-equal-GO 3-for RECP-for 3-lie.aligned.PlO.NP’Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh nít’éé’.
long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past’Eii mósí tsásk’eh bik'i dah síłteeh.
that cat bed 3-on up 3-2-AO.CI’Hágoónee’, béeso shaa ní’aah.
well money 1-for 2-give.SRO.I’Ííshją́ą́ díí ’atoo’ béésh bii’ kǫ’í bikáá’ dah séką́.
don’t forget this stew stove 3-top up 1-put.P.OC’Áádę́ę́’ nánísdzáago łį́į́’ bá ni’deeshjoł.
from.there 1-return.p-GO horse 3-for pl-1-feed.F-ááłk’iis
-ą́ą́h
-chą́’
-níká
Bá’ólta’ísh Jáan ’éí doodaii’ Mary daats’í yich’į’ haadzíí’?
teacher-Q John TOP or Mary perhaps 3-to 3-talk.PBéeso bá hooghan góne’ shił ha’ashch’ą́ą́l dóó ’azéé’ííł’íní bił yah ’ííyá.
money 3-for building inside 1-with 3-go.up.as.elevator.P and doctor 3-with into 1-GO.PBéeso bá hooghandi béeso ch’ééh ’adííníshkeed.
money 3-for house-at money in.vain 1-ask.IBilagáana bizaad bił nantł’a.
English language 3-with 3-difficult.NIBįįh bináyaa niłchiin ’éí hataałii chodayooł’į́.
deer 3-eye beneath matter that medicineman 3-3 use.ICh’ééh déyáago hooghangóó nááshdááł.
in.vain 1-go.sg.P-GO home-to 1-return.Prog
listen
I am tired and I’m on my way home.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- déyá gofind in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a date
- Progressive (Prog)find in Navajo Verb Modes
- nááshdááł return, go backfind in Navajo Verb Modes
Dibé dził binaashii nanishkaad.
sheep hill 3-across.from 3-1-herd.CIDíí chąą’ shą’ háádę́ę́’ niníyęęzh?
this manure-Q where-from 3-ooze.PDíí tł’óół tsin bik’ídísdis.
this rope stick 3-on-3-1-wrap.IDíí yihahígíí biyi’, háísh tówónaanígóó ch’aa deeyá?
this year.IGII within who overseas.GOO travel 3-going.F-QDlǫ́ǫ́’ ba’áán góne’ yah ’adeeshnii’go dlǫ́’áyázhí shishhash.
prairie.dog 3-hole into down1-3.to.reach.out.hand prairie.dog-little 1-bite.PDziłgóó ’o’ooldee’ yę́ę ná’ooldah.
mountain-to 3-go.pl.P past 3-return.pl.IHaash nízah kodóó nighanjį’?
how-Q 3-long.N here-from 2-home-toHáadi lá lį́į́’ naakai?
where-at Q horse 3-walk.pl.IHáí dahoneesná, Kinłánídę́ę́’ ’Óola yee ’ádadójíhígíí doodago Gah Bikee’ Taah Yí’áhídę́ę́’ Hado yee ’ádadójíhígíí daats’í?
who pl-3-win.P Denver-from nugget 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom or Florida-from heat 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom perhapsKin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?
Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CIMary łį́į́’ bił yá’át’ééh.
Mary horse 3-with 3-good.NINa’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.
1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P
listen
When I was out herding I was resting under a pinetree and I went to sleep but suddenly to my surprise my dog woke me up.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- na’nishkaad herd, go out herdingfind in Navajo Verb Modes
- -yaa under, beneath, down
- location
- -gi at
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- hanááshyį́į́’ restfind in Navajo Verb Modes
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’iishháásh sleepfind in Navajo Verb Modes
- t’ah ńt’éé’ all of a suddenfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ch’ééníssííd awaken him/herfind in Navajo Verb Modes
Na’nízhoozhídi yíníyáago t’áá ká ła’ bił ’ahóókááh lágo.
Gallup-at 2-go.P-GO see.to.it some 3-with 3pl-meet.O NEGNaaltsoos ’ásaayázhí bikáá’ dah síłtsóós.
paper bowl 3-on up 3-FFO.CINaalyéhé bá hooghandi tł’oh hániikai ńt’éé’ ’áníídí yee’ ’ásdįįd lágo ’áadi niikai.
trading.post-at hay 1dpl-go.pl.P past recently very 3-disappear.P DISC-GO there 1dpl-go.pl.PNaʼahóóhai nitsaa bił hoo’aahgóó dóola dííyééł.
rodeo 3-big.NI 3-with areal-space.I-to bull 2-haul.FNáás heesháałgo chidí bine’ ’ííyá.
forward 1-step.Prog-GO car 3-behind 1-go.PNdáa’di shizhé’é diné ła’ yił ’ahi’niigą́ą’go bita’ niséyá.
summer.ceremony-at 1-father man one 3-with Recip-3-fight.P-GO 3-between 3-1-go.siPSam ’ádił yálti’.
Sam reflx-with 3-talk.DIShí t’óó ’ááłk’iis yisháałgo shizhé’é tsékooh gódeg ha’asbą́ą́z.
1 merely SUP-alongside 1-go.Prog-GO 1-father canyon areal-up up-3-drive.PShínaaí shíká ’adoolwoł nisin ńt’éé’ ’áłt’ąą t’áadoo níyáa da.
1-older.brother 1-for 3-run.F 1-want.NI but after.all NEG 3-come.sg.P NEG
listen
I wanted my older brother to help me but unfortunately he didn’t come.
bookmark- -ká after, for
- benefactive
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yishwoł run alongfind in Navajo Verb Modes
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- ’áłt’ąą after allfind in Navajo Adverb Lexicon
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- nishááh come, arrivefind in Navajo Verb Modes
Shínaaí łahda bił náhoniidoh.
1-older.brother sometime 3-with 3-become.warm.RShoo, nahachagii t’óó ’ahayóí nihaa nínáá lá; ’áko shį́į́ baa ’ákodanosin dooleeł.
hey.look grasshopper merely many 1pl-to 3-migrate.P mirative then maybe 3-of 2pl-be.aware.NI FUTTáá’ daats’í shinááhaigo Hwéeldi hoolyéégóó shił dah ’adiiná níigo halne’ łeh shicheii.
three maybe 1-year.P-GO Fort.Sumner-at areal-be.called-toward 1-with start.off 3-migrate.P 3-say.NI-GO 4-tell. usually 1-grandfatherTó lą’ígo nidlą́ ’áko bee nitah yá’áhoot’ééh dooleeł.
water many 3-2-drink.DI so 3-with 2-among pl-3-good.NI future
listen
Drink lots of water so that you can be healthy.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’áko so, so that, so thenfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ee by means of
- -tah, -taa-, -ta- among, mixing
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- dooleeł futurefind in Navajo Adverb Lexicon
- dooleeł futurefind in Navajo Adverb Lexicon