An example search has returned 50 entries
’Adą́ą́dą́ą́’ shichidí tsé bik’ą́ą́h yíłbą́ą́z.
yesterday 1-car rock 3-against 3-run.P’Ahbínídą́ą́’ ch’ééh niba’ hasht’e’ ’ádííníszin.
morning-Past in.vain 2-wait ready REFL-1-keep.CI’Azhą́ deesk’aaz ndi t’áá ’ákwíí jį́ na’nishkaad.
even. though 3-cold.SPN but just every day 1-herd CI’Ałk’idą́ą́’ ch’iyáán ’ ádayiilaa léi’ ła’ ’ánáádeiilyaa.
long.ago food pl-3-3-make.P Indef. some again-pl-3-1dpl-make.P’Ałk’idą́ą́’ tóniteel bąąhgóó tádííyáhę́ę bénááshnii’.
long.ago ocean 3-beside-along around-1-past 3-1-remember.P’Áshįįh Bii’ Tóodi níyáago dził bąąh hanáádeesh’nah.
Salt.Lake.City-at 1-go.P-GO mountain 3-on again-1-climb.R’Áłchíní hastą́ą́ binidááhaidóó deigo hodees’áago t’áá ’ałtso da’ółta’go yá’át’ééh.
children six 3-year.P-from up areal-extend.NP all pl-3-study.NI-GO 3-good.N’Eii łééchą̨ą’í t’áá ’áko taah yilwo’.
that dog immediately water.into 3-run.U’Éí naanishígíí haa nízahdę́ę́’ binanilnishgo hoolzhiizh?
that work-ÍGÍÍ how 3-long.N-past 3-2-work-GO time.move.P-dą́ą́’
past time, also used in conditionals, marking the antecedent
bookmark-k’ee
At’ééd na’abąąs yíhooł’ą́ą’go bimá yił ’oołbąs.
girl driving 3-3-learn.P-GO 3-mother 3-with 3-drive.ProgCh’ééh jiyáán náánááshdą́ą́’.
watermelon again-1-eat.RCh’iyáán ’áshłaadóó tsííd bik’i hooziid.
food 3-1-cook.P-from embers 3-onto area-1-cover.PChidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsChidíísh bee hólǫ́ doodago ni daats’í chidí nee hólǫ́?
car-Q 3-with 4-exist.N or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIdadidínóołkał
pl-3DO-2dpl-start.to.herd.them.(animals).Fstart to herd them (animals), 2nd person plural
bookmarkdaoołhį́į́’
pl-3DO-2dpl-melt.it.(snow).Pdeidíníłkaad
pl-3DO-3dpl-start.to.herd.them.(animals).Istart to herd them (animals), 3rd person plural
bookmarkdeiidą́ą́’
pl-3DO-1dpl-eat.it.PDibé bighan báátis dah yiishte’.
Sheep corral 3-over up 1-climb.PDíí mósí yázhí hooghangóó nááshtééł.
this cat little home-towards 3-1-carry.ProgDoo hanii kintahgóó díníyáa da nisin.
NEG contrary town-toward 2-start.go.P NEG 1-think.CI
listen
I thought you weren’t going to town.
bookmark- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- hanii expresses contrarinessfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- goal
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
Dził bit’ááhgi bįįh halzheeh.
mountain 3-close.to-at deer 3-3-hunting.CIhaa níłtsááz
hadadoołbįįd
pl-3DO-2dpl-fill.something.up.with.it.Pfill something up with it, 2nd person plural
bookmarkhaniilchaad
3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).Ihá’at’é-go
Háágóó lá díníyá?
where-to.Q 2-go.FHádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHoozdohdi ’éí doo ’ashohodoobéézhgóó deesdoi.
Phoenix-at TOP extremely 3-hot.SPNjiyą́
3DO-4-eat.it.IK’ad niba’ sédáa dooleeł.
now 2-wait 1-sit.SPN FUTKingóó ’anááda’iisdee’.
town-to again-pl-3-go.RNaaki yiską́ągo Na’nízhoozhígóó shił ’adeeswod.
two yesterday Gallup-to 1-with 1-drive.FNichidíshą’ háadi nííníłbą́ą́z?
2-car-Q where-at 3-2-park.Pnidasiilyá
pl-3DO-1dpl-carry.a.ropelike.thing.around.Pcarry a ropelike thing around, 1st person plural
bookmark