An example search has returned 50 entries
’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nishínílnish?
yesterday-Q outside-at 2-work.P’Ak’éégo ’éí chizh niléí keehaidi ninahdahiigééh nt’éé’.
autumn-GO that wood over.there winter.camp-at pl-3-1-unload.P past
listen
In the past, we used to haul wood to the winter camp.
bookmark- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- nahashheeh unloadfind in Navajo Verb Modes
- ńt’éé’ pastfind in Navajo Conjunction Lexicon
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
’Azhą́ níchíil ndi dibé ch’ínínil.
even 3-snow.I but sheep 3-1-release.P’Áádóó háajigo dah diníyá?
and.then which.way-GO start.off 2-go.I’Eii mósí tsásk’eh bik'i dah síłteeh.
that cat bed 3-on up 3-2-AO.CI’Ííshją́ą́ shį́į́ díí ’atoo’ béésh bii’ kǫ’í bikáá’ dah séką́.
certainly perhaps this stew stove 3-on up 3-1-put.OC.P
listen
Don’t forget that I put the stew on the stove.
bookmark- ’ííshją́ą́ certainlyfind in Navajo Adverb Lexicon
- -káá’ on, on top offind in Navajo Postposition Lexicon
- dah up at an elevation, off, static, holdingfind in Navajo Adverb Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- shishkaah put it on a surface (OC)find in Navajo Verb Modes
’Ádą́ą́dą́ą́’ásh nishínílnish?
yesterday-Q 2-work.P’Ákót’éego lá ’i’íímas ’ájiił’įįh ni.
like.this-GO FOC twill 3-4-make.U EMPHAsdzání ní’jookąąhgo kintahdi nijighá.
woman-NOM Rep-3a-beg.I-GO town-at about-3a-walk.IÁt’ah ’índa shaa náádíídááł.
later 1-to again-2-come.Fbik’ídazhdidoodis
pl-3DO-4dpl-wrap.it.around.it.FBíni’dii ’awáalyaa sitį́.
3-let-stay jail 3-lay.SPNCh’iyáán ’íishłaa ’áádóó da’iidą́ą́’.
food 3-1-make.P CONJ 1Pl-eat.PChidí nahideeshnih ndi shibéeso ’ádin.
car 3-1-buy.F but 1-money 3-none.NIdajííłhį́į́’
pl-3DO-4dpl-melt.it.(snow).Pdaołhį́į́h
pl-3DO-2dpl-melt.it.(snow).Ideidooyį́į́ł
pl-3DO-3dpl-eat.it.FDibé yah ánáádanołkaad!
sheep inside semelit-pl-2pl-gather.Idiididoołjah
3DO-3-start.fire.FDíí tł’éé’ t’áá ká dóola dá’ák’eólyeed lágo.
this night NEG bull into.field-3-run.O hope.not LÁGODíí tł’éé’ t’áá ká dóola dá’ák’eólyeed.
this night NEG bull into.field-3-run.ODíí yiską́ągo ’íídííłtah.
this tomorrow 3-2-read.FDooládó’ shį́į́ ’adą́ą́dą́ą́’ shich’ohoos’ni’ da kintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso naadiinígíí ńdiiłtsooz.
wow probably yesterday 1-lucky.P town areal down 1-go.I Past money twenty-NOM 3-sit.FFO.PDziłghą́ą́’góó deeshááł nissin.
mountain-top-toward 1-go.F 1-want.CIHa’át’íí bik’i dah sínídá?
what-Q 3-on up 2-sit.Ihadanoołchaad
pl-3DO-2dpl-card.it.(as.in.wool).Phaiigeed
3DO-1dpl-dig.it.out.PHalah doo bíighah jiztį́į da.
opposite.sibling NEG 3-beside 4-lay.O NEGhaniilchaad
3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).PNa’nízhoozhígóó chídí doo nił dah didoolwoł da.
Gallup-to car NEG 2-with up start-3.drive.F NEG
listen
You will not go to Gallup with the car. (YM 1987: 319)
bookmark- Command, negative
- Future
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- dah up at an elevation, off, static, holdingfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- ’oolwoł drivefind in Navajo Verb Modes