An example search has returned 50 entries

’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nanilnishgo nee ’ałní’ní’ą́?

yesterday-Q outside-at 2-work.CI-GO 2-with noon

’Ahwééh náánááshdlą́ą́’.

coffee again-1-drink.R

’Ałní’ní’ą́ągo tó háálínídi ’ahéédidiit’ash.

noon-GO spring-at refl-1du-meet.F

’Ólta’góó daats’í deeshááł doodaii’ jooł bee nideeshneeł.

school-toward maybe 1-walk.F or ball 3-with 1-play.F

Baa tįįh náádiikah.

3-for achieve 1dpl-walk.pl.I

bik’ídadisoodiz

pl-3DO-2dpl-wrap.it.around.it.P

Chidí łizhinígíí doodago łigaaígíí daats’í nahideeshnih?

car black-nom or white-nom perhaps 3-2-buy.F

Chizh ła’ yah ’aníjááh.

firewood some in 2-bring.I

Dah díníilghaazh ’áshįįh bik’ídíínił.

fry.bread salt 3-on-3-2-sprinkle.PlO.F
listenloadingplaying

You will sprinkle salt on the fry bread. Sprinkle salt on the fry bread.

daohshóóh

pl-3DO-2dpl-brush/comb.it.I

dayííłhį́į́’

pl-3DO-3dpl-melt.it.(snow).P

diilyį́į́h

3DO-1dpl-melt.it.I

dizhdidoołjah

3DO-4-start.fire.F

díníshkaad

3DO-1-start.to.herd.them.(animals).I

Ha’a’aahgo doo jiztįį da, johonaa’ai hwił ołtáh jíní.

sunrise-GO NEG 4-lay.O NEG, sun 4-with count 4-say.I
listenloadingplaying

Do not lay after the sun rises, the sun will count you in with the dead.

Ha’át’íísh neidiyoołnih nínízin?

who-Q 3-3-buy.F 2-think.NI

Haa'íyee' shinááł Diné bizaad bíhwiidííł'aał.

lets.see 2-1-watch.Prog Navajo language 3-2-learn.F

Hada’niłhosh le’!

up-pl-3-3-bubble.up.CI LE’
listenloadingplaying

Let water bubble forth!

hadadiiltééł

pl-3DO-1dpl-carry.him/her.up.out.of.something.F

hadaniilchaad

pl-3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).P

hadazhniłchaad

pl-3DO-4dpl-card.it.(as.in.wool).I

hadínéeshchał

3DO-1-card.it.(as.in.wool).F

Haidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo sh yá’áhoot’éeh da.

winter-past mine.shaft 1-work.I past neg 1-with area-good.N neg

Halah doo bííghah jiztį́į da.

opposite.sibling NEG 3-beside 4-lay.O NEG
listenloadingplaying

Do not lay beside your brother or sister.

Jáanísh naalnish?

John-Q 3-work.I

K’ad shicheii bíká ’iishyeed.

now 1-grandfather 3-for 1-run.I

K’os hóle’!

cloud 3s-become.O
listenloadingplaying

I wish for clouds

Na’nííshee’ dóó k’ad éí dah ’iishtł’ó.

3-1-warp.P and now TOP up 3-1-tie.DI
listenloadingplaying

I prepared the warp and now I’m putting it up.

Ni'dózhoł.

term-3-sprinkle.O
listenloadingplaying

I wish for it to sprinkle.

Nibéézh bee hane’é doo ndi naalnish da.

2-cellphone NEG but 3-work.P NEG

Nichxǫ' doo ájíníi da.

stop NEG 4-say.thus.NI NEG
listenloadingplaying

Stop, don’t say it!

nidasiilyá

pl-3DO-1dpl-carry.a.ropelike.thing.around.P

nideeshłeeł

3DO-1-carry.a.ropelike.thing.around.F

nisiilkáá’

3DO-1dpl-investigate.it.P

nitł’ó

3DO-2-weave.it.I

niyą́

3DO-2-eat.it.I

Shiyáázh shaa yógháah le’ nissingo sédá.

my.son 1-for 3-arrive.O hope 3-1-want.CI-GO 1-sit.I

Sitsiitł’óól tsásk’eh bikáá’ dah yishłééh.

Navajo.hair.tie bed 3-on up 3-1-put.SFO.U

T’áá ’aaí ’aníigo t’éiyá doo bikee’ saad si’ą́ą da.

truly 3-say.I-GO only NEG 3-behind word 3-sit.SPN NEG

Tó tsíídkáá’ didíkaah.

water charcoal-on start-3-2-put.I.OC
listenloadingplaying

Put the water on the charcoal.

Tł’óodi didíłjeeh.

outside 3-2-start.fire.I

wooshjį́į́h

Optative Mode: 1-become.black.O

yiishjį́į́’

Perfective Mode: 1-become.black.P

yik’íideezdiz

3DO-3-wrap.it.around.it.P

yishtł’ó

3DO-1-weave.it.I

Yiską́ągo níléí hódahdi ’ółta’di ni’dí’néeshtįįł nissin.

tomorrow that up.at school-at 1-teach.F 1-want.CI

Ła’ nídeezid yę́ędą́ą́’ ’áajigo niséyá.

one month past that-way-GO 1.go.P

Łééchąą’í kin bitł’ááh góyaa ’ałhosh.

dog house 3-under down 3-sleep.NI

“Shich’é’é baa shíni'" diníine’. T’ahdiísh t’áá 'ákónít’é?

1-daughter 3-about 1-mind 2-say.P still-Q just 2-well.NI
listenloadingplaying

You said “you were worried about your daughter.” Is she still not well?

“Sh naa’aash ’ałgháádidiit’ash”, ní ma’ii jiní.

1-with cousin 1du-race.F 3-say.P coyote 4-say.P
listenloadingplaying

“My cousin, letʼs have a race”, Coyote said to the skunk, they said.