An example search has returned 50 entries
’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nishínílnish?
yesterday-Q outside-at 2-work.P’Awééh kweʼé ninishteeh, adaʼoogeeh.
baby here 3-carry.AnO.I 3-fall.O’Ádihodideesht’ih sha’shin nisingo t’áadoo ’atah haasdzíi’ da.
RFLX-1-get.into.trouble.F perhaps 1-think.CI-GO NEG among 1-say.P NEG
listen
I didn’t say anything because I thought I might get myself into trouble.
bookmark- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- ’ádihodiisht’ééh get oneself into troublefind in Navajo Verb Modes
- sha’shin perhapsfind in Navajo Adverb Lexicon
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- haasdziih speak, exclaimfind in Navajo Verb Modes
’Óshą́ą́’ laanaa’ dichin shi’niiłxį́.
1-eat.O wish hunger 1-3-kill.IBee nahaldzoohí yah ’adíítį́į́ł. Da’ yah ’ííńtą́?
broom in 3-2-bring.F.SSO Q in 3.2.bring.P.SSOBéésh hataałí t’áádoo de nídíłki’í.
radio NEG up 2-volume.turn.I-ÍCh’ééh déyáago hooghangóó nááshdááł.
in.vain 1-go.sg.P-GO home-to 1-return.Prog
listen
I am tired and I’m on my way home.
bookmark- ch’ééh in vain, futilely, tryfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- déyá gofind in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- Progressive (Prog)find in Navajo Verb Modes
- nááshdááł return, go backfind in Navajo Verb Modes
Ch’ééh jiyáán náánááshdą́ą́’.
watermelon again-1-eat.RCh’iyáán bá hooghandi béeso bideená naashnish.
food.store-at money 3-in-exchange.for 1-work.CIChidí łizhinígíí doodago łigaaígíí daats’í nahideeshnih?
car black-nom or white-nom perhaps 3-2-buy.Fdajishbéézh
pl-3DO-4dpl-boil.it.Pdajííshóó’
pl-3DO-4dpl-brush/comb.it.PDamóo yę́ędą́ą́’ Yootóógóó niséyá.
Sunday past Santa.Fe-to 1-go.PDamǫ́ǫgo tódilchxoshí yishdlį́į́h.
Sunday-GO soda 3-1-drink.Udayoodlą́ą́’
pl-3DO-3dpl-drink.it.Pdeiitł’ó
pl-3DO-1dpl-weave.it.IDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI Qdidishjeeh
3DO-1-start.fire.IDíí ’abíní dibé tóógóó neeshkał.
this morning sheep water-to 3-1-herd.ProgDoo ’áłah diidleeł da.
NEG together pl-1dpl-meet.pl.F NEGDoo nídahiyoołnaah da.
neg pl-3-2dpl-resuscitate.I negGohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NIHa’a’aahgo doo jiztįį da, johonaa’ai hwił ołtáh jíní.
sunrise-GO NEG 4-lay.O NEG, sun 4-with count 4-say.IHaaláyéé diitlʼééʼ ʼajiłhwosh.
caution this-night 4-sleep.Ihadadoołtééł
pl-3DO-2dpl-carry.him/her.up.out.of.something.Fhadaołgéésh
pl-3DO-2dpl-cut.it.out.Ihaiłgéésh
3DO-3-cut.it.out.Ihajíígeed
3DO-4-dig.it.out.Phanołchaad
3DO-2dpl-card.it.(as.in.wool).Ihaoołgizh
3DO-2dpl-cut.it.out.PHoozdohgóó daats’í deeshááł ’éí doodaii’ Be’eldííldahsínilgóó deeshááł.
Phoenix-toward maybe 1-walk.F or Albuquerque-toward 1-walk.FHónáhoot’éhí ’índa ch’aa deeshááł nissin.
next.year until travel will.go.F 1-desire.Mósí ch’óółt’e’ lágo.
cat out-3-2-carry.O LÁGONédáá dóó bikáá’adání bik’i ndinís’eez.
1-sit and table 3-on 1-place-1-foot.Pnidadiilyeeł
pl-3DO-1dpl-carry.a.ropelike.thing.around.FNighéí na’ashch’ąą’ígíí níil’į́.
over.there painting-ÍGÍÍ 3-2-du.look.INihimásání ha’át’íí lá yinízin?
1dpl-grandmother what LÁ 3-3-want.NInishóóh
3DO-2-brush/comb.it.INídiiłne’.
3-2-hit.ISohodizingo t’áá ká nídoó’nééh lágo.
prayer-GO neg 2-get.up.O LÁGOT’ah doo ashą́ą da.
not.yet 1-eat.I NEGT’áadoo hoshíníkéhé.
T’ÁADOO 2-scold.NI-ÍT’áá ká ’adinoólgháásh.
neg 2-oversleep.OT’iis bąąh nidaohna’.
cottonwood 3-on pl-2dpl-climb.ITs’éénídzííd, t’ah ’íinda ’iidííłhosh.
2-wake.up.I future only.then 2-sleep.Fwoo’aal
3DO-2dpl-chew.it.PYiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI
listen
When you go to Gallup tomorrow where do you want to eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- háá-P.ENCLITIC wherefind in Navajo Questions
- -sh enclitic for content questionsfind in Navajo Questions
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
yiyiigish
3DO-3-make.one.cut.in.it.Iyiyíí’aal
3DO-3-chew.it.PŁa’ damóo yę́ędą́ą́’ dah ’iyétł’ónée, k’ad ’ałníí’góó ’eeshtł’óół.
one Sunday past up 3-1-set.P-past now middle-toward 1-weave.Prog
listen
Last week I set up a loom, and now I am halfway finished with weaving (a rug).
bookmark- -dą́ą́’ past timefind in Navajo Postposition Lexicon
- yę́ędą́ą́’ pastfind in Navajo Conjunction Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’iishtł’ǫ́ set up a loomfind in Navajo Verb Modes
- k’ad nowfind in Navajo Adverb Lexicon
- Progressive (Prog)find in Navajo Verb Modes
- ’ashtł’ó weavefind in Navajo Verb Modes




