An example search has returned 50 entries

’adah

’Ahbínídą́ą́’ ch’ééh niba’ hasht’e’ ’ádííníszin.

morning-Past in.vain 2-wait ready REFL-1-keep.CI

’Ayóo łį́į́’ sh naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah!

very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I

’Ałk’idídą́ą́’ kin ’áshłaa ńt’éé’ ’éí t’ahdii bii’ shighan.

quite.long.ago house 3-1-make.P past it still 3-in 1-home

’Áłah ’aleehgo ch’iyáán ’ádadiilnííł ’áko shį́į́ ’índa diné ndahidookah.

meeting-Comp food 3-1-Pl-make.F CONJ people 3-Pl.will-arrive.F

-dóó

-jį’

Át’ah ’índa shaa náádíídááł.

later 1-to again-2-come.F

bik’ídidíídis

3DO-2-wrap.it.around.it.F

Ch’iyáán ’ííshłaa ’áádóó da’iidą́ą́’.

food 3-1-make.P CONJ 1Pl-eat.P

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫ t’áá bee yáshti’.

formerly English neg 1-understand.I neg. Now TOP good.thing barely 3.with 1.speak-I

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Na’nízhoozhídi kééhasht’į́ ńt’éé’.

formerly Gallup-at 1-live.I past
listenloadingplaying

I used to live in Gallup. I lived formerly in Gallup.                                                                                                                                                                        

Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?

airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.P

Chidíísh bee hólǫ́ doodago ni daats’í chidí nee hólǫ́?

car-Q 3-with 4-exist.N or 2 maybe car 2-with 4-exist.NI

Da’ shééhonísin?

Q 1-2-know.NI
listenloadingplaying

Do you know me?

dadiilyį́į́h

pl-3DO-1dpl-melt.it.I

deiitł’ó

pl-3DO-1dpl-weave.it.I

diidííłjéé’

3DO-3-start.fire.P

Dííshą’ látsíní háádę́ę́’ naa ninídee’?

this-Q bracelet where-from 2-to 3-arrive.PlO.P

Dlǫ́ǫ́’ ’a’ą́ą́dę́ę́’ hanoolne’ dóó naneesne’.

prairie.dog hole-from stick.head.up.out.P and 3-look.around.P

Dooshą’ gah t’áá gééd náshdááh lá.

ensure rabbit just without 1-return.I DISC

doołhį́į́’

3DO-2dpl-melt.it.P

Dził bíchį́į́shk’ą́ą́h gódeg hoołtį́į́ł.

mountain 3-nose-against areal-up areal-rain.Prog
listenloadingplaying

It’s raining up on the point of the mountain.

Gohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ bgo daats’í nínízin?

coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NI

Gowééh ła’ ’ádá dooshkááł laanaa.

coffee one for.self pl.3-1-handle.OC.O wish
listenloadingplaying

I wish I had a cup of coffee.

Ha’át’íí lá neidiyoołnih lá?

what DISC 3-3-buy.F DISC
listenloadingplaying

What is she going to buy?

Haidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’ę́ę́’ --- doo shił yá’áhoot’éeh da.

winter-past mine.shaft inside 1-work.I past neg 1-with 3-good.N neg

haołgéésh

3DO-2dpl-cut.it.out.I

Hastiin dóó ’at’ééd lá ha’át’íí ’áyiilaa?

man and girl Q what 3-3-make.P

What did the man and the girl make?

Háágóóshą díníyá?

where-to.Q 2-go.F

K’ad shį́į́ deesk’aaz hodooleeł.

now probably cold area-become.F
listenloadingplaying

Now it will probably turn cold.

Naakiiskánídą́ą́’ dibé tó ła’ bá niníyį́.

two.days.ago sheep water INDEF 3-for 3-1-haul.P
listenloadingplaying

I hauled water for the sheep two days ago.

Naalyéhé hooghandi tł’oh hániikai ńt’éé’ ’áníídí yee’ ’ásdįįd lágo ’áadi niikai.

trading.post-at hay 1dpl-go.pl.P past recently very 3-disappear.P DISC-GO there 1dpl-go.pl.P
listenloadingplaying

We went to the trading post after hay only to find that the supply had just run out.

Nichidí háadishą’ nííníłbą́ą́z

2-car where-at-Q 3-2-park.P

Nichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?

2-car Q where-at 3-2-park.P

Nił hǫ́zhǫ́ǫ́sh doodaii’ doósh nił hózhǫ́ǫ da?

2-with-happy.NI-Q or neg-Q 2-with happy.NI neg

Níyolgo t’áá ’áko niishch’ił.

wind-GO immediately 3-blink.U
listenloadingplaying

When it’s windy, I usually blink.

Sha’áłchíní béeso ’ashladiin baa nínil ńt’éé’ t’ááła’ajį́ ’ałtso yibadooskai.

1-children money 50 3-for 2-put.PlO.P past at-once all 3-3-exhaust.P

Shikee’ ’ániidígo biniinaa shikee’ bąąh tó’diisool.

1-shoe recently because 1-foot 3-on 3-blister.form.P
listenloadingplaying

Because my shoes are new, they made a water blister on my foot.

Shimá dóó shizhé’é bił dibé dóó tł’ízí ta’nda’díígish nt’éé’.

1-mom and 1-dad 3-with sheep and goats 3-pl.shear.I past

Shizhé’é bidá’ák’eh shicheii bidá’ák’eh táadi yilááh ’ánáníłtso.

1-father 3-field 1-grandfather 3-field three-at 3-beyond 3-again-big.NI
listenloadingplaying

My father’s farm is three times as big as my grandfather’s.

Shį́į́dą́ą́’ na’niiłkaadgo t’áá ’áháníjį’ ’adeeshch’iłgo bik’ee deelyiz.

listenloadingplaying

Last summer when we were out herding sheep a bolt of lightning struck nearby and gave us a startle.

Ts’aa’ t’áá nitsaaígíí bídin nishłį́.

basket just 3-large.NI-nom 3-lack 1-be.NI

Tł’éédą́ą́’ ńléí dził bine’jí ’adildííl yiits’a’ ni’.

night-past there mountain 3-behind-way thunder 3-sound.P recall

yishhį́į́h

3DO-1-melt.it.(snow).I

Yiską́ągo shicheii nihaa deeshááł ní.

tomorrow 1-grandfather 1pl-to 1-walk.F 3-say.NI

Yílk’idę́ę́’ télii ła’ ’adah náádáałgo yiiltsą́.

hill-from donkey INDEF down 3-return.Prog 3-1du-see.P
listenloadingplaying

We (two) saw a donkey walking down the hill.

yíłhį́į́’

3DO-1-melt.it.(snow).P

Ła’ nídeezid yę́ędą́ą́’ ’áajigo niséyá.

one month past that-way-GO 1.go.P

Łį́į́’ ’áhidiníłnáago sizį́.

horse Recip-3-opposite-GO 3-du-stand.SPN
listenloadingplaying

The horses stand facing in opposite directions.