An example search has returned 50 entries
ʼAdaʼniigeh, nihíká ʼadoohjah.
3pl-marry.F 1dpl-after 2dpl-run.pl.F’Ak’éégo ’éí chizh niléí keehaidi ninahdahiigééh nt’éé’.
autumn-GO that wood over.there winter.camp-at pl-3-1-unload.P past
listen
In the past, we used to haul wood to the winter camp.
bookmark- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- nahashheeh unloadfind in Navajo Verb Modes
- ńt’éé’ pastfind in Navajo Conjunction Lexicon
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
’Ashą́ą́ nít’ę́ę́’ t’áadoo hooyání shaa ’ílwod.
1-eat.Prog past suddenly 1-for 3-drive.P’Ashkii yázhí éí bimá kingóó yił yi’ash.
boy little TOP 3-mother store-to 3-with 3-walk.du.Prog’Azhą́ níchíil ndi dibé ch’ínínil.
even 3-snow.I but sheep 3-1-release.P’Eii mósí tsásk’eh bik’i dah síłteeh.
that cat bed 3-on up 3-2-AO.CI’Óshą́ą́’ laanaa’ dichin shi’niiłxį́.
1-eat.O wish hunger 1-3-kill.I’Ániid ’iiyą́ą́’ ’áko ndi t’ah dichin nisin.
recently 1-eat.P even then still 3-hungry 1-want.NI
listen
I recently ate even then I am still hungry.
bookmark- ’ániidígo recently, not long agofind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’áko ndi even so, even thenfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -t’ah in a recess, pocket or enclosed space, undercoverfind in Navajo Postposition Lexicon
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
’Íhoo’aah ’ayóo bidziil.
education very 3-strong.IAshkii tó nílinígíi yiih dzółhaał.
Boy flowing.water-ÍGÍÍ 3-in 3-3-fall.Obik’ízhdidoodis
3DO-4-wrap.it.around.it.FCh’aa déyá ńt’éé shichídí bikee’ dilkǫǫh.
travel 1-go past 1-vehicle 3-tires worn.dadidiilyįh
pl-3DO-1dpl-melt.it.Fdadoołbish
pl-3DO-2dpl-boil.it.FDamóo yę́ędą́ą́’ Yootóógóó niséyá.
Sunday past Santa.Fe-to 1-go.Pdeiitł’ó
pl-3DO-1dpl-weave.it.Ididííłjéé’
3DO-1-start.fire.PDoo t’áá k’ad nimasii yiyą́ą́ da.
do.not.want.to potatoes 1-eat.P NEGDoondó’ ’awéé’ yicha da.
not.even baby 3-cry.I NEGdííłhį́į́’
3DO-1-melt.it.PHa’at’iish náádaadi’ní?
what-Q again-pl-3-say.IHa’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?
what 3-for meeting 4-say.NIHa’át’íí biniiyé ’ákǫ́ǫ́ díníyá?
what 3-for.purpose there 2-start.go.Phaiilgizh
3DO-1dpl-cut.it.out.Phazhniłchaad
3DO-4-card.it.(as.in.wool).IHazhóʼí sínídá. Tʼáadoo naaní’dííldisí.
careful 2-sit.I NEG again-2-wander.Prog-íHoozdohgóó daats’í deeshááł ’éí doodaii’ Be’eldííldahsínilgóó deeshááł.
Phoenix-toward maybe 1-walk.F or Albuquerque-toward 1-walk.Fháínígeed
3DO-2-dig.it.out.Pjííyą́ą́’
3DO-4-eat.it.PKintahgóó diit’ash.
town-to 1dpl-go.du.ProgMósí ch’óółt’e’ lágo.
cat out-3-2-carry.O LÁGONa’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.
1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P
listen
When I was out herding I was resting under a pinetree and I went to sleep but suddenly to my surprise my dog woke me up.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- na’nishkaad herd, go out herdingfind in Navajo Verb Modes
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -gi atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- hanááshyį́į́’ restfind in Navajo Verb Modes
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’iishháásh sleepfind in Navajo Verb Modes
- t’ah ńt’éé’ all of a suddenfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ch’ééníssííd awaken him/herfind in Navajo Verb Modes
Nichxǫ’ doo ájíníi da.
stop NEG 4-say.thus.NI NEGNichxǫ’ t’áadoo baa nánít’íní.
stop NEG 3-about 2-bother.I-Ínideizlá
pl-3DO-3dpl-carry.a.ropelike.thing.around.PNizhónígo saad ha’oodzíí’ ’áníléehgo bik’e’íłchí.
nicely word HO-speak.P 3-2-make.I-GO 3-2-write.IShilééchąą’í sitsijį’ yilwoł.
1-dog 1-ahead-to 3-run.IShiyáázh niʼíłtááh. Bá daʼdiidííł; ʼákohgo chʼiyáán ʼálʼį́įgi shiká ʼadoojah.
1-son 3-graduate.I 3-for 1pl-eat.F so-then food indef-make-at 1-after 3pl-help.FShį́įgo ch’ééh jiyáán yishį́į́h ’áádóó tó lą’í yishdlį́į́h.
summer-GO watermelon 3-1-eat.U and.then water lots 3-1-drink.UT’áadoo ’anit’íní!
neg 2-do.NI-ÍT’áá ’ákwíízhíní tó dah siyínígóó ’ałnánáshdááh.
every summer lake-toward again-1-go.RTó lą’ígo nidlą́ ’áko bee nitah yá’áhoot’ééh dooleeł.
water many 3-2-drink.DI so 3-with 2-among pl-3-good.NI future
listen
Drink lots of water so that you can be healthy.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’áko so, so that, so thenfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- -tah, -taa-, -ta- among, mixingfind in Navajo Postposition Lexicon
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- dooleeł futurefind in Navajo Adverb Lexicon
Tsinaabąąs bee nida’abąąs yę́ędą́ą́’ shi’dizhchį́.
wagon 3-with pl-3-drive.I past 1-pass-born.P
listen
I was born during the time when wagons were used
bookmark- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- na’abąąs drivefind in Navajo Verb Modes
- yę́ędą́ą́’ pastfind in Navajo Conjunction Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- bi’dizhchį́ be bornfind in Navajo Verb Modes




