An example search has returned 50 entries
’Adą́ą́dą́ą́’ ch’iyáán ’áshłaago dajííyą́ą́’.
yesterday food 1-make.P-GO pl-4-eat.P’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó dichin shi’niiłhį́.
morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG 3-because soon hunger 1-3-kill.I
listen
I did not eat this morning, so I am hungry now.
bookmark- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ashą́ eatfind in Navajo Verb Modes
- -niinaa because of, on account offind in Navajo Postposition Lexicon
- wónáásdóó soon, finallyfind in Navajo Adverb Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- sisxé killfind in Navajo Verb Modes
’Atsį’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NI’Ałní’ní’ą́ągo tó háálínídi ’ahéédidiit’ash.
noon-GO spring-at refl-1du-meet.Fbik’ídadidiidis
pl-3DO-1dpl-wrap.it.around.it.FBįįh bił da’doółdǫǫh.
deer 3-with pl-2dpl-shoot.Odadidínóołkał
pl-3DO-2dpl-start.to.herd.them.(animals).Fdajiłhį́į́h
pl-3DO-4dpl-melt.it.(snow).Ideiłbéézh
pl-3DO-3dpl-boil.it.IDibé bitsį’ doodago béégashii bitsį’ daats’í nínízin?
sheep 3-meat or cow 3-meat possibly 3-2-want.NIDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDichinísh doodaii’ dibáá’ísh jinízin?
hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NIdidiiljeeh
3DO-1dpl-start.fire.Ididííníłjéé’
3DO-2-start.fire.PDiné nishłį́į ndi Bilaagana bizaad t’éí bee yáshti’.
Navajo 1-be.NI but English language only 3-with 1-speak.IDíí tł’éé’ ’índa hazhó’óó ’iideeshwosh.
this night only.then uninterrupted 1-sleep.FDoo ’áłah deiidleeh da.
NEG together pl-1dpl-meet.pl.I NEGDoo ’áłah diidleeł da.
NEG together pl-1dpl-meet.pl.F NEGDoo at’ééké bizhdisóół da.
NEG girls 3-4-whistle.O NEGDoondó’ daatsaah da noolin.
not.even 3-sick.I NEG 3-resemble.NIdooshą’ dó’ léi’ --- lá
Gohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk perhaps 3-with 3-2-want.NIhadaniilchaad
pl-3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).Ihadazhneeshchaad
pl-3DO-4dpl-card.it.(as.in.wool).Phadeidoołtééł
pl-3DO-3dpl-carry.him/her.up.out.of.something.FHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHooghan binááshwoł ńt’éé shimá sání shich’ahóóshkeed.
hogan 3-encircling-1-run.Prog past 1-grandmother 1-3-scold.P
listen
I was running around the hooghan when my grandmother got after me.
bookmark- Progressive (Prog)find in Navajo Verb Modes
- binááshwoł run aroundfind in Navajo Verb Modes
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- hoshishkeeh scoldfind in Navajo Verb Modes
- -ch’a scoldfind in Navajo Postposition Lexicon
háínígeed
3DO-2-dig.it.out.PMary ha’át’íí yinízin?
Mary what 3-3-want.NINibéézh bee hane’ doo ndi naalnish da.
2-cellphone NEG but 3-work.P NEGNichxǫ’ báhádzid.
stop 3-P-be.dangerousNichxǫ’ doo ájíníi da.
stop NEG 4-say.thus.NI NEGnidajilé
pl-3DO-4dpl-carry.a.ropelike.thing.around.INisneez sélį́į’go shicheii nahałáhági ’át’éego nahashłáa doo nisin.
1-tall.NI 1-become.P-GO 1-grandfather 3-perform.ceremony.CI-similar.to 1-perform.ceremony.CI future 3-want.NInisoołkáá’
3DO-2dpl-investigate.it.Pniséłkáá’
3DO-1-investigate.it.Pniyą́
3DO-2-eat.it.INíwe, doo mósí nidziłtseed da!
stop NEG cat 3-4-kill.I NEGShá bíighah na’ashkǫ́ǫ́’.
sun proportionate 1-swim.CIShi’éé’ kin bikáá’dóó hadah (or bidah, ’adah) ’ahé’ah.
1-clothes house 3-on-from areal-downward 3-1-toss.FFO.P
listen
I dropped my clothes down one after another from the top of the house.
bookmark- ’adah downward from a heightfind in Navajo Adverb Lexicon
- -káá’ on, on top offind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -dóó from a specific location or point in space or timefind in Navajo Postposition Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ahish’áád toss awayfind in Navajo Verb Modes




