An example search has returned 50 entries

’Adą́ą́dą́ą́’ shichidí tsé bik’ą́ą́h yíłbą́ą́z.

yesterday 1-car rock 3-against 3-run.P
listenloadingplaying

I ran my car against a rock yesterday.

’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nanilnishgo nee ’ałní’ní’ą́?

yesterday-Q outside-at 2-work.CI-GO 2-with noon

’Ashą́ą́ nít’ę́ę́’ t’áadoo hooyání shaa ’ílwod.

1-eat.Prog past suddenly 1-for 3-drive.P

’Ałk’idą́ą́’ Naayéé’ Neizghání ha’a’aahjigo ’atsiniltł’ish bił dah yizdéél jiní.

long.ago Monster Slayer east-to lightning 3-with up 3-move.SFO.P 4-say

’Áłtsé biba’ dooleeł ’áko shį́į́ ’índa nih dah adidoolwoł.

first 3.for will until then only 1.with start 3-drive.F

-ghá

-ni

listenloadingplaying

in, during

-yaaghah

around the corner from, disappearing behind, around the point from, on the other side

Bá’ólta’ísh Jáan ’éí doodaii’ Mary daats’í yich’į’ haadzíí’?

teacher-Q John TOP or Mary perhaps 3-to 3-talk.P

Béésh bee hane’é b nááshbał.

phone 3-with 1-whirl.Prog

Bibee’eldǫǫh haiyííłhan’ii’ ’bįįh yił ’adeesdǫǫh.

gun 3-jerk.out.P-and deer 3-shot.P

Bįįh bináyaa niłchiin ’éí hataałii chodayooł’į́.

deer 3-eye beneath matter that medicineman 3-3 use.I
listenloadingplaying

The matter from under the eye fold of a deer (used for medicine ceremonially)

Ch’ah ’éí doodaii’ nák’ee sinilí łizhinígíí daats’í nee hólǫ́’?

hat or sunglasses perhaps 2-with 4-exist.NI
listenloadingplaying

Do you have a hat or sunglasses? / Maybe you have a hat or sunglasses.

Ch’ééh jiyáán hooghangóó dah dii’ą́ągo shee nikihoníłtą́.

watermelon home-toward up 3-1-move.SRO.P 1-with area-start-rain.P

Chidí daats’í bee hólǫ́ ’éí doodaii’ niísh chidí nee hólǫ́?

car maybe 3-with 4-exist.N TOP or 2-Q car 2-with 4-exist.NI

Chidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghąą’góó daats’í?

airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhaps

Chidí sits’ą́ą́’ hashtł’ish yiih yilwodgo t’áá ch’į́į́góó ch’ééh ’ííł’įįd.

car 1-from mud 3-into 3-go.P-GO failure in.vain 1-act.P

Damóogo ’áłah ’aleeh ’áko ’áadi nihaadíínááł.

Sunday 3-gather 3-be so there-at 1-Pl-to-2-arrive.F

Diné bikéyah bikáa’gi ndahonidzood yę́ędą́ą́’ Naatsis’áán hoolyégóó niha’áłchíní bił ’adahineet’į́į́’.

Navajo 3-land 3-on-at pl-areal-3-flee.pl.P past Navajo.Mountain areal-be.called.NI-to 1pl-children 3-with pl-1dpl-sneak.off.P

Díí dziłígíí shádi’ááh bich’ijígo ’ałkéé’ ’adíítąąd.

this mountain-Comp southward 3-toward-GO one-behind-another 3Pl-scatter.NP
listenloadingplaying

These mountains are strung out, one behind the other toward the south.

Doo chosh shijooł’į́į́’ léi’gi’ ’át’éégóó sh hóyéé’.

NEG 3-1-make.use.O proof.against-NEG 1-with lazy.NI

Doo hanii kintahgóó díníyáa da nisin.

NEG contrary town-toward 2-start.go.P NEG 1-think.CI

Doozhǫǫgo da’ííłta’ígíí t’éiyá yá’át’éehgo naanish bá dahólǫ́.

satisfactory pl-3-study.P-NOM only 3-good.N-GO work 3-for pl-3-exist.NI

Dził bit’áahgi bįįh haalzheeh.

mountain 3-close.to-at deer 3-3-hunting.CI
listenloadingplaying

He’s deer hunting over near the mountain.

Dził bit’ááhgi bįįh halzheeh.

mountain 3-close.to-at deer 3-3-hunting.CI
listenloadingplaying

He’s deer hunting over near the mountain.

Ha’át’éegoshą’ t’áadoo ’azee’ál’į́į́góó nisíníyáa da?

why-Q NEG hospital-to 2-go.sg.P NEG

Jooł yee ndaanéhé Jóhonaa’éí daashin daolyée ni’.

ball 3-by.means.of pl-3-player.CI-NMLZ Sun(s) wasn’t.it pl-3-name.NI remember

Mary łį́į́’ b yá’át’ééh.

Mary horse 3-with 3-good.NI
listenloadingplaying

Mary likes horses.

Nicheii nida’iiníísh góne’é kingóó ’ałnánádáah łeh.

2-grandfather Friday on store-to 3-go.R usually

Nichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?

2-car-Q where-at 3-2-park.P

Nichidíshą’ háadi nííníłbą́ą́z?

2-car-Q where-at 3-2-park.P

Nił hǫ́zhǫ́ǫ́sh doodaii’ doósh nił hózhǫ́ǫ da?

2-with-happy.NI-Q or neg-Q 2-with happy.NI neg

Níléí dá’ák’ehdi ła’ joogááł.

there cornfield-at some 4-walk.Prog

Níwe, ni’éé’ t’óó bik’i na’ínil

stop 2-clothes just 3-on 3-2-dribble.I
listenloadingplaying

Stop, you are just messing up your clothes!

Sha’áłchíní Toohgóó bił ’eesbąs.

1-children Shiprock-to 3-with 1-drive.Prog

Shichá si’ą́ągo ’iiłhaazh.

1-huddle 3-put-SPN-GO 1-sleep.P
listenloadingplaying

I went to sleep huddled up into a ball.

Shidá’í tsékooh góyaa b ’adáá’áázh.

1-uncle canyon areal-down 3-with 1.go.dual.P
listenloadingplaying

I went down in the canyon with my uncle.

Shínaaí łahda b náhoniidoh.

1-older.brother sometime 3-with 3-become.warm.R
listenloadingplaying

My older brother gets drunk sometimes.

Sitsilí shilááh ’áníłdáás.

1-brother 1-beyond 3-heavy.NI
listenloadingplaying

My younger brother is heavier than I am.

T’áadoo hosh biih dadoołtaałí.

neg cactus 3-in pl-2dpl-step.O-Í

T’áá ’ákwíízhíní tó dah siyínígóó ’ałnánáshdááh.

every summer lake-toward again-1-go.R

T’áá hazhóó’ógo yisháałgo biniinaa shaa ’adiildee’.

just carefully 1-walk.Prog-GO 3-because 1-for PASS-left.behind.P
listenloadingplaying

I was just left behind because I was walking too slowly.

T’iis bąąh nidaohna’.

cottonwood 3-on pl-2dpl-climb.I

T’áá shǫǫ hooghandi nádzáá lá.

good.thing home-at 3-return.P DISC

Tó bidinínáágóó ni’ bikáá’ hasé’éél.

water 3-opposite-toward land 3-on 1-float.P

Tł’éédą́ą́’ ni’shéłhaazh.

night-past 1-rest.P

Łį́į́’ ’áhidinníłnáago sizį́.

horse Recip-3-opposite-GO 3-du-stand.SPN
listenloadingplaying

The horses stand facing in opposite directions.

Łį́į́’ bik’i na’ashnííł.

horse 3-on 3-1-unsaddle.I

ʼAtʼééd doo bzhǫ́ǫ da dooleeł.

girl NEG 3-with HO-happy.NI NEG 3-become.F

“Níléí dził binaagóó ’ahééh hi’díníilchééł”, ní jiní ma’ii.

yonder.there mountain 3-around-GÓÓ around 2-du-run.F 3-say.P 4-say.P coyote