An example search has returned 50 entries
Yadiizíní bigháníshgéésh.
can 3-through-1-cut.open.I’Aadę́ę́’ hoołtį́į́ł.
there-from 3s-rain.Prog’Adeesdíilgo dibé sits’ą́ą́’ dah diijéé’.
3-thunder.P-GO sheep 1-away.from start-3-run.Pl.PWhen thunder rumbled the sheep stampeded on me, ran away from me.
bookmark’Ahbínídą́ą́’ ch’ééh niba’ hasht’e’ ’ádííníszin.
morning-Past in.vain 2-wait ready REFL-1-keep.CI’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.
very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R’Ałk’idą́ą́’ Naayéé’ Neizghání ha’a’aahjigo ’atsiniltł’ish bił dah yizdéél jiní.
long.ago Monster Slayer east-to lightning 3-with up 3-move.SFO.P 4-say’Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh nít’éé’.
long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past’Ałní’ní’ą́ądą́ą́’ t’ah doo da’adánígóó disháágóó ch’iyáán ’ásdįįd.
noon-past still NEG cafeteria-to 1-go.I-NEG food 3-dwindle.NI’Éí lą́ą baa nitséskees nít’ę́ę́’.
that EMP 3-about 1-think.I past’Hágoónee’, béeso shaa ní’aah.
well money 1-for 2-give.SRO.I’Áádę́ę́’ nánísdzáago łį́į́’ bá ni’deeshjoł.
from.there 1-return.p-GO horse 3-for pl-1-feed.F"Binák’eegóó baa da’ashch’osh lá," didíínííł.
3-eye-between-around 3-to pl-3-infest.P DISC 3-2-tell.F-ch’a
Baa tįįh náádiikah.
3-for achieve 1dpl-walk.pl.IBíla’ashdla’ii wolyéii bił dah nahaz’ą́ą́góó t’áá ’ał’ąą bizaad dahólǫ́.
3-fingers-five-NOM 3-be.called-NOM 3-with static areal-3-govern.P-toward just separate 3-language plCh’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫ t’áá bee yáshti’.
formerly English neg 1-understand.I neg. Now TOP good.thing barely 3.with 1.speak-I
listen
Before, I didn’t understand English. Now, thankfully, I can speak some.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- diists’a hear, understandfind in Navajo Verb Modes
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- yáshti’ speakfind in Navajo Verb Modes
- ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ formerly, originallyfind in Navajo Adverb Lexicon
- -ee by means of
- instrumental
Da’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDid you come from Cuba by boat?
bookmarkDamóo yę́ędą́ą́’ dziłghą́ą́’dę́ę́’ shádí dóó ba’áłchíní bił ’adaashkai.
sunday past-time mountain top.of-from 1-elder.sister and 3-children 3-with downward-1-go.Pl.PDibé yázhí ła’ yóó’ ’ííyáá ńt’ę́ę́’ tsiyi’di bik’íníyá.
lamb one away 3-go.P past forest-at 3-find.it.PDíí yihahígíí biyi’, háísh tówónaanígóó ch’aa deeyá?
this year.IGII within who overseas.GOO travel 3-going.F-QDó’ísh t’ahdii nikee’ bii’ síní’eezísh łí?
DÓ’-Q still 2-shoe 3-in 2-have.on.P-Q ŁÍHa’a’aahdę́ę́sh naaghan ’éí doodago e’e’aahdę́ę́sh naaghan?
east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2 homeHa’át’íí lá nizhé’é yaa naaghá?
what Q 2-father 3-about 3-do.CIHaidą́ą́’ shich’ą́ą́h ’ííchííl na’nishkaadgo.
winter-past 1-protect 3-snow.P 3-1-herd.CI-GOHáádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?
where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.IHooghan binááshwoł ńt’éé shimá sání shich’ahóóshkeed.
hogan 3-encircling-1-run.Prog past 1-grandmother 1-3-scold.PJake ’ólta’ bił bóhoneedzą́.
Jake education 3-with 3-possible.NIJį́į́dą́ą́’ t’óó k’asídą́ą́’ nihee nahóółtą́.
today just very.nearly 1dpl-with areal-rain.PK’ad cháshk’eh góyaa tó deg ’anool’ąął.
now wash area-down water up 3-move.ProgMósí yázhí chizhtah yiyah yilwod.
kitten woodpile.among 3-under 3-run.PMósí yázhí chizhtah yiyah yílwod.
kitten woodpile.among 3-under 3-run.PNa’nízhoozhígóó deeyá, ya’?
Gallup-toward 2-go.sg.F QNa’níle’dii kingóó niséyá, naaltsoos t’áadoo niigį́į da.
dismay store-to 1-go.P mail NEG 3-pass-deliver.LPB.P NEG
listen
I went to the store, only to find the mail had not been delivered.
bookmark- na’ńle’dii unfortunatelyfind in Navajo Particle Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a date
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- da expresses negationfind in Navajo Particle Lexicon
Nichidíshą’ háadi nííníłbą́ą́z?
2-car-Q where-at 3-2-park.PShichá si’ą́ągo ’iiłhaazh.
1-huddle 3-put-SPN-GO 1-sleep.PShilééchąą’í yázhí shikéé’ yildlosh ńt’éé’ hashtł’ish yiih yildloozh.
1-dog little 1-behind 3-walk.Prog past mud 3-into 3-walk.PShimá dóó shizhé’é bił dibé dóó tł’ízí ta’nda’díígish nt’éé’.
1-mom and 1-dad 3-with sheep and goats 3-pl.shear.I past
listen
We used to shear sheep and goats with my mom and dad in the past.
bookmark- dóó and, and thenfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ił with
- dóó and, and thenfind in Navajo Conjunction Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- tá’dishgéésh shear itfind in Navajo Verb Modes
- ńt’éé’ pastfind in Navajo Conjunction Lexicon
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon




