An example search has returned 50 entries
’Adą́ą́dą́ą́’ ’íítseedgo bee na’anishí hasht’enáshdlééh.
yesterday 1-make.P-GO tool 3-1-put.back.I’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó sitsiits’iin diniih.
morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG because soon 1-head 3-ache.CI
listen
I didn’t eat this morning, so my head is aching.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ashą́ eatfind in Navajo Verb Modes
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- díníshniih ache, be in painfind in Navajo Verb Modes
- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- -niinaa because of, on account offind in Navajo Postposition Lexicon
’Aseezį́ binaaltsoos biníkádinishchid.
gossip 3-paper 3-through-1-stick.finger.P’Ayóo łį́į́’ shił naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah!
very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I’Ólta’di ’áłchíní binaashii sédáago ’ííníshta’.
school-at children 3-across.from 1-sit.SNP 3-read.NI’Óshą́ą́’ laanaa’ dichin shi’niiłxį́.
1-eat.O wish hunger 1-3-kill.I-ii’, yi’
inside of, within, at the interior of a solid object
bookmark-nah
-t’ááh
Beehaz’áanii bik’ehgo baa hwiiníst’įįd.
laws 3-according-to-GO 3-about 3-discuss.Pbik’ídisoodiz
3DO-2dpl-wrap.it.around.it.PCh’ééh jiyáán náánááshdą́ą́’.
watermelon again-1-eat.RCh’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa bizaad doo diists’a’ da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫ t’áá bee yáshti’.
formerly English neg 1-understand.I neg. Now TOP good.thing barely 3.with 1.speak-I
listen
Before, I didn’t understand English. Now, thankfully, I can speak some.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- diists’a hear, understandfind in Navajo Verb Modes
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- yáshti’ speakfind in Navajo Verb Modes
- ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ formerly, originallyfind in Navajo Adverb Lexicon
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- instrumental
Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ shichidí naaki. K’ad ’éí t’ááłá’i.́
formerly 1-car two now it oneChidí na’na’í łęęzh yíyooyił.
tractor dirt 3-3-push.Progdadoohsį́į́ł
pl-3DO-2dpl-eat.it.Fdidadoołjéé’
pl-3DO-2dpl-start.fire.Pdiidííłjéé’
3DO-3-start.fire.PDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIdoo ’ashohodéébéézhgóó
haa yit’é (hait’é), haa yit’éego (hait’éego)
haa yídéetą́ą́’
hadííłtééł
3DO-2-carry.him/her.up.out.of.something.Fcarry him/her up out of something, 2nd person singular
bookmarkhaiilgéésh
3DO-1dpl-cut.it.out.Ihaniilchaad
3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).IHáadi lá ’ádeiit’į́?
where-at Q pl-3-beHágoónee’, t’áá ’ákódí shahane’.
well that’s.all 1-storyJake ’ólta’ bił bóhoneedzą́.
Jake education 3-with 3-possible.NIKin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?
Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CIKwe’éshą’ haa nízah nináhálzhishgo nináháltį́į́h?
here-Q how 3-long.N-up.to time.move.R-GO rain.RMary bimá sání yá ’ata’ halne’.
Mary 3-grandmother 3-for indef.between 3-talk.DInaashłé
3DO-1-carry.a.ropelike.thing.around.Icarry a ropelike thing around, 1st person singular
bookmarknideilé
pl-3DO-3dpl-carry.a.ropelike.thing.around.Icarry a ropelike thing around, 3rd person plural
bookmarkNidlóóhísh doodaii’ doo daats’í nidlóoh da?
2-cold.I-Q or neg perhaps 2-cold.I negnisélá
3DO-1-carry.a.ropelike.thing.around.Pcarry a ropelike thing around, 1st person singular
bookmark