An example search has returned 50 entries
’Ashą́ą́ nít’ę́ę́’ t’áadoo hooyání shaa ’ílwod.
1-eat.Prog past suddenly 1-for 3-drive.P’Ashkii chizh dáádílkał yiníkáiyiníłhan.
boy firewood door 3-through-3-3-throw.P’ayóigo
’Ayóo łį́į́’ shił naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah.
very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I’Azhą́ hasistih ndi ’ayóo ’eesh’į́.
even.though 1-be.old.P even.though very 3-1-see.Prog’Ałk’idą́ą́’ ch’iyáán ’ ádayiilaa léi’ ła’ ’ánáádeiilyaa.
long.ago food pl-3-3-make.P Indef. some again-pl-3-1dpl-make.P’Ałk’idą́ą́’ dahane’ yę́ę bíneeshdlį́įgo yíłta’.
long.ago pl-story past 3-1-admire.I-GO 3-1-read.P’Áłah ’aleehdi hastiin léi’ t’óó yááłtih yiits’a’.
meeting-at man INDEF just 3-talk.Prog 3-be.heard.ICh’ééh jiyáán hastiin baa nahashniihgo ch’ééh ’ííł’įįd ’ahbínídą́ą́’.
watermelon man 3-from 3-1-buy.CI-GO tried in.vain 1-act.P morning-past
listen
I tried in vain to buy a watermelon from a man this morning.
bookmark- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nahashniih buy, sellfind in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’asht’í actfind in Navajo Verb Modes
- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- -aa tofind in Navajo Postposition Lexicon
ch’į́į́góó
Chidí łizhinígíí doodago łigaaígíí daats’í nahideeshnih?
car black-nom or white-nom perhaps 3-2-buy.FDá’ák’eh góyaa yishwoł.
cornfield down.that.way 1-run.ProgDichin bik’ee doo bííchįįd da.
hunger 3-account neg 3-become.hopeless.P negdidiiljeeh
3DO-1dpl-start.fire.Ididííłjéé’
3DO-1-start.fire.PDíí hastiin tł’ééjí hataałgo bee béého’doolzįįd.
Díí kwe’é biká’ígíí ’índa bik’i’diitą́.
this here 3-on.NOM until.then 3-1.understand.Pdoo ’ashohodéébéézhgóó
Doo deighánígóó łeeyi’ ’azhnígeed.
NEG far ground-inside 3-4-dig.PGohwééh ła’ shaa níkaah.
coffee some 1-to 2-give.OC.IHa’át’íísh hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what-Q man and girl 3-3-make.Phaa yit’é (hait’é), haa yit’éego (hait’éego)
hadadéélbįįd
pl-3DO-1dpl-fill.something.up.with.it.Pfill something up with it, 1st person plural
bookmarkhah
haidoołtééł
3DO-3-carry.him/her.up.out.of.something.Fcarry him/her up out of something, 3rd person
bookmarkhajííłgizh
3DO-4-cut.it.out.Phaniłgéésh
3DO-2-cut.it.out.IHastiin éí tsídii ła’ ’adah ’ayídzí’ą́.
man TOP bird INDEF down 3-3-knock.off.SRO.Phayííłgizh
3DO-3-cut.it.out.PHáísh ’átsą́ą́’ jóyą́ą́’ laanaa nízin?
Who ribs 4-eat.O hope 3-3-want.CIJáanísh naalnish?
John-Q 3-work.IKwii nináá’nísh’aah.
here again-3-1-place.Rle’ ’át’éégóó
Mósí dóó łeechą́ą́’ii’ baniłts’ood’ii’, bił hózhǫ́.
cat dog 3-1-feed.P-and 3-with 3-happy.NINa’ná’á biyaa góne’ dóó báhátis ’adiłt’oh.
bridge 3-under below and 3-across 3-3-shoot.PNaaki nááhaigo shich’é’é náá’íídeeshtah, ní.
Two year.GO 1-daughter again.school.F said.nidasoołkáá’
pl-3DO-2dpl-investigate.it.Pnideiskáá’
pl-3DO-3dpl-investigate.it.PNimá yázhí bighangóó díílwoł dóó ’áájí ’awéé’ baa ’áhólyą́ą dooleeł.
your aunt 3-house-to 2-run-and that-way baby 3-for 2-care.CI FUTRonshą’ saadísh neiiłkaah?
Ron-Q word-Q 3-3-investigate.IWhat about Ron, is he investigating words? / Is Ron studying words (too)?
bookmarkSiláo yik’ee noochééł.
police account 3-flee.ProgT’áá ’aaníígóó shił hodoonih bíniiká na’ídíshkid.
truth 1-with 3-tell.O 3-against 3-1-question. IT’áá ’ákwíízhíní tó dah siyínígóó ’ałnánáshdááh.
every summer lake-toward again-1-go.RTooh ńlínigíí t’óó bááłk’iis yisháałgo shee ’i’íí’ą́.
river merely 3-alongside 1-walk.Prog 1-with evening timeTsé ’ayóí ’áníłtso léi’ tsékooh góyaa hadah ch’ééłmááz.
rock remarkably large INDEF canyon areal-down areal-edge out-3-1-roll.PYas naanáásmasgo wónáásdóó ’ayóó ’áníłtsxo silį́į́.
snow 3-1-roll.around.Prog soon more large 3-become.PI was rolling the snowball around and it got very large.
bookmark