An example search has returned 50 entries
’Aghaa’ daołgááh.
wool pl-3-2dpl-make.white.I’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó dichin shi’niiłhį́.
morning-past NEG 1-eat.P-NEG.GO because soon hunger 1-3-kill.PBecause I did not eat this morning I am hungry now.
bookmark- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ashą́ eatfind in Navajo Verb Modes
- -niinaa because of, on account offind in Navajo Postposition Lexicon
- wónáásdóó soon, finallyfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- sisxé killfind in Navajo Verb Modes
’Áádóó háajigo dah diníyá?
and.then which.way-GO start.off 2-go.I’Éí lą́ą baa nitséskees nít’ę́ę́’.
that EMP 3-about 1-think.I past’Ólta’góó deínóhkááh.
school-toward pl-2dpl-go.pl.PROG’Óshą́ą́’ laanaa’ dichin shi’niiłxį́.
1-eat.O wish hunger 1-3-kill.I’Ákót’éego lá ’i’íímas ’ájiił’įįh ni.
like.this-GO FOC twill 3-4-make.U EMPHDaané’é baa na’aldeehdi ’at’ééd jooł yídzoołtał.
game 3-to 3-happen.CI-at girl ball 3-3-kick.Progdajoodlą́ą́’
pl-3DO-4dpl-drink.it.Pdayoodlą́ą́’
pl-3DO-3dpl-drink.it.Pdeiitł’ó
pl-3DO-1dpl-weave.it.Ideitł’ó
pl-3DO-3dpl-weave.it.Ideiyííyą́ą́’
pl-3DO-3dpl-eat.it.PDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI Qdidishjeeh
3DO-1-start.fire.IDoo hanii kintahgóó díníyáa da nisin.
NEG contrary town-toward 2-start.go.P NEG 1-think.CI
listen
I thought you weren’t going to town.
bookmark- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- hanii expresses contrarinessfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- goal
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
Doondó’ ’awéé’ yicha da.
not.even baby 3-cry.I NEGDąągo daʼákʼehdi daʼhodiilzhǫ́ǫ́ łeh.
spring-GO cornfield-at pl-area-1dpl-clean.I usuallyGohwééh ła’ shaa níkaah.
coffee some 1-to 2-give.OC.IHaa léí’ yit’éehgo nichidí yichxǫ’ígíí doo baa níni’ da?
why-Q since 3-be.NI 2-car 3-ruin.P-NOM NEG 3-of 2-mind NEGhadajiłgéésh
pl-3DO-4dpl-cut.it.out.Ihadeiniłchaad
pl-3DO-3dpl-card.it.(as.in.wool).IHalah doo bííghah jiztį́į da.
opposite.sibling NEG 3-beside 4-lay.O NEGHáágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?
where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI JohnHodíina’go, Oltá´di Shideezhí naaltsoos woltáʼígíí baa nish´aah.
3-minute-GO school-at 1-younger.sister paper 3-reading-íGíí 3-for 1-give.SRO.Ijishóóh
3DO-4-brush/comb.it.Inanilé
3DO-2-carry.a.ropelike.thing.around.Ineilé
3DO-3-carry.a.ropelike.thing.around.INichxǫ’ doo ájíléeh da.
stop NEG 3-4-make.I NEGnisiilkáá’
3DO-1dpl-investigate.it.Pniłhį́į́h
3DO-2-melt.it.(snow).INáhíínááłgo yadiizíní niłjizh.
around-2-go.I-GO can 3-2-crush.Prognéishjį́į́h
Iterative Mode: 1-become.black.RNíwe, naaltsoos woltáʼigi tʼáádoo nahízǫsí. Baa ʼáhólyą́.
stop paper 3-read.CI-ÍGÍÍ NEG 3-2-tear.P.NEG 3-of 2-care.CINíwe, tʼáádoo łééchąąʼí nánítałʼí.
stop NEG dog 3-2-kicking.R.NEGShicheii béeso bideená naalnish.
1-grandfather money 3-exchange.for 3-work.IShidá’í, nilį́į́’ sha’níłteeh.
1-maternal.uncle 2-horse 1-to-3-2-lend.AnO.IShilééchąą’í bił na’nishkaadgo jooł bá ’abíńjíshhałgo yikéé’ náádiilwo’.
1-dog 3-with 1-herd.CI ball 3-for 3-1-bat.R-GO 3-after 3-run.R
listen
When I’m out herding with my dog I bat fly balls for him and he chases them.
bookmark- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- accompaniment
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -á for, for the benefit offind in Navajo Postposition Lexicon
- benefactive
- -kéé’ behind, followingfind in Navajo Postposition Lexicon
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- na’nishkaad herd, go out herdingfind in Navajo Verb Modes
- Iterative (R)find in Navajo Verb Modes




