An example search has returned 50 entries

’áko ndi

CONJ

*Nidlóóhísh doodaii’ doo sha’shin nidlóoh da?

2-cold.X-Q or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEG

-ídin

-naashii

Ch’ah ’éí doodaii’ nák’ee sinilí łizhinígíí daats’í nee hólǫ́’?

hat or sunglasses perhaps 2-with 4-exist.NI
listenloadingplaying

Do you have a hat or sunglasses? / Maybe you have a hat or sunglasses.

dadíníilkaad

pl-3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).I

Dá’ák’eh góyaa yishwoł.

cornfield down.that.way 1-run.Prog

deidiłhį́į́h

pl-3DO-3dpl-melt.it.I

deiidą́

pl-3DO-1dpl-eat.it.I

Dibé ła’ yóó’ ’íínilgo k’adę́ę ’e’e’aahgo ch’ééh naanááshwoł.

sheep some away 3-1-lose.P-GO almost evening in.vain 3-after 1-run.around.P

Dichin nínízin ya’?

hungry 2-want.NI Q

didazhdiłjeeh

pl-3DO-4dpl-start.fire.I

didideeshjah

3DO-1-start.fire.F

didiiljéé’

3DO-1dpl-start.fire.P

didínóołkał

3DO-2dpl-start.to.herd.them.(animals).F

doo --- da

listenloadingplaying

the frame serving to negativize verbs and phrases

Doo hanii kintahgóó díníyáa da nisin.

NEG contrary town-toward 2-start.go.P NEG 1-think.CI

Dooládó’ shį́į́ ’adą́ą́dą́ą́’ shich’ohoos’ni’ da kintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso naadiinígíí ńdiiłtsooz.

wow probably yesterday 1-lucky.P town areal down 1-go.I Past money twenty-NOM 3-sit.FFO.P
listenloadingplaying

Boy oh boy, I was in luck yesterday --- I was walking down the street and found a twenty dollar bill.

Gohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ bgo daats’í nínízin?

coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NI

Ha’a’áahgo shilį́į́’ bá niná’áshjoł.

east-GO 1-horse 3-for again-1-feed.NCM.R

Ha’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?

where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.P
listenloadingplaying

Where did you leave your hat? Where did you set your hat down?

Ha’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?

how Q main road-up.to 1-back-on-go.sg.F DISC
listenloadingplaying

How can I get back onto the main road?

ha’át’ééjí

which way

Ha’át’íí lá neidiyoołnih lá?

what DISC 3-3-buy.F DISC

What is she going to buy?

hadeidínóołchał

pl-3DO-3dpl-card.it.(as.in.wool).F

Haidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo sh yá’át’éeh da.

winter-past mine.shaft 1-work.I past neg 1-with 3-good.N neg

haołgéésh

3DO-2dpl-cut.it.out.I

Háísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?

who-Q boat 3-3-make.P
listenloadingplaying

Who made a boat?

Hwééldigóó nda’aznánę́ędą́ą́’ nihahastóí yę́ę ła’ béédaho’dooszįįd.

listenloadingplaying

jidííłhį́į́’

3DO-4-melt.it.P

jíí’aal

3DO-4-chew.it.P

Kin Łánídi naashnish háálá ’áadi shaghan.

Flagstaff 1-work because there 1-live.NI

Kin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?

Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CI

Mósí yázhí chizhtah yiyah yilwod.

kitten woodpile.among 3-under 3-run.P
listenloadingplaying

The kitten ran under the woodpile.

Na’ahóóhaii Ya’iishjááshtsoh bini góne’ nída’adleeh.

July 3-in 3-into rodeo 3-Pl-SUP-be.R
listenloadingplaying

In July, rodeo events take place.

Nichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?

2-car Q where-at 3-2-park.P

Nichidí háadi-sh nííníłbą́ą́z?

2-car where-at-Q 3-2-park.P
listenloadingplaying

Where did you park your car?

Nimá yázhí bighangóó díílwoł dóó ’áájí ’awéé’ baa ’áhólyą́ą dooleeł.

2-auntie 3-house-toward 2-run.F and there-at baby 3-to 2-care.CI FUT

nisiilyá

3DO-1dpl-carry.a.ropelike.thing.around.P

niłhį́į́h

3DO-2-melt.it.(snow).I

Níyolgo t’áá ’áko niishch’ił.

wind-GO immediately 3-blink.U
listenloadingplaying

When it’s windy, I usually blink.

Sháahsita’gi yihę́ęsgo tsin-ts’ósí bee yích’id.

1-point.between.shoulder.blades 3-itch.I-GO stick 3-with 3-1-scratch.P

listenloadingplayingSpeaker: Sharon NelsonlistenloadingplayingSpeaker: Sharon Nelson

When I got an itch between my shoulder blades, I scratched it with a stick.

Shééhonísinísh?

1-2-know.NI-Q
listenloadingplaying

Do you know me?

Shik’is bił ’ílyeed ’áko shį́į́ da’diidį́į́ł.

1-friend 3-with 3-drive CONJ 1-Pl-eat.F

My friend is coming (by car); maybe we’ll eat then (when s/he gets here).

T’ah doo sha’áłchíní haleehę́ędą́ą́’ doozhǫǫgo shibéeso (sibéeso) hólǫ́ǫ́ ńt’éé’.

still NEG 1-children 3-be.born.I-past satisfactory 1-money 3-exist.NI past
listenloadingplaying

Before I acquired a family I had plenty of money.

Tsékooh góyaa tł’óół bee ’adanásh’nah.

canyon areal-down 3-with 1-climb.down.R

yishbéézh

3DO-1-boil.it.I

yiłbéézh

3DO-3-boil.it.I

Łį́į́’ ’áhidinníłnáago sizį́.

horse Recip-3-opposite-GO 3-du-stand.SPN
listenloadingplaying

The horses stand facing in opposite directions.