An example search has returned 50 entries
’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó sitsiits’iin díínii’.
morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG because soon 1-head 3-ache.P
listen
I didn’t eat this morning, so my head ached.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ashą́ eatfind in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- díínii’ ache, be in painfind in Navajo Verb Modes
- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- -niinaa because of, on account of
’Ahwééh doo dich’í’ígíí ła’ jóódlą́ą́’.
coffee NEG 3-bitter.NI-NOM some 3-4-drink.O’Azhą́ ts’aa’ nízhóní ndi ’áłts’íísí.
even.though basket 3-be.pretty.NI even.though 3-be.small.NI’ałdó’
’Ádihodideesht’ih sha’shin nisingo t’áadoo ’atah haasdzíi’ da.
RFLX-1-get.into.trouble.F perhaps 1-think.CI-GO NEG among 1-say.P NEG
listen
I didn’t say anything because I thought I might get myself into trouble.
bookmark- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- ’ádihodiisht’ééh get oneself into troublefind in Navajo Verb Modes
- sha’shin perhapsfind in Navajo Adverb Lexicon
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- haasdziih speak, exclaimfind in Navajo Verb Modes
’Átséétł’éédą́ą́’ lą’í nahoołtą́.
before-last.night many around-3-rain.P-íyah
Ch’į́į́góó ch’ééh tádííyá.
fail in.vain 1-go.PChidí nidabinóołtłáád.
car pl-3-2dpl-stop.ODa’ Ron saad nináánéíłkaah ya’?
Q Ron word 3-3-investigate.I QRon’s investigating words again?
bookmarkdajiłhį́į́h
pl-3DO-4dpl-melt.it.(snow).IDaniel hahgosh hidilníísh?
Daniel when-Q 3-start.work.Idaohsą́
pl-3DO-2dpl-eat.it.Ideiłbéézh
pl-3DO-3dpl-boil.it.IDibé bighan báátis dah yiishte’.
Sheep corral 3-over up 1-climb.PDíkwíí jį́ shą’ nanilnish?
how.many Q days 2-work.IDził bit’ááhgi bįįh halzheeh.
Mountain 3-close.to-at deer 3-3-hunting.CIGah bik’ee’ taah yí’áhígóó ’eesbąs.
rabbit foot water 3-into1-drive.ProgHa’át’íí neidiyoołnih nínízin?
who 3-3-buy.F 2-think.NIHa’át’íísh neidiyoołnih nínízin?
who-Q 3-3-buy.F 2-think.NIhadééłbįįd
3DO-1-fill.something.up.with.it.Pfill something up with it, 1st person singular
bookmarkhaoogeed
3DO-2dpl-dig.it.out.PHastiin dóó ’at’ééd lá ha’át’íí ’áyiilaa?
man and girl Q what 3-3-make.Pjididoołhįh
3DO-4-melt.it.Fjiyą́
3DO-4-eat.it.Iléi’
because, inasmuch as, or in view of the fact that
bookmarkNáá’íídéeshtah nisin doodago t’óó siláogóó deeshááł.
again-1-go.school.F 1-want or merely military-to 1-go.Fneiskáá’
3DO-3-investigate.it.Pnidadoohłeeł
pl-3DO-2dpl-carry.a.ropelike.thing.around.Fcarry a ropelike thing around, 2nd person plural
bookmarkNíwo’jį’ nídiidááh.
move-to 2-get.up.IŃléí ’asdzą́ą́ sáníshą’ háí ’át’į́?
there woman old-Q what 3-be.NShich’ah tsékooh góyaa ’adah bił ’ííyol.
1-hat gorge areal-down downward 3-with 3-blow.PShideezhí náneeskaadí ’ánáánéídlééh.
1-younger.sister tortilla 3-3-make.RShilééchąą’í yázhí shikéé’ yildlosh ńt’éé’ hashtł’ish yiih yildloozh.
1-dog little 1-behind 3-walk.Prog past mud 3-into 3-walk.PShiyáázh Damóogo ’índa ’áádę́ę́’ nídeesdzá
1-son Sunday.GO will.be from 2-returning.FShiye’, t’áadoo nikídíltałí.
1-son NEG 2-stomp.IR-ÍT’ááłáhádi kin binída’shiilzhiizh dóó hooghangóó dah ńdiikai.
once-at house 3-into-Pl-1dpl-dance.P home-toward start start-1dpl-go.pl.PT’ą́ą́tsoh táá’góó yoołkáłę́ędą́ą́’ ’ałdó’ Tóta’góó tádííyá.
May three-góó day-past also Farmington-góó 1-went.PTónaneesdizígóó bił ’anáá’oolwod.
tuba.city-to 3-with again-3-drive.Rwónáásdóó
Yas naanáásmasgo wónáásdóó ’ayóó ’áníłtsxo silį́į́.
snow 3-1-roll.around.Prog soon more large 3-become.PI was rolling the snowball around and it got very large.
bookmark