An example search has returned 50 entries

’Ahbínídą́ą́’ t’óó ’ahodiyeeshdláałgo biniinaa ’ólta’di doo hah níyáa da.

morning-past with pretend-1-move.Prog-GO 3-because school-at NEG quickly 1-go.P NEG

’Ajóółháásh laanaa.

4-sleep.O wish

’Ayóigo deesk’aaz --- ’áyąą dah dinítsiz.

terribly cold no.wonder up 2-shiver.NI

’Ałk’idą́ą́’ shimá b na’nishkaadgo ’aghaa’ yisdizígíí dibé yázhí yichíihgo yizénéíłt’ih.

long ago 1-mother 3-with SUP-1-herd.I-GO wool 3-spin.P-ígíí lamb 3-birth.P-GO 3-neck-around-3-tie.P

’Át’ahígo da’diidį́į́ł.

soon pl-’-1dpl-eat.F

’Ąąh háá’á wolyéii k’ad doo ’asht’é’égóó bik’ee ntsinisdzá.

credit 3-call.P now neg extremely.neg 3-on-account-of overwhelm.P

’Ólta’di ’áłchíní binaashii sédáago ’ííníshta’.

school-at children 3-across.from 1-sit.SNP 3-read.NI

-ááłk’iis

-ghá

Ahwééh yishdlį́į́ ’áko ’índa ch’éénásdzíd.

coffee 3-1.drink.P when 3-1.wake.up.P

Ayóó biká ’anáshwo’.

often 3-for 1-help.R
listenloadingplaying

I help him/her a lot.

Ch’éénísh’į́įgo náá’deeshtł’óół nissin.

out summer.GO 1-again.weave.F 1-desire
listenloadingplaying

I want to weave again when summer returns.

Chidí daats’í bee hólǫ́ ’éí doodaii’ niísh chidí nee hólǫ́?

car maybe 3-with 4-exist.N TOP or 2-Q car 2-with 4-exist.NI

Da’ dibé nee hólǫ́?

Q sheep 2-with 3-exist.NI
listenloadingplaying

Do you have sheep?

Dah doónááł lágo!

up 2-go.F don’t

Dibé yázhí bitsį’ bíchą́ yídéeshni’.

lamb 3-meat 3-crave 3-addicted.NP

diididoołjah

3DO-3-start.fire.F

Díkwíí shą’ ninááhai?

how.many Q 2-winter.NI
listenloadingplaying

How old are you?

doo ’ashohodéébéézhgóó

Doo yéé niiłtsán.

NEG fear .P. 2-1-see-NOM
listenloadingplaying

It’s a good thing I didn’t see you!

díníłkaad

3DO-2-start.to.herd.them.(animals).I

Ha’át’íí lá hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?

what Q man and girl 3-3-make.P
listenloadingplaying

What did the man and the girl make?

Haa níníłnééz?

what 2-tall.relatively.NI
listenloadingplaying

How tall are you?

hadazhdééłbįįd

pl-3DO-4dpl-fill.something.up.with.it.P

hadazhneeshchaad

pl-3DO-4dpl-card.it.(as.in.wool).P

hadeidoołtééł

pl-3DO-3dpl-carry.him/her.up.out.of.something.F

hádą́ą́’

listenloadingplaying

when [past]

Hííłch’į’go ’índa ta’iideeshnih.

evening.GO until 1-mix.dough.F
listenloadingplaying

I will mix the dough towards evening.

Hónáhoot’éhí ’índa ch’aa deeshááł nissin.

next.year until travel will.go.F 1-desire.

I’m thinking about traveling until next year.

Jáan naalnishísh?

John 3-work.I-Q

jishbéézh

3DO-4-boil.it.P

Kin bighą́ą́’dę́ę́’ hadah ’adzííłhaal ndi t’áadoo ’ádadénih da.

house 3-to-from down 1-tumble.P but NEG RFLX-1-hurt.P NEG

KinŁánídi ’ííníshta’ ńt’éé’ ’áádóó t’áá ’ániidígo ’áadi náánísdzáá ńtéé’ ’ééhosisya’ lá.

Flagstaff-in 1-study.P past and.then just recently there-at 1-return.P past 1-get.hazy.P disc
listenloadingplaying

I was young I went to school in Flagstaff but I returned there recently to find that I’m so hazy about things that I barely recognize the place.

Naakaii Bito’gi béégashii bee łá’í ’ídlínígíí bee ’anishtah.

mexican water-at cow 3-with one-unify.P-COMP 3-with 1-among.NI
listenloadingplaying

I’m a member of the Mexican Springs Cattle Association.

Neeznáadigóó ’oolkiłgo ’áłah ’aleeh daaní.

ten.at-toward time-GO meeting pl-4-say.NI

Nibéézh bee hane’é doo ndi naalnish da.

2-cellphone NEG but 3-work.P NEG

Sháahsita’gi yihę́ęsgo tsin-ts’ósí bee yích’id.

1-point.between.shoulder.blades 3-itch.I-GO stick 3-with 3-1-scratch.P
listenloadingplaying

When I got an itch between my shoulder blades, I scratched it with a stick.

Shideezhí náneeskaadí ’ánáánéídlééh.

1-younger.sister tortilla 3-3-make.R
listenloadingplaying

My younger sister is making tortilla again.

Shį́į́dą́ą́’ na’niiłkaadgo t’áá ’áháníjį’ ’adeeshch’iłgo bik’ee deelyiz.

listenloadingplaying

Last summer when we were out herding sheep a bolt of lightning struck nearby and gave us a startle.

Sitsiitł’óól tsásk’eh bikáá’ dah yishłééh.

Navajo.hair.tie bed 3-on up 3-1-put.SFO.U

T’ah doo sha’áłchíní haleehę́ędą́ą́’ doozhǫǫgo shibéeso (sibéeso) hólǫ́ǫ́ ńt’éé’.

still NEG 1-children 3-be.born.I-past satisfactory 1-money 3-exist.NI past
listenloadingplaying

Before I acquired a family I had plenty of money.

T’ahdiísh nahałtin?

still-Q area-rain.CI
listenloadingplaying

Is it still raining?

T’áá ’ałkéé’ ’azee’ííł’íní bił yah ’adahaadzá.

just one-behind-another doctor 3-with into 1Dist-4-go.I

T’áá ’íídą́ą́’ ła’ nímasii bik’ééłgizh.

already some potato 3-1-peel.P

T’áá hazhóó’ógo yisháałgo biniinaa shaa ’adiildee’.

just carefully 1-walk.Prog-GO 3-because 1-for PASS-left.behind.P

Táá’ daats’í shinááhaigo Hwéeldi hoolyéégóó sh dah ’adiiná níigo halne’ łeh shicheii.

three maybe 1-year.P-GO Fort.Sumner areal-be.called-toward 1-with start.off 3-migrate.P 3-say.NI-GO
listenloadingplaying

As my grandfather tells it, he was about three years old when he started off with the family on the move to Fort Sumner.

Tsé ’ayóí ’áníłtso léi’ tsékooh góyaa hadah ch’ééłmááz.

rock remarkably large INDEF canyon areal-down areal-edge out-3-1-roll.P

Tł’óół tsin bigaan binah dah sélá.

rope stick arm 2-against up 3-1-hung.P

wooshjį́į́h

Optative Mode: 1-become.black.O
listenloadingplaying

I hope to become black, get sunburned

wołhį́į́h

3DO-2dpl-melt.it.(snow).I