Ła’ ha’nitáhígíí ’éí biihidzóhí 50 entries
Hííłch’į’go ’íinda ta’iideeshnih.
evening.GO until 1-mix.dough.F’Adą́ą́dą́ą́’ ’íítseedgo bee na’anishí hasht’enáshdlééh.
yesterday 1-pound.P-GO tool 3-1-put.back.I’Awéé’ dah biséłdá.
baby up 3-1-CAUS-hold.AnO.SPN’Ayóo łį́į́’ shił naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah!
very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I’Azhą́ deesk’aaz ndi t’áá ’ákwíí jį́ na’nishkaad.
even. though 3-cold.SPN but just every day 1-herd CI’Áhéhee’ dóó baa ’ahééh nisin.
thank.you and 3-for appreciation 1-think.CI’Áłah ’aleehdi hastiin léi’ t’óó yááłtih yiits’a’.
meeting-at man INDEF just 3-talk.Prog 3-be.heard.I-tsi
bik’ídédiz
3DO-1-wrap.it.around.it.PCh’iyáán bá hooghandi béeso bideená naashnish.
food.store-at money 3-in-exchange.for 1-work.CIChaha’oh biyaagi ni’dííłbąs.
shade.house 3-under-at 2-drive.Fdadidoołhįh
pl-3DO-2dpl-melt.it.Fdajiyą́
pl-3DO-4dpl-eat.it.Ideidooyį́į́ł
pl-3DO-3dpl-eat.it.Fdeiilzhóóh
pl-3DO-1dpl-brush/comb.it.IDibé bitsį’ doodago béégashii bitsį’ daats’í nínízin?
sheep 3-meat or cow 3-meat possibly 3-2-want.NIdidadołjeeh
pl-3DO-2dpl-start.fire.IDiné nishłį́į ndi Bilaagana bizaad t’éí bee yáshti’.
Navajo 1-be.NI but English language only 3-with 1-speak.IDíí ’abíní dibé tóógóó neeshkał.
this morning sheep water-to 3-1-herd.ProgDíí ’ashkii Bilagáana bizaad shá bíbiyiił’aah.
this boy English 3-language 3-2-teach.IDíí tł’éé’ t’áá ká dóola dá’ák’eólyeed lágo, dádiʼnítįįh.
this night NEG bull into.field-3-run.O hope.not 3-2-close.gate.I
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- Command, negativefind in Navajo Imperatives
- Optative with t’áá ká and lágofind in Navajo Imperatives
- t’áá ká don’tfind in Navajo Adverb Lexicon
- lágo negative particle used with the optative modefind in Navajo Adverb Lexicon
- Optative (O)find in Navajo Verb Modes
- Command, affirmativefind in Navajo Imperatives
- T’ahdii baa na’aldeehfind in Navajo Imperatives
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
Doo hazhó’ó ’adiist’a’ da léi’ t’óó shaa daadloh.
NEG good reflex-1.hear.NI NEG since just me.at pl.3.laugh.IDoo yéé shaa yáníłti’go ndiséts’ą́’į́.
NEG fear 1-to 2-talk.DI-GO 2-1-hear.PDził bit’ááhgi bįįh halzheeh.
Mountain 3-close.to-at deer 3-3-hunting.CIdíníilkaad
3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).IGohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NIHastiin dóó ’at’ééd lá ha’át’íí ’áyiilaa?
man and girl Q what 3-3-make.PHatáaldi 'iikááh 'atah 'ajóle’.
ceremony-at sandpainting among 4-make.OKinŁánídi ’ííníshta’ ńt’éé’ ’áádóó t’áá ’ániidígo ’áadi náánísdzáá ńtéé’ ’ééhosisya’ lá.
Flagstaff-in 1-study.P past and.then just recently there-at 1-return.P past 1-get.hazy.P discMary ha’át’íí nayiisnii’?
Mary what 3-3-buy.PMary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
Mary when-past-Q school-from 3-return.PNaaltsoos yiníshta’go shíni’ shaa ’áyiilaa.
book 3-1-read.I-GO 1-mind 1-for 3-3-make.PNaalyéhé bá hooghandi tł’oh hániikai ńt’éé’ ’áníídí yee’ ’ásdįįd lágo ’áadi niikai.
trading.post-at hay 1dpl-go.pl.P past recently very 3-disappear.P DISC-GO there 1dpl-go.pl.P
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- -á for, for the benefit offind in Navajo Postposition Lexicon
- benefactive
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- time
- ’ániidígo recently, not long agofind in Navajo Adverb Lexicon
- time
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon