An example search has returned 50 entries

’Ahwééh yishdlį́į́h ’áádóó naanishgóó yishááh.

coffee 3-1-drink.U and.then work-toward 3-1-go.U

’Ak’éégo ’éí chizh niléí keehaidi ninahdahiigééh nt’éé’.

autumn-GO that wood over.there winter.camp-at pl-3-1-unload.P past

’Ashdladi oolkiłgo ’áko shį́į́ ’índa ákǫ́ǫ́ diikah.

five.at time-GO only until then there 1dpl-go.pl.I
listenloadingplaying

At 5 o’clock only then we’ll leave for there.

’Azhą́ nízaadi naagháa ndi bídin nishłį́.

even.though 3-be.far.away.NI-at 3-walks even.though 3-in.need.of 1-be.NI
listenloadingplaying

Even though he/she is far away, I miss him/her.

’Azhą́ shibéeso hólǫ́ǫ ndi t’áadoo ła’ baa nínil da.

even.though 1-money 3-exist.NI even.though NEG some 3-to 3-1-give.PlO1.P NEG

’Azhą́ ts’aa’ nizhóní ndi ’áłts’íísí.

even.though basket 3-be.pretty.NI even.though 3-be.small.NI
listenloadingplaying

Even though the basket is pretty, it is small.

’Ałk’idą́ą́’ dahane’ yę́ę k’ad ’índa baa nídahane’.

past pl-3.tell.story.I old now until.now 3-for pl-3.tell.story.I
listenloadingplaying

In the past, all those old stories are now being retold.

’Áádóó haa hóót’įįd?

and.then how ho-happened.P

’Áádóó hainidzaa?

and.then what-3-2-do.P

’áko shį́į́ ’índa

CONJ

’Áłtsé baa nitsídadiikos ’áko shį́į́ ’índa bik’i nidadii’nił.

first about 3-3.think.F then only 3-3pl.record.I
listenloadingplaying

Think first about it and only then we’ll record it.

’Áłtsé da’ííyą́ą́’ ’áko shį́į́ ’índa hooghandi nákai.

first 3.eat.P until then only home.at 3.pl.return.P
listenloadingplaying

First they ate, only until then they returned home.

’Ííyą́ą́dóó bik’ijį’ tsinyaagi nétį́į́ dóó ’iiłhaazh.

1-eat.P and 3-after tree-under-at.spec 1-lie.down.P and 1-sleep.P

listenloadingplayingSpeaker: Maryann SamlistenloadingplayingSpeaker: Maryann Sam

I ate and afterwards I lay down under the tree and slept.

’Ííłta’ dóó ’iiłghaazh.

1-read.P CONJ 1-sleep.P

’índa

listenloadingplaying

and only then

’Íídeeshwosh daats’í doodaii’ saad naalkaah bindeeshnish.

1-sleep.F maybe or word research 3-1-work.F

Chidí ’anáshdlééh, háálá doo naalnish da.

car 3-1-repair.I because NEG 3-work.I NEG

Daango k’ééda’dilyééh nt’éé’ t’áádoo k’ééda’diilyáa da.

spring-GO 3-plant.R past NEG 3-3-plant.P NEG

Damóogo ’áłah ’aleeh ’áko ’áadi nihaadíínááł.

Sunday 3-gather 3-be so there-at 1-Pl-to-2-arrive.F

Dichinísh doodaii’ dibáá’ísh jinízin?

hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NI

Diné nishłį́ndi Bilaagana bizaad t’éí bee yáshti’.

Navajo 1-be.NI but English language only 3-with 1-speak.I

Dlǫ́ǫ́’ ’a’ą́ą́dę́ę́’ hanoolne’ dóó naneesne’.

prairie.dog hole-from stick.head.up.out.P and 3-look.around.P

Doo hazhó’ó ’adiist’a’ da léi’ t’óó shaa daadloh.

NEG good reflex-1.hear.NI NEG since just me.at pl.3.laugh.I
listenloadingplaying

They really laughed at me since I can hardly hear.

Doo ńdeeshdááł da, háálá kwii doo shił yá’áhoot’éeh da.

NEG 1-return.F NEG because here NEG 1-with 3-good.NI NEG
listenloadingplaying

I won’t come back because I don’t like it here.

Dziłghą́ą́’í ’alóós dóó nááneeskadí ńdeidį́į́h.

Wht.Mtn.Apache rice and tortilla pl-3-3-eat.R
listenloadingplaying

White Mountain Apaches eat rice and tortillas.

Díí jį́ Nida’iiníísh ’áko shį́į́ nihich’į’ nida’iil, ya’?

today Friday then.maybe 1pl-toward 1pl-payment.I Q

Díí séí dóó tsé yázhí ’ałtahígíí łeezh bikáa’gi naasaas ’áko shį́į́ doo hashtł’ish da doołeeł.

this sand and stone little mixed.together-NOM dirt 3-on-at 3-1-sprinkle.Prog then maybe NEG mud NEG future

Háí dahoneesná, Kinłánídę́ę́’ ’Óola yee ’ádadójíhígíí doodago Gah Bikee’ Taah Yí’áhídę́ę́’ Hado yee ’ádadójíhígíí daats’í?

who pl-3-win.P Denver-from nugget 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom or Florida-from heat 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom perhaps

Hííłch’į’go ’íinda ta’iideeshnih.

evening.GO until 1-mix.dough.F
listenloadingplaying

I will mix the dough towards evening.

Hooghan ’adeeshłííł ndi tsineheeshjíí’ shee ’ádin.

hogan 1-build.F but lumber 1-with 3-none.NI

Hoozdohgóó daats’í deeshááł ’éí doodaii’ Be’eldííldahsínilgóó deeshááł.

Phoenix-toward maybe 1-walk.F or Albuquerque-toward 1-walk.F

Joe dóó Louise hataał.

Joe and Louise 3-sing.CI

Mósí dóó łeechą́ą́’ii’ baniłts’ood’ii’, bił hózhǫ́.

cat dog 3-1-feed.P-and 3-with 3-happy.NI

Neezdáago ’índa yiyííłtsą́.

3-sit.P-Comp only.then 3-3-see.P

Nizhónígo ha’íí’ą́ yę́ędą́ą́’ ts'íiłgo da’ségis.

beautiful sunrise past quickly pl-3-1-wash.P
listenloadingplaying

I quickly did my laundry during the beautiful sunrise.

Sha’ałchíní ayóó niłch’í naalkídi deineł’į́ ’áko ndi shí éí shináá bąą adin.

1-children very air 3-move.I 3-3.look.I however I 1-eyes 3-on doesn’t exist.

Shi’dizhchį́į́ yęędą́ą́’ ’éí tsinaabąąs dahólǫ́ nt’éé.

1-pass-born.P past TOP wagon 3-with pl-3-drive.I pl-be.NI past
listenloadingplaying

Wagons were around during the time I was born.

Shileechąą’í halǫ́ǫ́ ńt’éé’ są biis.

1-dog have past old.age 3-die.of.P
listenloadingplaying

I used to have a dog but it died of old age.

Shimá sání dah díníilghaazh ’ayiila’ii’, nihí yaa néíni’ką́.

1-grandmother frybread 3-3-make.P-and 1.dpl under 3-3-place.P

Shimá tanaashgiizh ’áyiilaago ’áádóó deiilts’ee’.

1-mother pudding 3-make.P-GO and.then pl-3-1dpl-eat.MM.P
listenloadingplaying

My mom made pudding and then we ate it.

Shitsili tsin ła’ nieidiitą́ii’ łeechą́ą́’ii’ łéi néídiiłhaal.

1-little.brother stick 3-3-pick.up.P-and dog INDEF 3-3-hit.P

Shį́įgo ’ahbínígo ’ashdladi dóó ’ałníi’go k’adę́ę ha’a’aah łeh.

summer-GO morning-GO five-at and half-GO almost 3-sunrise.I usually
listenloadingplaying

At five thirty in the summer time the sun is about to come up.

Tsé nitsaa ’áko nidaaz.

stone 3-big CONJ 3-heavy
listenloadingplaying

The stone is big so it is heavy.

Tsinaabąąs bee nida’abąąs yę́ędą́ą́’ shi’dizhchį́.

wagon 3-with pl-3-drive.I past 1-pass-born.P

Tł’éédą́ą́’ t’áadoo hazhó’í ’ííłhaazh da léi’ bił nisin.

night.last NEG good 1.sleep.P NEG since sleepy 3-1.desire.NI
listenloadingplaying

I’m sleepy since I didn’t sleep well last night.

Yéego ’ííníłta’, she’awéé’, ’áko nizhónígo ni’dííłtah.

really 2-study.NI 1-baby so well 2-graduate.F
listenloadingplaying

Give education your best, my child, so that you can graduate.

yę́ędą́ą́’

Yéego nihee nahóółtą́ągo yá’át’ééh doo yę́ę ’áko shį́į́ naadą́ą́’ dadinóosééł.

hard.GO 1pl-on 3-rain.P.GO 3-good future wish then maybe corn 3pl-grow.F

Ła’ nídeezid yę́ędą́ą́’ ’áajigo niséyá.

one month past that-way-GO 1.go.P