An example search has returned 50 entries

’Ałk’idídą́ą́’ kin ’áshłaa ńt’éé’ ’éí t’ahdii bii’ shighan.

quite.long.ago house 3-1-make.P past it still 3-in 1-home

Hágoónee’, béeso shaa ní’aah.

well money 1-for 2-give.SRO.I

’Óshą́ą́’ laanaa’ dichin shi’niiłxį́.

1-eat.O wish hunger 1-3-kill.I

-ídin

bik’ídadidiidis

pl-3DO-1dpl-wrap.it.around.it.F

bik’ídazhdidis

pl-3DO-4dpl-wrap.it.around.it.I

bik’ídideesdis

3DO-1-wrap.it.around.it.F

ch’ínígóó

listenloadingplaying

everything possible without result, failure in spite of every effort, to no avail

Chidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghąą’góó daats’í?

airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhaps

Da’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?

Q noon-until outside-at 2-work.P

Dah díníilghaazhísh ’íilnilaa?

fry.bread-Q 3-2-make.P
listenloadingplaying

Did you make fry bread?

dajiłbéézh

pl-3DO-4dpl-boil.it.I

dizhdínóołkał

3DO-4-start.to.herd.them.(animals).F

Díkwíísh ninááhai?

how.many-Q 2-winter.NI
listenloadingplaying

How old are you?

doo --- da

listenloadingplaying

the frame serving to negativize verbs and phrases

Doo hanii ni ’ałdó’ nilį́į́’ bik’i dah ’íníił da.

NEG contrary 2 also 2-horse 3-on up saddle 3-2-put.PlO.I NEG

Doozhǫǫgo da’ííłta’ígíí t’éiyá yá’át’éehgo naanish bá dahólǫ́.

satisfactory pl-3-study.P-NOM only 3-good.N-GO work 3-for pl-3-exist.NI
listenloadingplaying

Only the people with a decent education have good jobs.

Ha’a’áahgo shilį́į́’ bá niná’áshjoł.

east-GO 1-horse 3-for again-1-feed.NCM.R

Haa’íshą’ neezgai?

where-Q 3-hurt.N
listenloadingplaying

Where does it hurt?

hadazhdínóołchał

pl-3DO-4dpl-card.it.(as.in.wool).F

haidoołtééł

3DO-3-carry.him/her.up.out.of.something.F

haoogeed

3DO-2dpl-dig.it.out.P

Háágóósh díníyá?

where-to-Q 2-go.I
listenloadingplaying

Where are you going?

háidí

listenloadingplaying

which one

Jáanísh naalnish?

John-Q 3-work.I

jidooyį́į́ł

3DO-4-eat.it.F

Jį́į́dą́ą́’ t’óó k’asídą́ą́’ nihee nahóółtą́.

today just very.nearly 1dpl-with areal-rain.P
listenloadingplaying

It came awfully close to raining today, it very nearly rained today.

John dáádílkałdóó sizį́į́ dóó ’áádę́ę́’ déez’į́į́’.

John door-from 3-stand.SPN and there-from 3-look.CI
listenloadingplaying

John is standing at the doorway and looking this way.

k’asídą́ą́’

listenloadingplaying

very nearly, within an ace of, coming close to

Mary ha’át’íísh nayiisnii’?

Mary what-Q 3-to.buy.I
listenloadingplaying

What did Mary buy?

neiskáá’

3DO-3-investigate.it.P

nidajiskáá’

pl-3DO-4dpl-investigate.it.P

Sam Diné yitah naalnish.

Sam Navajo 3-among 3-work.I

Shichidí t’ahdii yá’át’ééh, ’át’ah ’índa ła’ ninááhideeshnih.

1-car still 3-good.N later one again-3-1-buy.F

Shilééch’ąą’í bits’ąą ńdínésht’į́į́’.

1-dog 3-away.from 1-hide.P

Shimá sitsilí bibéésh bee hane’í bits’ą́ą́’ náádii’ą́.

1-mother 1-little.brother 3-cellphone 3-away.from 3-3-return.P
listenloadingplaying

My mother took my little brother’s cellphone away.

Shí hanii t’éiyá Naasht’ézhí bizaad sh bééhózin.

I contrary only English 3-language 1-with 3-know.P

Shínaaí łahda b náhoniidoh.

1-older.brother sometime 3-with 3-become.warm.R

Shį́į́dą́ą́’ sitsą́ hodíínii’go k’asdą́ą́’ dasétsą́.

summer-last 1-stomach areal-.hurt.P-GO nearly 1-die.P
listenloadingplaying

Last summer I nearly died with a pain in my abdomen.

Shį́į́dą́ą́’ łé’é yázhí shee hazlį́į́’.

summer-past pony 1-with 3-become.P
listenloadingplaying

I got a pony last summer, I acquired a pony last summer.

Sitsóí ’ólta’góó dah diigháahgo ła’ béeso baa yish’ááh.

1-grandchild school-toward up 3-start.to.go.I-GO some money 3-to 3-1-give.SRO.U

t’éiyá

Tówónaanígóó ch’aazhdóya’ laanaa.

overseas-to 3-1-travel.O hope
listenloadingplaying

I wish to travel overseas.

wooshjį́į́h

Optative Mode: 1-become.black.O
listenloadingplaying

I hope to become black, get sunburned

Yadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?

can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NI

yiigish

3DO-2-make.one.cut.in.it.I

yishą́

3DO-1-eat.it.I

Yóó’ ’anáháshyeed.

away SER-1-run.R
listenloadingplaying

I run away time after time.

Łééchąą’í ’ałch’į’ yiil’aad.

dog RECIP-toward 3-1du-sic.P

listenloadingplayingSpeaker: Sharon NelsonlistenloadingplayingSpeaker: Devon Denny

We sicced the dogs on each other.