An example search has returned 50 entries

’Adą́ą́dą́ą́’ ’íítseedgo bee na’anishí hasht’enáshdlééh?

yesterday 1-make.P-GO tool 3-1-put.back.I
listenloadingplaying

Yesterday, I did silverwork, and now I’m putting my tools away.

’Adą́ą́dą́ą́’ ná’iiyéláá’ ńt’éé’ ńdasésdo.

Yesterday SUP-1-pick.P past 1-sore.SP

I picked pinyon yesterday and I got sore (physically) as a result.

’Adeesdíilgo dibé sits’ą́ą́’ dah diijéé’.

3-thunder.P-GO sheep 1-away.from start-3-run.Pl.P
listenloadingplaying

When thunder rumbled the sheep stampeded on me, ran away from me.

’Ashkii yázhí ’ayóo hwe’ádílááh.

little boy very 3-mischief
listenloadingplaying

The little boy is very mischievous.

’ániidígo

-chá- or -chá

-go

listenloadingplaying

verb followed by subordinating enclitic –go

-í + -jígo

-jí

-tah, -taa-, -ta-

Bich’ijí nishłį́.

3-toward-side 1-be.NI

bik’ídidiidis

3DO-1dpl-wrap.it.around.it.F

Chidí naat’a’í ’íinilaaígíí háajį’ ninít’a’?

airplane 3-2-make.P-ÍGÍÍ where-up.to 3-fly.P
listenloadingplaying

How far did the airplane that you built go when it flew?

Chidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?

airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhaps

Chidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?

car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NI
listenloadingplaying

Does s/he have a car or do you have a car?

Da’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?

Q Cuba-from boat 2-with 3-float.P

dadíníilkaad

pl-3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).I

dajiigish

pl-3DO-4dpl-make.one.cut.in.it.I

daooyą́ą́’

pl-3DO-2dpl-eat.it.P

Dibé doo deeghánígóó ’ałkéé’ ’adíítąądgo hooghanjį’ náákah.

sheep neg long.distance-neg-GO following.behind 3-in.a.line.NP-GO home-up.to return.go.I
listenloadingplaying

The sheep were strung out a long ways, one behind the other, as they headed home.

didiilyįh

3DO-1dpl-melt.it.F

didoołhįh

3DO-2dpl-melt.it.F

Diné bikéyah bikáa’gi łáhágóó ninádahałtį́įh łeh.

Navajo 3-land 3-on-at a.few.places areal-rain.I usually

doo ndi

dołhį́į́h

3DO-2dpl-melt.it.I

díníłkaad

3DO-2-start.to.herd.them.(animals).I

dínółkaad

3DO-2dpl-start.to.herd.them.(animals).I

Gohwééh doo ndi łikan da.

coffee NEG but 3-taste-good.NI NEG
listenloadingplaying

The coffee doesn’t even taste good.

ha’át’íí biniyé/ biniinaa

haa nízah

listenloadingplaying

how far is it, how much time

hadaniilchaad

pl-3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).P

hadasiigeed

pl-3DO-1dpl-dig.it.out.P

hadeidééłbįįd

pl-3DO-3dpl-fill.something.up.with.it.P

Hastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí lá ’áyiilaa?

man and girl what Q 3-3-make.P
listenloadingplaying

What did the man and the girl make?

háá-P.ENCLITIC

where. The expressions formed with ’háá-’ have a postpositional enclitic following them which indicates information about direction, location, or path.

Háádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?

where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.I

Hoozdo hoolyéedi deesdoi sha’shin. ’Áyaańda (’áyąą) diné bi’éétsoh t’áá gééd ndaakai.

Phoenix areal-called-at hot possibly no.wonder person 3-coat without pl-3-go.pl.P
listenloadingplaying

I guess it’s warm in Phoenix. No wonder people go around without coats.

jidiłhį́į́h

3DO-4-melt.it.I

K’adę́ę ’ałné’e’áahgo díchin bik’ee shitah ’anahodí’niitłi’.

now noon hunger 3-account 1-among 1-shake.R
listenloadingplaying

When it is nearly noon, I get shaky from hunger.

Ni daats’í nił bééhózin ’éí doodaii’ nicheii daats’í bił bééhózin?

2 perhaps 2-with 3-know.CI TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CI

nidasiilyá

pl-3DO-1dpl-carry.a.ropelike.thing.around.P

nijilé

3DO-4-carry.a.ropelike.thing.around.I

Nimá yázhí bighangóó díílwoł dóó ’áájí ’awéé’ baa ’áhólyą́ą dooleeł.

your aunt 3-house-to 2-run-and that-way baby 3-for 2-care.CI FUT

nitł’ó

3DO-2-weave.it.I

Shiye’ éí naaki béeso yideená chidí yésį́.

1-son TOP two money 3-exchange.for car 3-stand.SPN
listenloadingplaying

My son is standing, guarding the car for two dollars.

Shį́įgo ch’ééh jiyáán yishį́į́h áádóó tó lą’í yishdlį́į́h.

summer-GO watermelon 3-1-eat.U and.then water lots 3-1-drink.U

Tsé bikáa’gi béésh dah si’ą́.

rock 3-on-at knife up 3-sit.SNP

yaa

yishbéézh

3DO-3-boil.it.P

yiłhį́į́h

3DO-3-melt.it.(snow).I