An example search has returned 50 entries

’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó sitsiits’iin díínii’.

morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG because soon 1-head 3-ache.P

’Ahwééh bee yishdlį́hígíí bikáá’ ’adání bikáá’ dah yish’ááh.

coffee 3-with 3-1-drink.P-NOM table 3-on up 3-1-put.SRO.U

’Aoo’, ’ashdladigóó ’oolkiłgo ’áádę́ę́’ sh ná’ílwod.

yes five-at-toward clock-GO there-from 1-with 3-return.P

...217;Azhą́ ts’aa’ nízhóní ndi ’áłts’íísí.

even.though basket 3-be.pretty.NI even.though 3-be.small.NI

Even though the basket is pretty, it is small.

-ch’ijí

-jí

-káá’

-níká

bik’ídidiidis

3DO-1dpl-wrap.it.around.it.F

Bikáá’ dah ’asdáhí bikáa’gi doodaai’ ni’góó daats’í nishdaah?

chair 3-top-at or floor-on perhaps 1-sit.NI

ch’ééh

listenloadingplaying

in vain, futilely, try, try in vain

Ch’ééh jiyáán náshdį́į́h ’áádóó tó náshdlį́į́h.

watermelon again-1-eat.R then water again-1-drink.R

Chidí nahideeshnih ndi shibéeso ’ádin.

car 3-1-buy.F but 1-money 3-none.NI

Chidí sits’ą́ą́’ hashtł’ish yiih yilwodgo t’áá ch’į́į́góó ch’ééh ’ííł’įįd.

car 1-away mud 3-into 3-go.P-GO just fail in.vain 3-1-act.P

Chidí t’ą́ą́’ nináníłbą́ą́z.

car just 3-1-reparked.R
listenloadingplaying

I backed in the car again.

dadidíníilkał

pl-3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).F

dajiyą́

pl-3DO-4dpl-eat.it.I

dazhdidoołhįh

pl-3DO-4dpl-melt.it.F

Dibé yázhí bitsį’ bíchą́ yídéeshni’.

lamb 3-meat 3-crave 3-addicted.NP

didíníilkał

3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).F

Dii éé’ shił nizhónígo nahideeshniih nisin nt’éé’ ’áko ndi ayóo ilį́į́ lá.

this clothing 1-with 3-like-GO 3-1-buy.F 1-think.Cl Past even then very 3-expensive Disc

diidiłjeeh

3DO-3-start.fire.I

diilyį́į́h

3DO-1dpl-melt.it.I

Díí chidí ’ayóo dilwo’ ha’ní ’áko ndi doo baa jííníshłíi da.

this car very 3-fast 3-say.P CONJ NEG 3-about 4-1-rely.P NEG

Díí mósí yázhí hooghangóó nááshtééł.

this cat little home-towards 3-1-carry.Prog

doo --- da

listenloadingplaying

the frame serving to negativize verbs and phrases

Doo hanii kintahgóó díníyáa da nisin.

NEG contrary town-toward 2-start.go.P NEG 1-think.CI

Doo hazhó’ó ’adiist’a’ da léi’ t’óó shaa daadloh.

NEG good reflex-1.hear.NI NEG since just me.at pl.3.laugh.I

Ha’a’áahgo shilį́į́’ bá niná’áshjoł.

east-GO 1-horse 3-for again-1-feed.NCM.R

Ha’át’íísh Mary nayiisnii’?

What-Q Mary 3-to.buy.I

Ha’át’ííshą’ hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?

what-Q man and girl 3-3-make.P

What did the man and the girl make?

hadeneeshchaad

pl-3DO-3dpl-card.it.(as.in.wool).P

hadéélbįįd

3DO-1dpl-fill.something.up.with.it.P

Hái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?

who DA Q boat 3-4-make.P DISC
listenloadingplaying

(I wonder) who made this boat?

jiłhį́į́h

3DO-4-melt.it.(snow).I

Kwe’éshą’ haa nízah nináhálzhishgo nináháltį́į́h?

here-Q how 3-long.N-up.to time.move.R-GO rain.R
listenloadingplaying

How often does it rain here?

lágo

listenloadingplaying

negative particle used with the optative mode

neilé

3DO-3-carry.a.ropelike.thing.around.I

nitł’ó

3DO-2-weave.it.I

Sha’ałchíní ayóó niłch’í naalkídi deineł’į́ ’áko ndi shí éí shináá bąą adin.

1-children very air 3-move.I 3-3.look.I however I 1-eyes 3-on doesn’t exist.

shiilbéézh

3DO-1dpl-boil.it.P

Shimá tanaashgiizh ’áyiilaago ’áádóó deiilts’ee’.

1-mother pudding 3-make.P-GO and.then pl-3-1dpl-eat.MM.P
listenloadingplaying

My mom made pudding and then we ate it.

Shiníbaal doo tó biníkáogeeh le’ ’át’éégóó ’íishłaa.

1-tent NEG water 3-through-3-flow.O proof.against-NEG 3-1-make.P

Shiyáázh nízaadi naalnishgo bídin sélį́į́’.

1-son far-at 3-work-GO 3-lack 1-be.SPN

Shiye’ éí naaki béeso yideená chidí yésį́.

1-son TOP two money 3-exchange.for car 3-stand.SPN
listenloadingplaying

My son is standing, guarding the car for two dollars.

T’áá kintahdi ’ííyą́ą́’ nidi náá’áshdą́.

just town-at 1-eat.P but 3-1eat.R
listenloadingplaying

I ate in town, but I am eating again.

Tł’óo’di kǫ’ diltłi’ bikáa’gi chéch’il ła’ dináádísh’nííł.

outside-at fire 3-burn.NI 3-on-at oak some fire-again-3-1-move.PlO.I

wooshjį́į́h

Optative Mode: 1-become.black.O
listenloadingplaying

I hope to become black, get sunburned

Yéego ’ííníłta’, shi’awéé’, ’áko nizhónígo ni’dííłtah.

really 2-study.NI 1-baby so well 2-graduate.F

Łį́į́’ bik’i na’ashnííł.

horse 3-on 3-1-unsaddle.I